Author: admin

Smärre tilläggssatsningar på forskning, kunnande och utbildning är att vänta under 2018. Tilläggsfinansieringen riktas till att stärka grundskolans jämlikhet, ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar, sänkta klientavgifter inom småbarnspedagogiken och  till att motarbeta arbetslöshet bland ungdomar. Satsningar görs också på grundforskning samt på yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Regeringen kör under 2018-2019 tillsammans med intresserade kommuner igång ett omfattande försök med avgiftsfri småbarnspedagogisk verksamhet för femåringar. 5 miljoner euro i statsfinansiering används för försöket.

Regeringen ökar finansieringen för att stärka grundskolans jämlikhet med 25 miljoner euro. Jämlikhetsfinansieringen, som riktas till grundskolor i utmanande områden, fördubblas. Det är en ökning på 15 miljoner.

Regeringen riktar ny tilläggsfinansiering till skolor som av olika skäl löper risk för att hamna utanför utvecklingsverksamheten eller som har ytterst lite resurser för den. En tilläggsfinansiering på 10 miljoner riktas till undervisning samt till utbildning för skolornas och bildningsväsendets ledning. Dessutom förnyas den grundläggande lärarutbildningen och fortbildningen för lärare med hjälp av ett anslag på 23 miljoner euro som en del av spetsprojektet för kompetens och utbildning.

Detta blev resultatet av att en förälder i Kyrkslätt inte var nöjd med kommunens beslut i höstas att göra undervisningen i åskådningsämnen gemensam, vet Vasabladet berätta. Elevens tro var den ortodoxa. RFV konstaterade nu efter att ärendet behandlats i ett år, att det nog finns delar av lärokurserna i evangelisk-luthersk och ortodox tro, samt livsåskådningskunskap som kan undervisas gemensamt av en och samma lärare, men att det också finns betydande skillnader som gör att undervisningen i dessa ämnen inte kan buntas ihop såsom man gjort i Kyrkslätt. Av samma åsikt var enligt RFV:s jurist Thomas Sundell i Vbl också Utbildningsstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen.

Antalet ansökningar var ursprungligen 21 till antalet, men det är sist och slutligen blott 12 personer som inleder sina studier.

Universitetslektor Jan-Erik Mansikka säger att en bidragande orsak kan vara att en viss osäkerhet bland studerandena.

– En orsak kan vara osäkerheten som rådde på fältet då Åbo Akademi drog sig ur den gemensamma utbildningen. Och sedan hade vi många som sökte både till småbarnspedagogiken och lärarutbildningen, och kom in till den, säger Mansikka.

Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildningen lockade dock så pass många sökande att studieplatserna fylldes.

Svenska Yles granskning berättar också om ett sviktande intresse för klasslärarstudier i såväl Åbo Akademis som Helsingfors universitets regi.

”En helt omöjlig ekvation”, säger Professorsförbundet och Forskarförbundet. 

Förbunden pekar på att minskningen av personalen har i särskild mån drabbat stödpersonalen.

– Undervisningspersonalen är under hård press, då arbetsbördan har ökat, säger de två förbunden som vill sända en hälsning till regeringen, som förbereder budgetpropositionen för år 2018.

Eftersom samhällsekonomin mår bättre vore det dags för regeringen att återta beslutet om att frysa universitetsindex, som ligger som grund för statens finansiering. Enligt gällande beslut är index fruset fram till år 2020.

Forskarna, som presenterar sina resultat vid den europeiska hjärtläkarorganisationens (ESC) årliga kongress, har analyserat hälsa och dödlighet hos nästan 20 000 personer som deltar i ett stort forskningsprojekt som pågått sedan 1999 i Spanien.

Resultaten visar, enligt forskarna, att personer som dricker minst fyra koppar kaffe per dag löper 64 procent lägre risk att dö vid en given tidpunkt, jämfört med personer som aldrig, eller nästan aldrig, dricker kaffe.

Forskarna drar slutsatsen att kaffe kan vara en viktig ingrediens i en hälsosam diet, framför allt för personer över 45 års ålder.

FD Mona Forsskåhl, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, har valts till ny rektor och vd för Yrkeshögskolan Arcada Ab. Forsskåhl tillträder den 15 maj 2018. Arcadas mångårige rektor och vd Henrik Wolff fortsätter fram till dess.

Professor Mona Forsskåhl har bred erfarenhet av såväl undervisning, forskning som ledarskap i olika högskolekulturer. Utöver uppdraget vid Helsingfors Universitet har hon varit bl.a. ämnesansvarig professor i nordiska språk och vice dekanus för Fakulteten för språk, översättning och litteratur vid Tammerfors Universitet, ämnesansvarig lektor vid Svenska Handelshögskolan och projektforskare.

– Målet med rekryteringen av ny rektor och vd för Arcada har varit att hitta en kompetent och erfaren ledare med mångsidig kunskap om högskolesektorn och en tydlig vision om framtidens Arcada. Vi ser Mona Forsskåhl som en inspirerande ledare, som kan leda Arcada till fortsatt ökad kvalitet i utbildning och forskning och till tillväxt i en föränderlig högskolevärld, kommenterar styrelseordförande Arne Wessberg rektorsvalet.

Enligt Mona Forsskåhl har Arcada en central roll i det finländska samhället som svensk utbildningsinstitution och anser att högskolan har stor utvecklingspotential.

– Jag ser uppdraget som rektor och vd för Arcada, som är en modern mångbranschhögskola med internationell framtoning, som väldigt spännande. Jag tar över ledarskapet av Arcada i ett intressant brytningsskede, eftersom vi lever i tider då högskolesektorns roll i samhället omvärderas och vetenskapen och dess utbildningsinstitutioner måste våga tänka nytt och gränsöverskridande, konstaterar Mona Forsskåhl och hänvisar till diskussionen om yrkeshögskolornas och universitetens framtida roller i högskoleutbildningen i Finland.

Forsskåhl kommer att sätta sig in i styrelsearbetet och ledningen av Arcada fr.o.m. hösten, men tillträder den 15 maj 2018 som rektor och vd. Henrik Wolff lämnar då högskolan efter 23 år som rektor.
Mona Forsskåhl intervjuas i det färskaste numret av tidningen Läraren, i sin egenskap av professor i nordiska språk. Intervjun kan läsas här.

Många barn i en skolklass lever ”vecka-vecka” eller varannan helg-liv med bonusföräldrar och nya syskon.Alla inblandade berörs av en skilsmässa. Hur bemöter vi det här? Vilka fördomar florerar, och vilka blindskär kunde undvikas om vi tittade på och talade om verkligheten som den ser ut idag? Tar vi vuxna, skolan och samhället vårt ansvar?
Det frågar sig en arbetsgrupp som gör en teaterturné i Svenskfinland med musikföreställningarna Salias saga för barn i åldern 6–10 och Oändlig vals för vuxna. Föreställningarna handlar om temat skilsmässa och vuxenansvar. Läs mera på adressen www.annikacleo.com.
Kontakt med arbetsgruppen fås per e-post karlekenochvagarna@gmail.com.