Author: admin

I ledartexten diskuteras olika fördelar och nackdelar med mobilanvändning speciellt i skolan. Gäddnäs landar i en slutsats om att nackdelarna är fler än fördelarna.

”Men är det inte dags att vuxenvärlden tar sitt ansvar och inser att vi inte helt kan överblicka vilka psykologiska, sociala och fysiska konsekvenser den nya tekniken får för våra barn? Föräldrar som akut behöver komma i kontakt med sina barn kan faktiskt ringa skolan”, antecknar Gäddnäs, som också lyfter fram de goda erfarenheterna av att introducera ”telefonhotell” i skolor såväl i Sverige som Finland.

Modellen bygger på att eleverna på morgonen lämnar in sina telefoner till klassvisa ”telefonhotell” i form av en låda och när skoldagen är slut kvitteras mobilerna ut.

”Skolan skall vara en plats där alla kan känna sig trygga, man skall inte behöva vara orolig att bli fotograferad eller filmad mot sin vilja. Kanske det är dags att införa en mobilfri grundskola på Åland?”, frågar Nya Åland. Hela texten kan läsas på adressen nyan.ax.

– Lokala försök med årsarbetstid har genomförts tidigare, dock utan att man har nått en modell som kunde ha lämpat sig för lärare överlag. Nu har KT och OAJ på central nivå tagit initiativ till att främja frågan, säger Hannu Freund, förhandlingschef vid KT.

Avsikten är försöken med årsarbetstid kör igång i augusti 2018. Detta förutsätter lokalt avtalsförfarande på berörda orter.

Förhandlingsresultatet om försöksmodellen är uttryckligen inte en del av den pågående avtalsrörelse, utan separata förhandlingar har förts om modellen.

Parterna konstaterar att framfödandet av förhandlingsresultatet utvisar att förhandlingsmekanismerna fungerar inom den kommunala undervisningssektorn. Dock krävs en del seghet och tålamod.

– En betydande reform inom undervisningssektorn, säger Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ.

Han pekar på att de första stegen, som syftade till en reform, togs redan år 1971.

– Förändringarna i lagstiftningen har skapat ett behov av att utveckla systemet. Lärarnas inställning har också ändrats i takt med de växande insikterna om att ett arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldigheterna (usk) inte till alla delar motsvarar lärarnas arbetsbild av idag. Dock finns det alltjämt ett stöd för usk-systemet, som också har goda sidor, säger Pekka Pankkonen.

Det är för tidigt att uttala sig om hur pass omfattande försöksverksamheten blir. Tanken är att några skolor i berörda städer deltar i försöksverksamheten. Åtminstone i början har parterna tänkt sig att försöken berör endast större städer.

Den bärande tanken med introduktionen av årsarbetstid är att allt lärararbete inräknas i arbetstiden och därmed också blir lönegrundande.

– Försöken genomförs inte på bekostnad av lärarnas löner, inskärper Pekka Pankkonen.

Det är tänkt att försöksverksamheten pågår i tre år, dock så att modellen även omfattar en uppsägningsklausul.

Inom yrkesutbildningen inleddes motsvarande försöksverksamhet med årsarbetstid hösten 2017.

FSL har diskuterat frågan om försök otaliga gånger under de gångna åren. Förbundet har i olika sammanhang välkomnat försök med årsarbetstid.

FSL:s ordförande Christer Holmlund säger att förbundet arbetar för att åtminstone en svenskspråkig grundskola deltar i försöket. Detta förutsätter alltså lokala förhandlingar.

FSL utgör en del av de allmänbildande lärarnas gruppering YSI, som utgör ett ”majoritetsparti” inom OAJ med sina sammanlagt 93 platser. FSL utgör en egen valkrets inom YSI.

Yrkeslärarnas sammanslutning OAO förfogar över 31 platser, medan Barnträdgårdslärarförbundet BTLF har 23 platser. Universitetslektorerna (YLL) har tre platser.

Elektronisk förhandsröstning ordnas 19.2-4.3.2018 + urneval 26-27.3.2018.

Nomineringen av kandidater till fullmäktigevalet slutförs den 15 januari 2018.

FSL-kandidaterna presenteras på webben och i tidningen Läraren i god tid inför valet.

Läget har förbättrats speciellt för nyutexaminerade långtidsutbildade. För dessa visar statistiken en nedgång med 26 procent, då man jämför november 2016 och 2017. Med nyutexaminerade avses personer som har fått sin examen för under ett år sedan.

Arbetslösheten speglar de ekonomiska konjunkturerna. Såväl företagens som hushållens tilltro till ekonomin har stärkts, säger Heikki Taulu, ekonomist vid Akava

Han pekar på att konjunkturernas svängningar påverkar i synnerhet nyutexaminerade.

