Author: admin

  • Utlåtande om reviderade läroplansgrunder i gymnasiet gällande stöd för lärandet och specialundervisning

    FSL anser det vara viktigt att det av läroplansgrunderna klart framgår vem som ansvarar för stödundervisningen och vem som ansvarar för specialundervisningen. Beskrivningen av ansvarsfördelningen mellan ämneslärarna, speciallärarna, studiehandledare och studerandevårdspersonal är viktigt och ska inte ge utrymme för tolkning.

     

    Stöd för lärandet

    I den svenska översättningen ger de första två meningarna i underkapitlet enligt vår uppfattning rum för tolkningar vilket det finska utkastet till läroplansgrund inte ger. Bland det stöd som speciallärare ger nämns en diskussion om den studerandes behov av stöd och metoder för att stödja studierna eller testning av svårigheter med läsning och skrivande, bedömning av behovet av särskilda arrangemang vid studentexamen och planering av sätt att visa lärande och kunnande samt specialarrangemang i gymnasiet i samarbete med ämneslärare. I detta sammanhang skulle det vara ändamålsenligt att nämna tilläggstid vid examens- och provtillfällen, då detta är en vanlig form av åtgärder för att stöda den studerande. Tilläggstid nämns i läroplansgrunderna men dock först senare i underkapitel 4.2.3.

     

    Specialundervisning

    FSL anser det vara bra att det också i läroplansgrunderna nämns att det inom gymnasieutbildningen inte är möjligt att avvika från målen enligt lärokursen. Det är också bra att det poängteras att den som antas till gymnasiet ska ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna i gymnasiets lärokurs. FSL vill betona vikten av att information från den grundläggande utbildningen gällande beslut om stödåtgärder förmedlas till ordnarna av gymnasieutbildning. Det är viktigt att information både gällande förvaltningsbeslut om stödåtgärder samt vad stödåtgärderna innehållit inom den grundläggande utbildningen når gymnasiet i ett så tidigt skede av studierna som möjligt för att den studerande kan stödas i sina studier. Det får inte uppstå situationer där en studerandes rättigheter till stödundervisning eller specialundervisning äventyras på grund av att information inte når utbildningsanordnarna.

    FSL anser det vara viktigt att det utarbetas en modellblankett för fattande av förvaltningsbeslut gällande den specialundervisningen som ges en studerande. I utkastet till läroplansgrunder sägs att utbildningsanordnaren fattar ett förvaltningsbeslut om den specialundervisning som ges en studerande. Vidare sägs att förvaltningsbeslutet ska fattas när behovet av specialundervisning framgår eller utgående från en begäran eller viljeyttring om behovet av stöd från den studerande eller dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare. Formuleringen kan möjliggöra en tolkning där en viljeyttring om behovet av stöd från den studerande eller dennes vårdnadshavare skulle ge studeranden subjektiv rätt till stödundervisning även om ett konstaterat behov inte skulle finnas.

     

    Avvikande studiearrangemang, assistenttjänster och individuella specialarrangemang

    Då det gäller att handleda den studerande att ansöka om assistenttjänster, särskilda hjälpmedel och andra tjänster i enlighet med lagen om funktionshinderservice och den övriga lagstiftningen ser FSL ett behov av att ge den undervisande personalen utbildning i dessa frågor. Sakkunskap i denna lagstiftning finns inte nödvändigtvis i nuläget hos undervisningspersonalen.

  • Investera i utbildning – för framtidens skull

    Den 24 januari firas Internationella utbildningsdagen, instiftad av FN för att uppmärksamma utbildningens avgörande roll för fred, utveckling och hållbarhet. Vi nordiska lärar- och skolledarorganisationer som representerar över 600 000 lärare och skolledare, riktar en gemensam och tydlig uppmaning till våra regeringar: Investera i utbildning – och därmed i vår gemensamma framtid. Varje euro som sparas på skolan idag blir en förlust för samhället imorgon.

  • Podd: “Hörnan är det bästa vi har!”

    Niklas Wahlström, sektoransvarig för utbildning på SFV, hyllar Hörnan på Educamässan som en plats för det finlandssvenska utbildningsfältet att komma samman på bred front. Wahlström ska inte bara stå i Lärorikts monter utan också diskutera temat polarisering i ett scenprogram. “Det man behöver träna i skolan är att möta andra värderingar med respekt.”

  • Podd: “Hörnan är det bästa vi har!”

    Podd: “Hörnan är det bästa vi har!”

    EDUCApoddomslag Niklas Wahlstrom 1

    – Humanistiska värderingar lägger grunden för ett gott liv. Det handlar om grundstenar för ett gott samhälle. Jag tycker att skolan har ett uppdrag att prata för de här värderingarna. Det man behöver träna i skolan är att möta andra värderingar med respekt, säger Niklas Wahlström, sektoransvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner.

    Paneldiskussionen kring rubriken “Motverka polarisering i skolan: Höger, vänster och mittemellan” börjar klockan 12.30 fredagen den 24 januari i Hörnan. 

