Author: admin

Också FSL har i olika sammanhang lyft fram behovet av ett register, där t.ex. föräldrarna kan kontrollera lärarnas behörighet. Ett lärarregister skulle också underlätta arbetet med att få fram prognoser om det framtida lärarbehovet.

I Sverige introducerades en lärarlegitimation för några år sedan

Näringslivets forskningsinstitut (Etla), Nationella centret för utbildningsutvärdering, Pedagogiska forskningsinstitutet, Löntagarnas forskningsinstitut, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och OAJ anser att det idag råder stora brister i de registeruppgifter och den datainsamling som gäller lärarna.

I ett initiativ som överlämnades till minister Sanni Grahn-Laasonen (saml) den 16 januari konstateras att det exempelvis inte i dagens läge är möjligt att utreda varför de finländska ungdomarna i flera års tid har uppvisat allt sämre resultat i PISA-undersökningen. I Finland saknas väsentliga registeruppgifter som skulle sammankoppla kunnandet bland skolornas undervisningspersonal med de ungas inlärningsresultat.

Det är i dag också så gott som omöjligt att pålitligt förutse lärarbehovet. Uppgifterna om ämneslärarna i grundskolan och gymnasiet samt yrkeslärarna är splittrade och varierar mellan olika utbildningsenheter.

Mera på oaj.fi

OAJ och Kommunarbetsgivarna KT har nått ett förhandlingsresultat rörande försök med årsarbetstid i grundskolan. Det är uttryckligen ett förhandlingsresultat, som tas till behandling av de beslutande organen. I fråga om OAJ handlar det om styrelsen, som sammanträder fredagen den 26 januari, som har det sista ordet.

Försöksverksamheten dryftas också i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska kommitté.

De lokala förhandlingarna om försök kommer igång när avtalet har godkänts av berörda beslutande organ.

Försöksmodellen avspeglar tänkandet som präglar lärarnas arbetstider i övriga Norden, förutom Danmark. Årsarbetstiden kan grovt uppdelas i två delar: bunden arbetstid jämte förtroendetid, som läraren själv förfogar över. Förtroendetiden är uttryckligen inte bunden till arbetsplatsen, utan lärarna avgör när och var arbetsuppgifterna handhas.

Förtroendetiden kan handla om planering av undervisning och handledning och delvis också utvärdering. Den obundna arbetstiden kan utföras t.ex. hemma i soffan en lördagskväll.

Enligt försöksmodellen är årsarbetstiden för en grundskollärare minst 1 520 timmar. I försöket begränsas inte antalet undervisningstimmar såsom nu och arbetstiden och därigenom också lönen kan vara högre än grundnivån i avtalet.

Arbetstiden omfattar lektioner samt därtill anslutet för- och efterarbete. Samt dessutom möten, överläggningar, utbildning och andra arbetsuppgifter som har anvisats läraren. Målet är att säkerställa tillräckligt med tid för planering och utvärdering av undervisningen.

Introduktionen av årsarbetstid innebär inte att lärarna binds till arbetsplatsen mellan klockan 8 och 16. Lärarna förväntas vara på arbetsplatsen, då de enligt arbetstidsplanen förväntas vara där enligt arbetstidsplanen.

Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ, tror inte att dagens praxis förändras särskilt mycket.

– Den gemensamma planeringen utöver den egna undervisningen kan öka i en del skolor, men i andra skolor har förändringen redan skett inom ramen för den nuvarande arbetstidsmodellen, säger Pankkonen.

Årsarbetstiden har inte någon inverkan på sommaruppehållet liksom inte heller på antalet arbetsdagar.

Årsarbetstiden belyses på Educa-mässan i Helsingfors kl. 14.30 fredagen den 26 januari. Förhandlingschef Pekka Pankkonen Jaakko Salo, specialsakkunnig vid OAJ, synar och diskuterar förändringarna i lärarnas arbete i grundskolan.

Medlemsantalet vid årsskiftet 2017-18 ligger som grund för föreningarnas rätt att sända representanter, enligt stadgarna benämnda ombud, till förbundskongressen. Föreningarna kan sända ett ombud per varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombuden väljs av allmänna medlemsmöten, som ordnas av föreningarna.

FSL:s totala medlemsantal ligger stadigt över 5 000 medlemmar. Vid årsskiftet var antalet 5 099 medlemmar, vilket motsvarar en ökning en ökning med 9 medlemmar jämfört med årsskiftet 2016-17.

Om man ser till lärarföreningarna är Ålands lf i topp med 448 medlemmar tätt följd av Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF som har vuxit stadigt under de senaste åren. Vid årsskiftet hade FSLF 444 medlemmar.

Helsingfors svenska lf är trea med sina 438 medlemmar. Dessa tre föreningar kan envar utse nio kongressombud.

Esbo-Grankulla lf har 379 medlemmar, medan Vasa svenska lf har 363 medlemmar. Föreningarna har rätt att utse åtta ombud.

Små föreningar, såsom Svenska lf i Uleåborg (20 medlemmar) och Ålands gymnasielärare (20), kan utse ett ombud.

Sammanlagt torde 115 ombud vara på plats vid kongressen, som ordnas i hotell Helsinki Hilton Fiskartorpet.

Förbundskongressen sammankallas vart fjärde år. Kongressen väljer förbundsordförande och fullmäktige.

Den kanske hetaste frågan på kongressen i juni blir styrelsens förslag till förändrade stadgar för förbundet. Bl.a. föreslås att förbundskongressen avskaffas. Den högsta beslutande makten i förbundet hanteras framgent, ifall stadgeändringarna får tillräckligt stöd, av förbundsfullmäktige.

De totala kostnaderna för marginalisering är starkt beroende av huruvida en ung person avlägger en examen efter grundskolan eller inte. Personer som inte utbildar sig efter grundskolan orsakar under sin livstid tilläggskostnader upp till 370 000 euro för den offentliga förvaltningen i jämförelse med personer som skaffar sig en utbildning.

Undersökningen stöder uppfattningen om att utbildning är det bästa medicinen mot marginalisering.

Bakom kalkylerna finns en klassificering av risker som inbegriper fyra faktorer med anknytning till barndomen som förutspår marginalisering. Dessa faktorer är låg utbildningsnivå hos föräldrarna, problem med alkohol och droger och med den mentala hälsan eller långvarigt behov av utkomststöd samt stora förändringar i familjens struktur. Ju fler faktorer som är aktuella i familjen, desto mer sannolikt är det att barnet kommer att behöva olika stödåtgärder under sin uppväxt och sitt liv.

”Det är givetvis inte så att alla personer med enbart grundskoleutbildning marginaliseras eller avskärmas från arbetsmarknaden. Å andra sidan orsakar en del av dem betydligt mer kostnader än andra”, säger Petri Hilli, äldre rådgivare vid Sitra.