Utbildning på högre nivå ger bättre möjligheter att finna ett nytt jobb då arbetslivet förändras, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.

Om man ser till de olika branscherna har situationen förbättrats särskilt väl inom det tekniska området, alltså för bl.a. diplomingenjörer och ingenjörer.

Också inom det pedagogiska området har situationen blivit bättre. I november 2017 fanns det 844 arbetslösa pedagogie magistrar, medan antalet arbetslösa PeM var uppe i 1 175 ett år tidigare.

Rektor Björn Sandbacka vid Chydenius skola i dominant finskspråkiga Karleby stöder Taxells resonemang om vikten av enspråkiga lösningar.

– Tar du bort skola och andra enspråkigt svenskspråkiga institutioner så tror jag vi mister svenskan ganska fort. Eleverna skulle förfinskas, säger Sandbacka.

Rektor Cecilia Hägglund-Nygård vid Karleby svenska gymnasium är inne på samma linje.

Hon har flera gånger fått frågan om stadens gymnasier inte borde flytta ihop.

– Mina finskspråkiga kollegor undrar om vi inte borde flytta under samma tak. Jag kan inte entydigt säga ja eller nej, men jag ser risker eftersom svenskan är så svag som den är, säger rektor Cecilia Hägglund-Nygård.

Problematiken tangerades i FSL:s medlemsenkät, som genomfördes i början av fjolåret. Då stödde 28 procent av de tillfrågade medlemmarna tanken om att FSL måtte stöda försök med tvåspråkig undervisningen. 28 procent var tveksamma, medan 44 procent uttalade ett nej.

Hela 77 procent ansåg att FSL fortsättningsvis bör arbeta för en enspråkigt svensk skola. 10 procent ansåg att det vore dags för en linjeändring i denna fråga.

Det har emellertid framkommit uppgifter, som tyder på en politisk konspiration mellan arbetsgivarna och politikerna. Den brutala lockouten avslutades genom en lag om lärarnas arbetstider.

Danska lärare saknar alltså arbetstidsavtal. Deras arbetstider dikteras av lagstiftningen, vilket saknar motstycke i Norden. I praktiken dikteras de danska lärarnas arbetstider av rektorerna.

Dock har en del kommuner valt att ingå lokala arbetstidsavtal. Men i en del kommuner har lärare tvingats undervisa över 23 timmar i veckan, vilket självfallet har minskat tiden för förberedelser av undervisningen.

Irritationen är stor i lärarfacken och kraven om centrala arbetstidsavtal är starka. Också andra fackorganisationer anser att lärarna har behandlats ojust och inför vinterns avtalsrörelse har de offentliga facken bildat en front som stöttar lärarnas krav.

Mottot är i sann musketöranda: ”En för alla, alla för en!”.

Facken har meddelat att inga förhandlingar äger rum inom den offentliga sektorn innan egentliga förhandlingar om lärarnas arbetstider kommer igång. Avsikten är att sätta press på kommunala arbetsgivaren.

Anders Bondo Christensen, ordförande för Danmarks laererforbund DLF, talar om ett ”fantastiskt ryggstöd” i en kommentar till folkeskolen.dk, men han medger att förhandlingarna som pågår i januari-februari 2018 inte blir lätta.

Vi bör ha klart för oss att vi kan hamna i en konflikt. Också om vi gör allt för att undgå detta. Det är viktigt att vi skapar en förståelse bland medlemmarna, säger Bondo Christensen.

DLF ordnar stora medlemsmöten runt om i Danmark i januari.

Vad vill då lärarna ha?

Det centrala kravet är en avtalsram, som stöder det professionella lärararbetet och lärarnas möjligheter att leva upp till lagstiftningens krav. Avtalet ska också bidra till kvalitet i undervisningen.

Lärarnas arbetstidsregler ska säkerställa sådana rättigheter, som motsvarar övriga gruppers rättigheter inom det kommunala avtalsområdet.

Du kan ge respons antingen på webben eller via e-post (terveet-tilat@vnk.fi). Webbenkäten är tillgänglig endast i finsk version. Använd sökorden ”Terveet tilat 2028” för att nå enkäten.

Åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 syftar till att före utgången av 2028 förbättra det byggnadsbestånd som ägs av kommuner och staten. Detta gäller såväl läroinrättningar, daghem och vårdinrättningar som andra offentliga byggnader. För att identifiera, ingripa i och förebygga problem med inomhusluften föreslås en övergripande modell som bygger på god praxis.

Rådgivningen och stödet till och vården av personer som lider av dålig inomhusluft ska effektiviseras. I lösningsmodellerna beaktas också lokalernas funktion och flexibilitet med avseende på användningsbehoven.