Author: admin

Handlingen är placerad till dagarna under storstrejken i storfurstendömet Finland i november 1917.
Tidsvandringarna vill belysa hur samhällssituationen i Finland år 1917 påverkade människor; deras liv, åsikter och beslut, genom att tidsresenärerna möter och interagerar med fiktiva och historiska karaktärer från 1917 med olika bakgrund, samhällsklass och övertygelse.

Under vandringarna möter de deltagande eleverna skådespelare som gestaltar människor från forna dagar.

Tidsresan ordnas dagligen 4–7 september med fyra tidsresor per dag. Anmälningar tas emot av DOT:s producent Helena Laxén per e-post info@dotdot.fi eller per telefon på 045-899 1404.

– Kulturfonden har många järn i elden under det kommande året, både kärnverksamhet och nya landvinningar. Konsttestarna, som startar i september, är ett smörgåsbord av kultur för tiotusentals ungdomar, sade Kulturfondens styrelseordförande Stefan Wallin vid öppningen av fondens strategidagar i Åbo den 23 augusti.

Jätteprojektet Konsttestarna bjuder under tre år alla åttondeklassare på två konstevenemang; ett i elevernas närregion och ett vid en nationell konstinstitution. Kulturfonden och Suomen kulttuurirahasto står för kostnaderna medan Barnkulturcentren koordinerar alla besök och resor, det här läsåret för nästan 99 procent av hela årskullen. På tre år blir det en finländsk folkvandring med nästan 200 000 Konsttestare och en budget på cirka 20 miljoner euro.

Resultaten är positiva då man ser på hur många elever från de skolor, som har fått extra finansiering, söker sig till studier på andra stadiet.

”Studien visar hur en liten satsning kan få förvånansvärt stor effekt. År 2008 gick var tredje elev med invandrarbakgrund i Helsingfors inte vidare till utbildning på andra stadiet. Efter att anslaget för positiv diskriminering infördes har denna andel minskat med en femtedel”, säger Mikko Silliman.

Enligt studien är det i praktiken inte så att eleverna får bättre betyg och därför hålls kvar i utbildningssystemet, utan de är bättre rustade att ta för sig av de möjligheter som erbjuds.

– Det är farligt att ifrågasätta eller inte alls förstå journalisternas och journalistikens uppdrag. Vi vill påminna såväl allmänheten som journalister om att journalistikens betydelse inte inskränker sig till att producera fakta, utan syftet är också att öka förståelsen, säger Anne Leppäjärvi, som leder projektet. Hon är chef för utbildningsprogrammet för journalistik vid yrkeshögskolan Haaga-Helia i Helsingfors.

Leppäjärvi och Pauliina Grönholm, sakkunnig inom mediefostran, uppgör tillsammans ett grundupplägg för innehållet vid skolbesöken.

Kampanjen stöds av stiftelsen Tiina ja Antti Herlinin säätiö.

”I år sökte vi en lärare med temat Årets lärare och i bedömningen granskade vi en bra lärarroll med mycket mångsidiga kriterier”, berättar juryns ordförande Jussi Nieminen.

Han säger att det som avgjorde valet var att Kivinen är studerandeinriktad, använder mångsidiga undervisningsmetoder, kombinerar undervisning och forskning samt ständigt även lär sig nytt, är aktiv och utvecklar sin undervisning.

Nina Kivinen tog emot priset i samband med de nationella ekonomdagarna (Valtakunnalliset Kauppatieteiden päivät) i Helsingfors den 21 augusti.

– Vi har kommit överens om utvecklingsåtgärder som klargör och gör det lättare att söka till en högskola. I allt högre grad kan man söka till en högskola på basis av enbart studentexamen eller grundläggande yrkesexamensbetyg, säger kanslichef Anita Lehikoinen.

På lång sikt förnyar högskolorna sina studerandeurval fram till år 2020 så att man inom alla områden, förutom inom kultur- och konstbranscherna, tar in en betydligt större andel studerande på basis av betyg. Av de platser där man använder betyg som urvalsmetod reserveras största delen för personer som söker sin första studieplats.

Förutom urval på basis av betyg ordnas även framöver urvalsprov då det inte går att göra urval på basis av betyg. Högskolorna slopar antagning på basis av totalpoäng, där antagningen grundar sig såväl på betyg som på urvalsprov.

Utvecklandet av studerandeurvalen är en del av regeringens spetsprojekt En snabbare övergång till arbetslivet.

Ministeriets vision kommenteras på ledarplats i Läraren nr 13/17, som utkommer den 24 augusti.

Luukkainen förklarar att uteblivna löneförhöjningar påverkar lönenivån i framtiden, men att slopa nedskärningarna av semesterpengarna gynnar bara arbetstagarna i två år.

De offentligt anställdas semesterpengar skärs ned med 30 procent åren 2017–2019 som en del av konkurrenskraftsavtalet.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL har ännu inte bestämt om löneförhöjningar är viktigare än att återställa semesterpengen. Minimikravet är att nedskärningen kompenseras.

– Vi har fått ett starkt budskap av våra medlemmar i sommar efter att nedskärningen genomförts att en kompensation nu måste fås, säger ordförande Päivi Niemi-Laine.

Ordförande Silja Paavola på vårdarfacket Super kan inte förstå varför den offentliga sektorn fortfarande ska utsättas för sparåtgärder trots att ekonomin växer.

Att regeringen genom sina skattebeslut skulle kunna kompensera för uteblivna lönehöjningar tror varken Luukkainen eller Paavola på. Paavola betonar att vårdarlönerna är så låga att skattekompensationerna i praktiken inte berör dem. (FNB)