FSL Import

Author: admin

  • Fortbildning

    De kommunalt anställda lärarnas kollektivavtal UKTA ger dig tre avlönade lärararbetsdagar under varje läsår plus 12 timmar för studie- och planeringsarbete. Det här gäller alla kommunalt anställda lärare i huvudsyssla inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet. 

     

    Även om du är anställd endast för läsårets arbetstid har du rätt till de här lärararbetsdagarna. Om du är deltidsanställd deltar du i proportion till hur mycket du jobbar. Samma princip gäller för dig som anställd som klasslärare eller lektor, men har färre undervisningstimmar än undervisningsskyldigheten anger. Är du anställd i bisyssla? I så fall är du inte skyldig att delta i fortbildnings- och planeringsdagarna utan “extra” ersättning. 

     

    Om du omfattas av lärararbetsdagarna har du däremot inte rätt att avstå från dem. Dagarna ingår i din årliga arbetsskyldighet.

     

    Planering, utvärdering och fortbildning

    Lärararbetsdagarna plus de 12 timmar som tillkommit i och med konkurrenskrafstavtalet, kan användas till planering av skolåret, utvärdering av skolans verksamhet eller lärarfortbildning. I många skolor och kommuner ägnas två av dagarna i regel åt planering och utvärdering av läsåret.

     

    Viktigt är att det klart framgår ur skolans läsårsplan på vilket sätt och när lärararbetsdagarna används i just din skola. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att besluta hur de tre dagarna används. En del kommuner och skolor ger varje enskild lärare möjlighet att själva avgöra hur en dag per läsår används; till exempel till ämnesfortbildning. Möjligheten att själv påverka innehållet en dag uppfattas av många lärare som en stor fördel.

     

    Två extra dagar?

    Enligt avtalet kan arbetsgivaren besluta om två extra fortbildningsdagar per läsår för lärarna. Beslutet kan gälla en grupp lärare eller alla kommunens lärare. I det här fallet ska dagslön utbetalas för de två extra fortbildningsdagarna.

     

    Ibland på en lördag

    I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

     

    Att dela en av de tre fortbildningsdagarna fungerar också. Det här innebär att en fortbildningsdag kan hållas vid två olika tillfällen om sex timmar sammanlagt. Om en fortbildningsdag delas på två tillfällen ska båda tillfällen ordnas efter att elevernas skoldag avslutats. Halva fortbildningsdagar kan alltså inte placeras på en lördag eller före eller efter läsårets arbetsdagar.

     

    En fortbildningsdag omfattar alltid sex timmar. I sex timmar ingår dock inte tid för lunchpaus och resor. Lärarfackets rekommendation är dock att en fortbildningsdag, inklusive resor och lunch, inte borde bli oskäligt lång.

     

    Konkurrenskraftsavtalets 12 timmar måste användas under elevernas arbetsår. Sex av dessa timmar kan infalla på en lördag. 

     

  • Lärarnas arbetstid kraschar snart

     

    Lärarna behöver ett nytt arbetstidssystem. Systemet med undervisningsskyldigheter är föråldrat. Nu är det dags att göra försök med årsarbetstid för lärare, föreslår Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL.

     

    Christer Holmlund vill pröva på ett nytt arbetstidssystem för lärare. Vid öppningen av FSL-fullmäktiges höstmöte konstaterade Holmlund att arbetstiden med undervisningsskyldigheter som grund inte längre fungerar.

     

    – Idag saknar lärarnas arbetstid gränser. Vi har inget tak för arbetstiden; undervisningsskyldigheterna utgör bara en miniminivå. Att systemet inte fungerar blir tydligt då mycket är på gång inom skolvärlden. Lärarna överhopas av arbete och många känner att de inte räcker till, sade Christer Holmlund.

     

    Nästan alla lärare jobbar i ett arbetstidssystem som utgår från undervisningen i klass. Det innebär att mycket lärararbete inte syns i arbetstiden eller lönen.

     

    – Undervisningen i klass är bara en liten del av allt arbete som lärarna gör. En årsarbetstid skulle bättre spegla allt arbete lärarna gör. Uppgörande av planer och annan dokumentation, utveckling av skolan och undervisningen, bedömning, samarbete med föräldrar, kolleger, myndigheter och stödpersonal, skötsel av undervisningsmaterial och klassrumsmiljön – bland annat det här arbetet är idag svårt att beräkna och beakta, konstaterade Christer Holmlund.