    I en podd samtalar han och kommunikationsexperten och statsvetaren Anna Bertills om inte bara programmet i Hörnan på Educamässan, utan också betydelsen av att kunna samla branschfolk och nätverka, utvecklas och helt enkelt ha två fantastiska dagar i bildningens tecken. 

    – Jag kommer att träffa så många bekanta! För mig är Educa en höjdpunkt på året, säger Wahlström.

    Mer information om Educamässan 2025

    • Spana in hela programmet i Hörnan här!
    • Inträdet till mässan är gratis, registrera dig som besökare här!
    • Utnyttja Educa-appen för att scrolla bland programpunkterna och skapa ett eget schema!
    • Läs mer om allt som FSL har att erbjuda under Educa 2025 här!
  • Visionären Erik Fernholm i Hörnan på lördag – Att förbereda unga på en oviss framtid

    Vi lever i en tid av enorma samhällsskiften, förändringar som tidigare tog hundratals år sker nu på bara några decennier. Våra unga måste vara förberedda på en framtid fylld av utmaningar, möjligheter och snabb förändring. Hur rustar vi dem för det? Den prisbelönta föreläsaren Erik Fernholm besöker Hörnan på Educamässan lördagen den 25 januari.

  • Visionären Erik Fernholm i Hörnan på lördag – Att förbereda unga på en oviss framtid

    Visionären Erik Fernholm i Hörnan på lördag – Att förbereda unga på en oviss framtid

    Hur rustar vi unga för en framtid som förändras snabbare än någonsin?

    Erik Fernholm är en visionär, social entreprenör och prisbelönt föreläsare från Sverige. Med fokus på neurovetenskap, motivationsforskning och lyckoforskning föreläser han i Hörnan på Educamässan 25.1 klockan 13.

    25jan kl.13.00 Erik A

    Ingen vet exakt hur arbetsmarknaden eller samhället ser ut om 20 år, men en sak är säker: våra unga måste vara förberedda på en framtid fylld av utmaningar, möjligheter och snabb förändring.

    Föreläsningen kombinerar kunskap och inspiration och ger oss nycklar för hållbart välmående i en allt mer komplex värld. Vi får ta del av framgångsrika exempel på hur utbildningssystem världen över hanterat stora skiften och de senaste insikterna från forskningen om vad som faktiskt stärker individers och gruppers förmåga att hantera osäkerhet.

    Läs mer om föreläsaren: erikfernholm.se

     

    30 program på scenen i Hörnan

    Educamässan ordnas i Messukeskus i Helsingfors 24–25.1. I den svenskspråkiga Hörnan bjuder vi på 30 olika program på scenen och i kvarteret deltar över 20 finlandssvenska fonder, förlag, organisationer och utbildningar.

    Läs mer om alla diskussioner, föreläsningar och samtal som äger rum i Hörnan och på Educa: educa.messukeskus.com

    Inträdet till mässan är gratis, men man måste registrera sig som besökare på nätet eller vid entrén. Välkomna!

     

    För mer information

    Vi hjälper gärna till med information, intervjubokningar med mera. Ta kontakt:

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 040 686 9959

  • FSL:s nya vice ordförande är Sabina Lindholm-Järvinen från Tammerfors

    På förbundsstyrelsens första möte i Helsingfors den 21 januari, valdes Sabina Lindholm-Järvinen till vice ordförande för förbundet. Med över 10 år i förbundsstyrelsen ser hon uppdraget som ett naturligt kliv framåt. Som vice ordförande hoppas jag kunna fungera som ett viktigt bollplank för vår ordförande. Vi har sedan tidigare ett gott samarbete som vi kan bygga vidare på, säger hon. 

  • FSL:s nya vice ordförande är Sabina Lindholm-Järvinen från Tammerfors

    FSL:s nya vice ordförande är Sabina Lindholm-Järvinen från Tammerfors


    – Det känns bra att få den här chansen, säger Sabina Lindholm-Järvinen.

    Sabina Lindholm-Järvinen

    Lindholm-Järvinen är ämneslärare i gymnasiet och årskurserna 7–9 samt jobbar som biträdande rektor för Svenska samskolan i Tammerfors. Hon har en lång erfarenhet av fackligt arbete i den lokala lärarföreningen, som vice förtroendeman och i NLS gymnasiesektor. Hon inleder nu sitt elfte år som medlem i FSL:s förbundsstyrelse. 

    – Som vice ordförande hoppas jag kunna fungera som ett viktigt bollplank för vår ordförande. Vi har sedan tidigare ett gott samarbete som vi kan bygga vidare på.

    Om du skulle vara tvungen att lyfta fram bara en sak som FSL kommer att jobba med under det här året, vad skulle det vara? 

    – Då vill jag nog säga attraktionskraften till yrket. Vi har avtalsförhandlingar på kommande och det är viktigt att uppnå arbetsvillkor som inte bara lockar nya till branschen, utan som också ser till att de som redan jobbar som lärare vill fortsätta.

    Frågor som berör andra stadiets utbildning ligger också Lindholm-Järvinen varmt om hjärtat. Hon ser fördelarna med den förlängda läroplikten och tycker det skulle vara viktigt att stöd erbjuds så att fler studerande har möjligheten att klara av studierna.

