Author: admin

Lärarförbundets stadgar möjliggör uteslutning av en medlem som grovt har brutit mot stadgarna. Vid sitt senaste möte beslöt Lärarförbundets styrelse att en medlem skall uteslutas. Förbundssekreterare Anders Åhlin vill inte avslöja vad medlemmen har gjort sig skyldig till, men berättar att det handlar om ett brott mot förbundets grundläggande värderingarna som omfattar mänskliga rättigheter, jämställdhet, likvärdig utbildning, solidaritet, partipolitiskt obundet (gällande förbundets verksamhet) samt demokrati.
Enligt Anders Åhlin är uteslutning en exceptionell åtgärd inom Lärarförbundet.
– Det här är kanske andra eller tredje gången den metoden tillämpas på under de drygt 25 år förbundet har funnits.
Både medlemmen och den aktuella lokalavdelningen har fått yttra sig om uteslutningsärendet, men Lärarförbundet vill inte uppge hur de har ställt sig till uteslutningsfrågan. Inte heller om medlemmen är lärare, förskollärare, fritidspedagog eller skolledare.
2014 uteslöt Lärarförbundet en lärare och högt uppsatt Sverigedemokrat sedan hon på hemsidan Avpixlat skrivit ”Hoppas de svälter sig till döds!” om ensamkommande flyktingbarn.
Avpixlat lades ner i slutet av augusti 2017. Kort därefter uppstod webbplatsen Samhällsnytt, en hatsajt med liknande högerextremt och främlingsfientligt innehåll.

Professor Fritjof Sahlström har av rektorn för Åbo akademi, Mikko Hupa, utsetts till ny dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, berättar svenska.yle.fi.
Sahlström, som är professor i pedagogik, företrädesvis tillämpad pedagogik, vid ÅA efterträder nuvarande dekanus Petri Salo från och med den 9 oktober. Mandattiden sträcker sig till den 31 juli 2019.

– Modellen med tutorlärare erbjuder en fin möjlighet att stödja införandet av de nya läroplanerna med hjälp av kollegialt stöd. Alla lärare i Finland ska kunna få stöd för att utveckla sitt arbete. Därför är understödet i år avsett särskilt för att utvidga tutorlärarverksamheten så mycket som möjligt. Vi vill ha alla skolor med, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen.
Statsunderstöd beviljas för att utveckla tutorlärarnas kompetens och för att utveckla och sprida tutorverksamheten. Tutorverksamheten främjar digitaliseringen och utvecklingen av en verksamhetskultur som präglas av gemenskap samt spridningen av kunskap i regionerna så att alla i hela landet erbjuds jämlika möjligheter.
Specialunderstödet gör det möjligt för utbildningsanordnarna att bredda och stärka den tutorlärarverksamhet som inleddes hösten 2016. Avsikten är också att öka antalet kommuner som deltar i verksamheten. I det andra skedet är syftet med understödet att främja och utveckla tutorverksamheten på regional nivå.
Understöd för att sprida tutorlärarverksamhet till de finländska skolorna beviljas åren 2016–2018 till ett belopp av sammanlagt 23 miljoner euro. År 2016 delades 7,5 miljoner euro ut i understöd till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare. Nästan 80 procent av kommunerna kom med i verksamheten redan i det första skedet.
Ansökningstiden för det statliga specialunderstödet pågår fram till den 13 oktober.

Yrkeshögskolan Arcada får 20 000 euro för att utveckla bedömningen av studerandes färdigheter i finska. Till Hämeen ammattikorkeakoulu utbetalas ett bidrag på 35 000 euro för ett motsvarande projekt kring bedömning av färdigheter i svenska.
Kriterierna som universitetens och yrkeshögskolornas svensk- och finsklärare använder i bedömningen bör bättre motsvara dagens sätt att kommunicera. Universiteten och yrkeshögskolorna har stor autonomi, men när det gäller det andra inhemska språket reglerar lagen de kunskaper som alla studerande måste ha.
– Det här gör svenskans och finskans ställning i studierna speciell och ställer samtidigt krav på bedömningen. Ett nationellt samarbete gör bedömningen enhetlig, utvecklar undervisningen och bidrar i bästa fall till att studerande blir bättre på praktisk finska och svenska, säger utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen vid Svenska kulturfonden.

Undervisningen i grundskolan och på andra stadiet är avgiftsfri, men i gymnasier och yrkesinriktade läroanstalter är studeranden skyldiga att själva skaffa läroböckerna, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen och ansvara för examensavgifterna. Studeranden ska ha lika möjligheter att studera på andra stadiet.
Alla unga har inte lika möjligheter till utbildning efter grundskolan, även om Finlands lagstiftning förutsätter det. En avgiftsfri grundläggande utbildning allena garanterar inte sysselsättning. Dagens arbetsmarknad förutsätter åtminstone en examen på andra stadiet.
Kostnaderna för gymnasie- och yrkesinriktad utbildning är höga: till exempel de totala kostnaderna för att avlägga en gymnasieexamen uppgår till 2 600 euro och kostnaderna för vissa yrkesinriktade examen kan, beroende på bransch och läroinrättning, uppgå till flera tusen euro. Detta ställer unga i en sinsemellan ojämlik ställning och belastar mindre bemedlade familjers utkomst.
En genuint avgiftsfri studieväg från småbarnspedagogiken till högskolenivå skapar förutsättningar för att utnyttja Finlands kompetenspotential i dess helhet samt öka jämlikheten mellan familjer.
Initiativtagare är bl.a. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Rädda Barnen, Finlands Gymnasistförbund och Finlands Föräldraförbund.
I Läraren nr 15 publiceras en intervju med FSS:s ordförande Bicca Olin.