     

    Flera undersökningar har under den senaste slagit larm om lärarnas arbetsbelastning.

     

    – Många lärare är driftiga och jobbar långa dagar med att utveckla skolan och undervisningen och finnas till hands för elever och föräldrar. Jag är stolt över att få representera alla ambitiösa och professionella lärare, men det är min uppgift att slå larm när lärarnas ork verkar tryta. Trötta och stressade lärare är inte bra för våra elever. Lärarna behöver att bättre arbetstidssystem; för elevernas och för sin egen skull, sade Christer Holmlund.

     

    ***

    FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL
    Tammerfors den 10 november 2016
    Talreferat från öppningen av förbundsfullmäktiges höstmöte

     

    Kontakta gärna oss:
    • Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn 040 532 98 00 (kommentarer)
    • Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn  040 686 99 59 

     om lärarnas undervisningsskyldigheter: www.fsl.fi/rad-och-stod/arbetstid-och-usk 

  • Lag och avtal

  • Anmäl dig till kursen “Första klass”

    Höstens kurs “Första klass” är till för dig som har jobbat 1-5 år som lärare och vill skapa en hållbar approach till ditt jobb. Vi pratar rättigheter och skyldigheter och lyssnar till en föreläsning av den mentala coachen Christoph Treier. 

  • Ny samplanering – läs vårt infopaket

    Samplaneringen blir årsbaserad och förlängs från och med hösten 2017. I den här artikeln förklarar vi vilka förändringar som gäller. 

  • Så här blir du medlem

    För att bli FSL-medlem bör du vara tjänstgörande lärare, lektor eller rektor vid en svenskspråkig läroanstalt. Våra medlemmar arbetar på så gott som alla skolstadier, från förskola till universitet. Fyll i vår elektroniska medlemsblankett för att gå med! 

  • Därför lönar det sig att vara FSL-medlem

    Som FSL-medlem får du råd och stöd i anställningsfrågor och vi är experter på frågor som rör din lön, arbetstid eller ledighet. FSL erbjuder också sina medlemmar en hel del förmåner och rabatter. Läs mer om medlemskapet här! 

  • Rektorers arbetstid

    På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

    I rektorsuppgifterna ingår delvis sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis uppgifter som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än i skolan. Dessutom varierar rektorns arbetsmängd under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker från byråarbetstid.

    Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet och vid behov ska man diskutera med förmannen om en uppdatering av arbetstidsplanen. Ta på förhand reda på inom vilka gränser arbetsgivaren möjliggör flexibel arbetstid och utjämning av arbetstiden. Arbetstimmarna ska jämnas ut under läsåret så att arbetstiden i medeltal motsvarar arbetstiden i byråarbetsitd.

    Rektorernas årliga antal arbetsdagar varierar beroende på hur söckenhelgerna infaller och antalet semesterdagar. Det lönar sig för rektorn att beräkna sin årliga arbetsmängd och följa med hur arbetstiden förverkligas. Också rektorernas lektioner samt deras för- och efterarbete ingår i denna helhetsarbetstid.

    I FSL:s mobilapp Lärarrummet kan du som rektor följa upp din arbetstid. Ladda ner den från antingen Google Play eller från App Store.

     

    Rektorer i grundskolan

    En grundskolerektors undervisningsskyldighet fastställs årligen av arbetsgivaren och varierar från 2-13 timmar beroende på skolans storlek och typ. Se UKTA § 10 för detaljer kring antalet undervisningstimmar enligt lönegrundsgrupper. 

    Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.

    Rektorer i grundskolan, med undantag av de rektorer i åk 1-6 och 7-9 som har högst 2 undervisningstimmar, får till antalet undervisningstimmar räkna följande uppgifter:

    • klassföreståndaruppgifter 
    • förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas) 
    • förberedelser för demonstrationer i biologi 
    • stödundervisning

    Och av särskilda skäl också följande uppgifter:

    • skötsel av bibliotek 
    • skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi 
    • ordnande av gemensamma musikframträdanden 
    • elevhandledning 
    • klubbverksamhet

    Rektorns undervisningsskyldighet ändras inte till följd av små ändringar i lönegrundsgrupperna om rektorns totala arbetsbelastning förblir oförändrad. 

    Rektorer i gymnasiet

    En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. För en rektor i gymnasiet kan dock per år förordnas högst 456 timmar. Då kan det i läroantalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning. 

    Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.