    Läs Lärarens intervju med Lindholm-Järvinen: “Vi har blivit ett mjukare förbund som är närmare medlemmarna.”

     

  • Investera i utbildning – för framtidens skull

    Investera i utbildning – för framtidens skull

    Det finns mycket som förenar oss i de nordiska länderna. Vi delar en gemensam historia, kultur och värderingar liksom en stark tradition av att bygga jämlika samhällen. Den nordiska modellen har länge varit en internationellt erkänd förebild.

    Själva hjärtat i denna modell är våra utbildningssystem, som bygger på likvärdighet och hög kvalitet och utgör grunden för våra demokratiska och välfungerande samhällen. Lärarna och skolledarna är avgörande för att detta ska fungera – de bär systemet och spelar en central roll för individens utveckling. Men idag riskerar vi att förlora vårt goda renommé och halka efter. Vi står inför en oroande utveckling med utmaningar som underfinansiering, bristande likvärdighet, avregleringar och ökad konkurrens, samtidigt som segregation och ökande klyftor i elevresultat tilltar.

    Nordiska lärarorganisationers samråd (NLS) har granskat hur skolväsendena finansieras i våra länder. Rapporten* visar på både skillnader och gemensamma problem, men den mest alarmerande insikten är obalansen mellan uppdrag och förutsättningar – det vill säga gapet mellan krav och resurser. Alla nordiska länder ställer upp ambitiösa mål för skolan när det gäller likvärdighet, kompensatorisk effekt och höga resultat. Samtidigt förväntas kommunerna, ofta med begränsade och ojämna resurser, bära huvudansvaret för att finansiera verksamheten.  Mål och förutsättningar borde gå hand i hand, men i praktiken finns det ett betydande gap mellan dem. Det finns också delar inom utbildningssektorn som förväntas fungera som företag, men ändå möts av samma utmaningar som den kommunala sektorn.

    Finansieringsmodellerna i våra länder, som generellt förlitar sig på kommuners skattebas och prioriteringar, är otillräckliga, ojämlika och oförutsägbara. Lokala budgetunderskott och kortsiktiga nedskärningar gör det omöjligt att uppfylla de högt ställda nationella målen för utbildningens kvalitet och kompensatoriska effekt. För lärarna och skolledarna leder detta till en ständigt ökande arbetsbörda och en alltmer pressad arbetssituation, vilket slår direkt mot elevers kunskapsresultat och det kompensatoriska uppdraget. Detta är oacceptabelt, eftersom skolan ska ge alla elever, oavsett bakgrund och bostadsort, likvärdiga möjligheter att lyckas.

    Bild3

    Vi, nordiska lärar- och skolledarorganisationer, kräver förändring:

    • Respektive stat måste öka sin andel av utbildningsfinansieringen. Kommunerna, som bär det största ansvaret för skolans finansiering, klarar inte uppdraget själva, då de inte har de resurser som krävs för att möta de högt ställda nationella målen. Staterna måste ta huvudansvaret för att skapa stabilitet och långsiktighet i skolfinansieringen.
    • Resursfördelningen måste bli kompensatorisk överallt. Det behöver säkerställas att resurser fördelas rättvist och utifrån behov så att skolor med större utmaningar får de resurser de behöver för att lyckas.

    Utan ett likvärdigt och välfungerande utbildningssystem är det svårt att upprätthålla de demokratiska värderingar och det välstånd som Norden är känt för. För att våra länder ska fortsätta vara förebilder inom utbildning och samhällsbyggande, måste våra regeringar kliva fram, ta sitt ansvar och säkra en likvärdig och högkvalitativ utbildning för alla.

    *Ladda ner rapportenThe Financing of Education in Nordic Countries_NLS-report 2025

     
    Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund FSL

    Katarina Murto, ordförande, Opetusalan Ammattijärjestö / Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ

    Elisa Rimpler, ordförande, Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund BUPL

    Gordon Ørskov Madsen, ordförande, Danmarks Lærerforening

    Monica Lendal Jørgensen, ordförande, Frie Skolers Lærerforening

    Tomas Kepler, ordförande, Gymnasieskolernes Lærerforening

    Jacob Eli Olsen, ordförande, Føroya Lærarafelag

    Sanna á Løgmansbø, ordförande, Føroya Pedagogfelag

    Tina K. Jakobsen, ordförande, Yrkisfelagið miðnám

    Arnaq Brønlund, ordförande, Nunatsinni Perorsaasut Kattuffiat NPK

    Elna Heilmann, ordförande, IMAK

    Magnús Þór Jónsson, ordförande, Kennarasamband Íslands

    Mette Johnsen Walker, ordförande, Skolens landsforbund SL

    Geir Røsvoll, ordförande, Utdanningsforbundet

    Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare

    Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare

  • Utbildningssektorns ständiga utmaningar: mindre pengar, fler uppgifter

    I ekonomiskt utmanande tider är också utbildningssektorn hårt pressad. Nya reformer, fler uppgifter för lärarna och samtidigt mindre finansiering att röra sig med. Hur går det ihop? Kom och lyssna på partidebatten i Hörnan på Educamässan den 25 januari klockan 10.10!