Author: admin

Men alla är inte med på noterna. Svensk Ungdom kallar reformen riskabel och ogenomtänkt.

”Regeringens mål att minska på mellanåren och snabbt slussa studerande genom tredje stadiet är riskabelt och ogenomtänkt. Ungdomar, oberoende av yrkesskol- eller gymnasiebakgrund, kan inte förväntas veta vad de vill studera i vuxen ålder redan då de i högstadiet ska söka sig till en andra stadiets utbildning, konstaterar Christoffer Ingo, ordförande för Svenska folkpartiets ungdomsorganisation Svensk Ungdom.

SU tar avstånd för effektivitetstänkandet och försvarar ungdomarnas rätt att dra andan.

”Mellanår är ofta just vad en ung behöver för att utforska vad just hen vill utbilda sig till. Också personen som i gymnasiet eller yrkesskolan slarvade med läxläsningen måste i fortsättningen ges möjlighet att via ett inträdesprov visa sin lämplighet till en universitetsutbildning. Den möjligheten försöker nu undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen förgöra. Det är oerhört tragiskt”, anser Ingo.

Det är i synnerhet kostnaderna för läromaterial som utgör en bov i dramat. Själva studierna i gymnasier och yrkesläroanstalter är avgiftsfria, men studerandena förväntas själva anskaffa läromaterial och andra förnödenheter som behövs i studierna. De sammanlagda kostnaderna för åren i gymnasiet kan uppgå till 2 600 euro och examen inom vissa yrkesutbildningar kan bli ännu dyrare.

Problematiken har en socialpolitisk dimension. Omkring 15 procent av finländarna har inte avlagt en examen på andra stadiet vid en ålder om 25 år. Andelen är störst bland barn till mindre bemedlade familjer. Detta utgör ett problem eftersom det har visat sig att fattigdom tenderar att gå i arv. Utbildning utgör en central faktor med tanke på framtida framgång i livet.

– Det kan vara ett sätt att få fram fler lärare. Situationen i skolan är nu så akut att extra ordinära åtgärder kan övervägas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén till tidskriften Skolvärlden.

I dag anställer rektorer personer för att arbeta som lärare utan att de är behöriga eller ens har en plan för att bli det.

– Det är helt orimligt! Alla som anställs som lärare i skolan ska så klart vara lärarutbildade eller åtminstone vara på väg att skaffa sig en sådan utbildning, säger Åsa Fahlén, som kan tänka sig en lösning, som innebär att obehöriga lärare kan bedriva studier på arbetstid.

– Jag tror att det skulle kunna vara en väg för personer som redan har en akademisk examen eller för utbildade lärare som behöver komplettera sin behörighet med ytterligare ett ämne. Situationen är så pass allvarlig att vi måste våga pröva många olika vägar för att få fram fler legitimerade och behöriga lärare, säger Fahlén.

Tidigare har Skolvärlden redovisat uppgifter, som visar att lärarbristen ytterligare eskalerar i Sverige.

Med de beviljade understöden ska man bland annat förbättra inlärningsresultaten, utveckla Nokias Bridge-program för en snabb utbildningsväg för invandrare med högskolebehörighet samt ordna utbildning som ger behörighet som ämneslärare och barnträdgårdslärare.

Finansiering beviljades bl.a. projekt som utvecklar den kommunala småbarnspedagogiken och utbildningen så att elever med invandrarbakgrund når bättre inlärningsresultat. Understöd beviljades också exempelvis till småbarnspedagogikens klubbverksamhet, undervisningen i finska/svenska som andraspråk, det fria bildningsarbetets utbildning som är riktad till invandrare samt till språkutbildningen för hemmaföräldrar.

Uppgifterna framgår ur Rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet.

Nybakade studenter har svårt att nå en studieplats till lärarutbildningen. År 2007 uppgick de nya studenternas andel av de antagna studerandena till 20 procent, medan andelen nya studenter har under de senaste åren uppgått till 15 procent.

Studiernas attraktionskraft ses också i hur stor andel av de godkända verkligen inleder sina klasslärarstudier. Under år 2015-16 mottog nästan alla, eller 99 procent sin studieplats.

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen, som fram till hösten 2016 endast skedde i Åbo Akademis regi, har också varit attraktiv. År 2008 var det dock förhållandevis lätt att nå en studieplats. Då godkändes ca 46 procent av ansökningarna. Därefter har andelen sjunkit till 23-26 procent.

Grovt taget kan man alltså säga att var fjärde ansökan har resulterat i en studieplats. Andelen studerande som på svenska sidan tar emot sin studieplats har under de senaste åren uppgått till ca 95 procent.

Kvinnorna dominerar stort. I fråga om den finska klasslärarutbildningen är i snitt 72 procent av sökandena kvinnor. Av de godkända studerandena är kvinnornas andel aningen större, eller 78 procent.

På svenska sidan är andelen kvinnor ett par procentenheter lägre.

Kvinnorna dominerar ännu mera inom barnträdgårdslärarutbildningen. Bilden är likartad på finska och svenska sidan. Knappt 90 procent av sökandena är kvinnor, medan kvinnornas andel av de godkända ansökningarna uppgår till drygt 90 procent.