Author: admin

För vem?

• Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar.
• Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
• Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller små möjligheter att påverka arbetet. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, upplevd belastning eller hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som minskar arbetsförmågan.

Mål

Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet. Rehabiliteringen ger dig en möjlighet att stanna upp och se över din egen arbetssituation för att kunna kartlägga vilka förändringar som kunde göras för att orka bättre. 

 

Tidtabell

Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 13 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i september 2025, nummer 94030:

Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 22.9-02.11.2025.

• Grupperiod 1: 3-7.11.2025 (5 dygn)
• Grupperiod 2: 13-17.4.2026 (5 dygn)
• Grupperiod 3: 26-28.10.2026 (3 dygn)

Mellan grupperioderna hålls 5 individuella video-/telefonkontakter samt digital rehabilitering.

 

Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering

Ta kontakt med din företagshälsovård och besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande.

Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA. Om du inte får lön under tiden du är i Härmä får du söka rehabiliteringsdagepenning från FPA.

Ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA (FPA:s e-tjänst) senast 8.8.2025.

Meddela gärna Jessica Havulehto (Härmä Rehab & Spa) då du lämnat in ansökan!

Mer information

Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023

I Hörnan på utbildningsmässan Educa samlades en mångfald av undervisningspersonal, forskare, beslutsfattare och representanter från tredje sektorn för att tillsammans blicka framåt och diskutera utbildningen i en föränderlig och allt mera komplex värld.

– Jag imponeras år efter år över hur stort engagemanget är för vår finlandssvenska utbildningsstig är och vilken kreativitet och vilket kunnande som finns, säger FSL:s ordförande Inger Damlin efter att Educamässan har avslutats för den här gången.

 

Vad behöver barn och unga i en allt mer komplex värld? 

Bland många populära program i det svenskspråkiga kvarteret Hörnan, lockade visionären Erik Fernholms föreläsning om hur vi förbereder unga på en värld vi vet väldigt lite om, en stor publik.

– Idag är sista dagen som utvecklingen går så här långsamt så passa på och njut! När världen blir allt mer oförutsägbar och komplex är anpassningsförmågan det vi måste satsa på.

Han utmanar lärarnas rädsla för att göra misstag och uppmanar undervisningspersonalen att oftare kliva in i rollen som utforskare, tillsammans med eleverna.

– Genom att visa vår egen process lär vi ut åt barn att det är okej att inte veta och misslyckas.

På FSL:s Facebooksida kan du se hela föreläsningen och på Svenska Yle kan du läsa en intervju med Fernholm.  

Gula glada boktips i Hörnan

Under partidebatten i Hörnan lyfte flera av politikerna fram läsförmågan som en viktig kompetens som borde stärkas bland barn och unga.Undervisningsminister Anders Adlercreutz poängterade också i sitt öppningstal att tanken med regeringens tilläggsfinansiering för att stärka elevernas baskunskaper, är att alla kommuner höjer antalet timmar inom modersmål och litteratur samt matematik.

Under flera programpunkter på scenen diskuterades läskunnigheten och hur man kan öka läsintresset. FSL:s förbundsordförande Inger Damlin och många andra hade också nöjet att få personliga lästips av elever i gula t-skjortor från Malms skola i Pargas.

Den högaktuella diskussionen om de svenskspråkigas kunskaper i modersmål och litteratur, intresserade också HBL:s journalister som besökte mässan och diskuterade frågan med lärare. Tidningen intervjuade Johanna Räihä-Jungar och Jan Alin, klasslärare i Vasa övningsskola, som har har märkt att läsning på fritiden har minskat drastiskt. De uppmanar föräldrarna att få barnen att läsa och efterlyser mer fortbildning för att kunna arbeta språkstödjande.

 

Att hålla ett helt arbetsliv 

Med hållbarhet som ett viktigt tema i Hörnan handlade flera paneldiskussioner i Hörnan om lärarjobbet i framtiden. Hilda Jungar har snart studerat färdigt och ser med spänning fram emot att börja jobba. Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten vid Helsingfors stad och Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning vid Åbo stad, lyssnade på Jungars tankar inför klivet in i arbetslivet.

Tillsammans diskuterade de behovet av kollegialt stöd, vikten av samlärarskap och utmaningar i till exempel kontakten med vårdnadshavare. Jungar konstaterade att lärarutbildningen inte alltid ger en ärlig bild av verkligheten i skolorna och efterlyser mer praktik under studierna. Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm ledde samtalet.

FSL:s ombudsman Jens Mattfolk, klassläraren Kent Ketomäki och filosofie doktor Åse Fagerlund förde ett samtal om hur man som lärare kan må bra i jobbet, hantera stress och skapa en hållbar vardag. Moderator för många av diskussionerna var Anna Bertills från Bertills & Jung. 

Ketomäki lyfte fram att läraryrket på många sätt är unikt när det kommer till belastningsfaktorer och att utomstående inte alltid förstår skolvardagen. En lunchpaus som kan erbjuda en stund för återhämtning inom många yrken, är till exempel sällan vidare avslappnande för en lärare.

– Vi äter ju med barnen.
 
Mattfolk konstaterade att ur en hållbarhetssynvinkel är det väldigt viktigt att lärarna får verktyg för att reglera arbetsmängden och hantera belastande faktorer, till exempel känslan av att inte räcka till.

Han efterlyste också mer flexibilitet i lärarjobbet och poängterade att möjligheten att till exempel byta ut en del undervisning mot olika former av utvecklingsarbete nu finns inskriven i  kollektivavtalet.

Mer från Hörnan på FSL:s Instagram 

Under Educamässan intervjuade vi paneldeltagare som just kommit av scenen i Hörnan. Gå in på vårt Instagramkonto och titta i höjdpunkten “Educa 2025” för att ta del av korta pratstunder med Erik Fernholm, Anders Adlercreutz, Inger Damlin och många fler!

 

Tack till dig som deltog i vår undersökning

Under Educamässan genomförde vi en undersökning om storleken på undervisningsgrupper bland våra medlemmar. Tack för alla nästan 200 svar vi fick! Vi har kontaktat vinnarna av ryggsäckarna som lottades ut. 

 

Educa 2026 

FSL vill rikta ett stort tack till alla besökare, utställare och samarbetsparter som bidrog till Hörnan i år. Planeringen inför Educa 2026 (23-24.1.2026) är redan igång!

Är ni intresserade av att delta som utställare, ta kontakt med FSL:s kommunikatör mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi för mer information!