Author: admin

De kommunanställdas talan förs vid de centrala förhandlingsborden av huvudavtalsorganisationerna, vilka är tre till antalet. OAJ och andra Akava-organisationer företräds av Förhandlingsorganisationen för de offentliga sektorns utbildade FOSU.

Den kommunala fackliga fronten har visat sig hålla. Fackförbunden drar åt samma håll och är ense om centrala frågor. Då handlar det bl.a. om synen om att de kommunala lönerna bör höjas minst lika mycket som inom andra branscher. Den allmänna linjen om ca 3,2 procent utslaget på två år kan inte underskridas.

En annan central hållning berör strukturen. KT vill föra över allt mera pengar till förhandlingarna på lokal nivå, medan kommunfacken vill hålla fast vid centralt avtalade förhöjningar. Lejonparten av förhöjningarna ska användas till allmänna förhöjningar, som kommer alla kommunala löntagare till del.
Facken talar om en lönemässig eftersläpning, som har accentuerats under de senaste åren. Alltså vill man åstadkomma ett flerårigt löneprogram, som ser till att de kommunala lönerna är konkurrenskraftiga jämfört med lönerna inom andra branscherna.

KT intar emellertid en sval hållning och vill inte ens vidkännas en eftersläpning.

Avtalsförhandlingar har en egen dramaturgi. Just nu är vi inne i en fas, som kan kallas upptrappning. Aktörerna har definierat sina mål, tempot ökar och konflikterna trappas upp.

För fackförbundens del innebär denna fas att man i sedvanlig ordning höjer beredskapen inför en eventuell konflikt. Avtalen har sagts upp från den 1 februari och då är fältet fritt för konfliktåtgärder, såvida man inte i förhandlingarna når tillfredsställande resultat.
De kommunala förhandlingarna följer sannolikt samma mönster som tidigare, vilket innebär att de allra sista dagarna i januari blir hektiska. Först då klarnar det om förhandlingarna ger resultat eller om kommunsektorns vinter präglas av konflikter.

Fotnot:
Du kan följa med avtalsrörelsens förlopp, jämte därtill anslutna kommentarer, genom att kolla in www.lararen.fi. Här finns bl.a. bloggen Löner och sånt som uppdateras i takt med att förhandlingarna avancerar.

Orsaken till att ingen förändring har skett med tanke på usken är många, men jag tänker lyfta två. Den ena är att vi inte lyckats nå konsensus inom FSL eller OAJ om hur vi vill förändra usken utan att orsaka försämringar för en del lärare. Den andra orsaken är att arbetsgivarna har visat föga intresse för att ändra på usken och att en utjämning eller korrigering skulle ha tagits från de allmänna löneförhöjningarna.

Det har också visat sig vara svårt att starta från ett helt tomt bord, där inte usken skulle ligga som grund. Seriösa arbetsidsförsök har gjorts förr, men alla har tyvärr strandat. Det goda i facklig verksamhet är ändå att ett nej inte stänger dörrar, utan sporrar till nya förhandlingar med det självklara målet att få till stånd avtal där lärarna får betalt för allt arbete de gör.

I vår medlemsundersökning (våren 2017) framgick det tydligt att lärarnas arbetsbelastning har ökat markant och att andelen traditionell undervisning minskat samtidigt som övrigt arbete som hänför sig till skolutveckling, byråkrati, samarbete mellan hem och skola samt möten ökat. Kort sammanfattat har lärarnas arbetsbild drastiskt förändrats från den tiden usken kom till.

Inom förbundet har vi under flera år arbetat för att synliggöra allt arbete lärarna utför och få det att rymmas inom den avlönade arbetstiden. Det är ett utmanande uppdrag, eftersom vi med tanke på arbetstid främst pratar om undervisningstimmar via undervisningsskyldighet och samplaneringstid. Det finns en gråzon mellan samplanering och uppgifter som hör ihop med undervisning som gör ramen otydlig.

Med tanke på försöken vore det värdefullt och viktigt för förbundet att få med en svenskspråkig skola. På så sätt kunde vi få en verklig insyn i vad försöket innebär och om det är en möjlig väg att gå.

Det är viktig att understryka att vi nu pratar om ett försök som garanterat kommer att analyseras kritiskt av OAJ, Kommunarbetsgivarna och oss. Det självklara målet med försöket ska vara att minska på den arbetsbelastning lärarna har och ge dem ork och arbetsglädje.

God fortsättning på det nya året!