Author: admin

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) samt utvärderingsrådet och sektionen för utvärdering av högskolorna som fungerar i samband med centret och Studentexamensnämnden och dess kansli sköter också i fortsättningen om sina uppgifter som självständiga myndigheter.

De fattar beslut angående utförandet av utvärderingar och genomförandet av studentexamen i enlighet med gällande lagstiftning. Dessutom styrs NCU:s utvärderingsverksamhet av utvärderingsplanen som föreslagits av utvärderingsrådet och fastslagits av undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningsstyrelsen erbjuder de fristående enheterna de administrativa tjänster och stödtjänster enheterna behöver.

Med reformen strävar man till att förenhetliga de administrativa tjänsterna och stödtjänsterna så att Nationella centret för utbildningsutvärdering och Studentexamensnämnden i fortsättningen ännu bättre kan koncentrera sig på att sköta sina mest centrala uppgifter. Organisationsmodellen med fristående enheter säkerställer studentexamens och utvärderingsverksamhetens oavhängighet också i fortsättningen.

– Det är viktigt att arbetsfördelningen säkerställer oavhängigheten och att rollfördelningen mellan de tre aktörerna är fullständigt klar. Detta möjliggör ett nära samarbete, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

– Studerandena och gymnasierna förbereder sig för studentexamen på samma sätt som tidigare, säger Studentexamensnämndens generalsekreterare Tiina Tähkä.

OAJ förväntar sig av sökandena barnträdgårdslärarutbildning och goda kunskaper om utbildningspolitiken rörande småbarnspedagogik.

Som speciellt viktiga nämns goda och mångsidiga kommunikationsfärdigheter samt kunskaper i engelska och svenska.

Ansökningstiden går ut den 16 januari. Mera på oaj.fi

Utredningen skall överräckas till undervisnings- och kulturministeriet i slutet av februari.

– Finland internationaliseras och efterfrågan på engelsspråkig gymnasieutbildning ökar. Därför behövs möjligheten att avlägga studentexamen också på engelska. Att öka det engelskspråkiga utbildningsutbudet stöder ungas internationaliseringsmöjligheter och gör det lättare för internationella förmågor att söka sig till Finland, säger minister Grahn-Laasonen.

– Vi behöver fler internationella skolor och daghem. Vårt utbildningsrykte måste användas som lockbete för kunnigt folk. Utbildningsmöjligheterna för familjemedlemmar kan vara en avgörande faktor under rekryteringen, säger Grahn-Laasonen.

Från och med den 28 december har skolan verksamhetsförbud i 6 månader eller tills bristerna åtgärdats. Om de inte åtgärdats inom den utsatta tiden stängs skolan för gott, omtalar Lärarnas tidning.

– Den allvarligaste bristen är förstås att huvudmannen blir avhyst från nuvarande lokaler den 27 december och inte har något nytt hyreskontrakt, säger Lena Högback, enhetschef på Skolinspektionen.

Svenska Interkulturella Skolan har 200 elever från förskoleklass till årskurs 9. Att Skolinspektionen stänger en skola mitt under ett läsår är mycket ovanligt.

– Det är sjätte gången det händer sedan möjligheten infördes 2011, säger Lena Högback.

Andra brister som Skolinspektionen funnit är bland annat att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid, att betygen inte sätts i enlighet med lagverket, att utbildningen inte är likvärdig samt att skolan saknar en behörig rektor.

Elevernas hemkommuner är ålagda att erbjuda eleverna plats i kommunala skolor.

Målet är att nå samförstånd redan i början av år 2018, vilket skulle ge tid att förankra försöket hos berörda lärare, skolledare och arbetsgivarrepresentanter inför läsårsstarten hösten 2018.

Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ, är hoppfull i sina kommentarer till oaj.fi. Han säger att det finns ett tydligt behov av försök, som syftar till att förändra lärarnas anställningsvillkor. Dagens system bygger ju i de flesta fallen på en undervisningsskyldighet per vecka.