    Till gymnasierektorns undervisningstimmar kan inte räknas gymnasieresurstimmar. I vuxengymnasierektorns undervisningstimmar kan handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur och anordnande av sommarkurser ingå.

    Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

     

    Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer 

    Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön i grundskolan eller gymnasiet bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

    Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar. 

     

    Skolföreståndare

    Skolföreståndare har rätt att minska sin undervisningsskyldighet på 24 timmar med timmar för förståndarskapet. Mer detaljer hittas i UKTA del B § 8. 

     

    Semester

    Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

  • Samplanering

    Samplanering

    I lärarens uppgifter ingår hela tiden mera uppgifter utanför undervisningen. Lärarna bör bland annat delta i samplanering av undervisningen, i rådslag med ämnes- och sakgrupper, i samarbete med hemmen samt i planering av undervisningen och i att utveckla skolan. För detta arbete finns samplaneringstid.

     

    För att trygga att arbetstiden räcker till ska man in början av läsåret göra en plan över användningen av samplaneringtiden.

    För samplaneringen finns ett avtalat antal timmar som inte kan överskridas:

    • Lärare i kommunala grundskolor – högst 120 timmar per läsår
    • Lärare i kommunala gymnasier – högst 101 timmar per läsår 
    • Lärare i kommunala skolor på Åland – 114 timmar per läsåer
    • Lärare i en privatskola – 45–100 timmar per läsår
    • Lärare i övningsskolorna – 69–107 timmar per läsår

    Samplaneringstiden skall användas till sådant samarbete mellan lärarna och sådant arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. En samplaneringstimme är 60 minuter. 

    Eftersom samplaneringen slås ut på hela läsåret bör man planera den genast i början av läsåret.Timmarna ska så långt som det är möjligt användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör tas i beaktande när samplaneringstidens användning planeras. När användningen av samplaneringstiden planeras skall det beaktas att arbetstiden ska räcka till de planerade uppgifterna. Planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. 

    Viktigt att minnas är också att samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna. Även om man på en rast utför arbete av samplaneringskaraktär så kan en rast inte vara samplaneringstid.

    Så här kan du använda samplaneringstiden

    • Kontakter till elevernas vårdnadshavare samt samarbete mellan hem och skola
    • Pedagogiskt utvecklingsarbete och planering av skolans fostringsarbete
    • Gemensam fortbildning
    • Elevvårdsarbete
    • Samarbete med lärarna vid andra skolor eller vid daghem
    • Lärar- eller personalmöten
    • Uppgifter i anslutning till utvärderingen av utbildningen
    • Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester, resor och utfärder
    • Planering av undervisningen tillsammans med en eller flera lärare

    Syftet med samarbetstiden är alltså att lärarna gemensamt utvecklar skolan. Däremot kan också en lärare ensam planera och förbereda skolans utvecklingsarbete inom ramen för samplaneringstiden. Platsen för samplaneringen behöver inte vara skolan. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

    Enligt 1985 års tillämpningsdirektiv är det rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.

     

    Inte möten för mötens skull

    Lärarfacket OAJ och FSL har vidhållit att samplaneringstiden inte bör fyllas med gemensamma möten för alla skolans lärare. Det här är motiverat, eftersom en stor del av det arbete som borde ingå i samplaneringen i så fall inte får plats i samplaneringstimmarna. Onödiga kollegiemöten bör alltså undvikas!

     

    Räkneexempel

    Här ger vi ett par exempel på hur samplaneringstiden (120 timmar) kan fördelas i bunden och obunden tid (pausa i videon om du vill stanna upp och läsa). 

     {mediagallery:39;Räkneexempel för samplaneringstiden (2020)}

    Här kan du ladda ner presentationen och till exempel visa den på ett lärarmöte: ppt Räkneexempel för samplaneringstiden (2020)

    Här kan du ladda ner en excel-fil som du kan använda som stöd när du planerar hur samplaneringstiden används: xls Räknare för planering av samplaneringstiden
     

    Håll koll på din samplaneringstid

    Nya appen sampla

    I vår mobilapplikation Lärarrummet kan du enkelt följa upp hur mycket timmar du har använt på samplanering och hur mycket som återstår.

  • Fråga ombudsmannen

    Har du en fråga som till exempel rör din anställning, lön eller ledighet? Skicka din fråga till oss via det här formuläret! 

    Vi återkommer till dig så snabbt som möjligt. Som medlem kan du också gärna vända dig till din lokala förtroendeman med frågor.

    { BreezingForms : Ombudsmannen }