Modellen var länge funktionsduglig, men lärarnas arbete har förändrats. Under de senaste åren har lärarna tagit på sig allt mera arbete utanför lektionstid. Nu är det hög tid att genomföra försök, där varje arbetstimme som lärarna utför görs synlig och därmed också lönegrundande, säger Pankkonen.

Preliminärt har nämnts att försöket kunde gälla utvalda skolor i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Vasa och Lahtis.

Nu dryftas en modell, där lärarnas arbetstid fastställs på årsnivå. OAJ förhandlar inte om en kansliarbetstid, där lärarna skulle bindas upp till en daglig arbetstid som är förlagd till arbetsplatsen.

Förhandlingarna håller paus över jul och nyår, men återupptas omedelbart i januari. Om OAJ och KT når ett förhandlingsresultat ges kommunerna möjlighet att lokalt bestämma om deltagandet i försöket.

Tidigare ansatser att få i gång försöksverksamhet gällande årsarbetstid i kommunala grundskolor har strandat.

Förhandlingarna om försöksverksamhet saknar koppling till de egentliga avtalsförhandlingarna inom den kommunala sektorn.

I uppropet fastslås att den gällande lagstiftningen rörande sexuella trakasserier ger goda möjligheter att ingripa. Nu krävs i första hand förändrade attityder till trakasserier.

Arbetsmarknadsorganisationerna fastslår att arbetsplatser med nolltolerans mot trakasserier skapar möjligheter till goda relationer mellan arbetstagare och arbetstagare jämte välmåga och trivsel. När arbetstagarna mår bra avspeglas detta i produktiviteten. Kunderna är nöjda och arbetsplatsens image är i skick.

– Studentproven är krävande då mycket står på spel. Att en studerande är nervös och kanske stressad inför skrivningarna är något man borde motarbeta och inte öka, säger FSS-ordföranden Bicca Olin.

Hon anser att proven borde utvecklas i motsatt riktning. Studentexamen ska inte mäta hur bra studerandena kan hantera stress, utan hur mycket man lärt sig av hela utbildningen. Att proven ligger tätt inpå varandra förorsakar också ojämlikhet mellan studerande beroende på vilka ämnen de skriver, och därmed huruvida de har möjlighet att vila emellan proven eller inte.

– Studerandes välmående och möjligheter att klara sig i framtiden får inte äventyras bara för att potentiellt spara in pengar. Det gagnar ingen i det långa loppet, säger Olin.

– Vikten av att elever får möta behöriga och engagerade lärare kan inte överskattas. Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga, inte bara för skolan utan för hela samhället, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Att rekryteringsbehoven har ökat sedan den förra prognosen beror till stor del på befolkningsutvecklingen. Att behoven är störst den närmaste femårsperioden beror också på att visstidsanställda utan lärarutbildning beräknas ersättas av nyutexaminerade lärare de närmaste åren. De största rekryteringsbehoven finns i grundskolan och förskolan.

– Jag hoppas att fler ser att läraryrket är fantastisk. Lärarna har dessutom haft en positiv löneutveckling de senaste åren. Samtidigt räcker det inte för att få fler att välja yrket. Lärarna behöver också få en rimlig arbetsbörda och goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Från statens sida måste vi fortsätta satsa på kompetensutveckling och ta till vara nyanländas lärarkompetens, säger Peter Fredriksson.

Omorganiseringen har att göra med de nya konstellationerna på arbetsmarknaden. Den största ändringen är att de inkomstpolitiska helhetsuppgörelsernas tid sannolikt är förbi.

Akava, FFC och STTK förhandlar inte längre om löneavtal med arbetsgivarna.

– Vi bygger upp en Akava-gemenskap för framtiden, så att verksamheten speglar de förändrade kraven i verksamhetsomgivningen. Vår kärnuppgift i framtiden är samhälleligt påverkansarbete och påverkan av arbetsmarknadens lagstiftning, säger Sture Fjäder, ordförande för Akava.

Omorganiseringen betyder att Akava i allt större grad stöder och samarbetar med förhandlingsorganisationerna FOSU, YTN och Entre.

Avsikten är också att binda Akava-studerandena mera intimt till centralorganisationens verksamhet.

Till Akava hör 36 medlemsförbund med över 600 000 medlemmar.