Author: admin

Kommunarbetsgivarna KT har inte framlagt sitt anbud rörande löneförhöjningarna, men i övrigt har parterna dryftat olika element i en uppgörelse. Kommunala sektorns, och även privata undervisningssektorns, avtal utlöper i månadsskiftet januari-februari, så det börjar brinna i knutarna.

Kommunala sektorns huvudförhandlare möttes den 29 januari och då dryftades bl.a. det löneprogram, som har efterlysts av arbetstagarna. Speciellt OAJ har varit pådrivande i denna fråga.

Parterna diskuterade möjligheterna att under nästa avtalsperiod jämföra kommunala sektorns anställningsvillkor jämfört med privata sektorns motsvarande. Här handlar det bl.a. om att syna hur avlöningen för grupper med högre utbildning, såsom lärarna, egentligen ter sig i liknande jämförelse.

Avtalsperiodens längd har inte fastslagits.

Det handlar om ett ramavtal, som ligger som grund för de egentliga lokala försöksavtalen. I dagens skede finns det sju kommuner, som har yppat sitt intresse för att delta i försöksverksamheten. De lokala avtalen ska godkännas av OAJ:s styrelse.

Helsingfors, Esbo, Vanda, Kajana, Vasa och Lahtis har meddelat att de är intresserade av lokala förhandlingar, som kan leda till försök redan hösten 2018. Tammerfors har för sin del meddelat att staden kan tänka sig försök från hösten 2019.

I förhandlingarna mellan OAJ och KT har man stannat för en lösning, som kan innebära att tre grundskolor från varje försöksort kan delta.

Det handlar om ett treårigt försök, som också omfattar en uppsägningsoption. Om försök avslutas gäller beslutet samtliga försöksskolor i kommunen.

–   Reformen stärker den omfattande allmänbildningen, det är gymnasiets viktigaste uppgift. Studiernas nya struktur skapar nya möjligheter att samarbeta över läroämnesgränserna och att göra gymnasiestudierna mera mångsidiga. Vi gör det möjligt för alla gymnasieelever att ta en titt in i högskolevärlden och vi gör studierna mer internationella., säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Enligt förslaget övergår man i gymnasiet till studiepoäng så att två studiepoäng motsvarar en nuvarande kurs. Gymnasiestudiernas omfattning i en utbildning som riktar sig till unga ska enligt förslaget vara 150 poäng och 90 poäng i utbildning för vuxna. Gymnasiets lärokurs ska fortfarande vara tre år. Inte heller mängden undervisning ändras.

Av studiepoängen kan man enligt förslaget på ett mångsidigare sätt än tidigare skapa studiehelheter som innehåller olika läroämnen. Det här uppmuntrar till att hitta gymnasiespecifika lösningar och till att i allt högre grad bygga undervisningen kring teman och fenomen. Det ger också en möjlighet att rytmisera studierna på ett nytt sätt. Till exempel språkstudierna kan enlig förslaget pågå året runt och inom vissa läroämnen kan man ordna intensivkurser.

–    Allmänbildningen är fortfarande kärnan i gymnasieutbildningen. Läroämnena samarbetar sinsemellan och öppnar oräkneliga möjligheter att bygga helheter som passar varje enskilt gymnasium, fortsätter Grahn-Laasonen.

Man föreslår inte ändringar i de nuvarande läroämnena eller förhållandet dem emellan. De läroämnen som för tillfället är obligatoriska kommer alltså också framöver att vara det.

I lagen införs bestämmelser om stöd för lärandet. En studerande som har inlärningssvårigheter har rätt att i samarbete med undervisningspersonalen få specialundervisning och annat stöd för lärandet. Elev- och studerandevården ändras inte: unga får även framöver vid behov tillgång till kurator, hälsovårdare och psykolog.

Framöver har alla gymnasieelever möjlighet att bekanta sig med högskolestudier. Alla gymnasier är skyldiga att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor. Gymnasierna ska enligt förslaget komma överens med högskolorna om hur man genomför studierna.

Gymnasielagen och -förordningen föreslås träda i kraft 2019

Förslaget till gymnasielag är på remiss fram till 7.3.2018. FSL och OAJ m.fl. remissinstanser ges möjligheter att förmedla synpunkter på ministeriets förslag.

I praktiken syns reformerna i gymnasiernas vardag fr.o.m. ingången av augusti 2021, då de nya läroplanerna tas i bruk. Grunderna för den nya läroplanen bereds i samarbete med intressentgrupperna under 2019-2020. Den nuvarande timfördelningsförordningen tillämpas tills de nya läroplanerna tas i bruk.

Nätprat är ett initiativ från Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online, i syfte att motverka mobbning och kränkningar bland barn och unga på nätet

Majoriteten av Sveriges skolor har någon form av mobilförbud. Oftast tillåts mobiler bara på vissa lektioner och i undantagsfall (35%) följt av endast på raster (28%).

14 procent av lärarna uppger att det inte finns några förbud alls medan var tionde (8%) uppger att mobiler är helt förbjudna. Det visar en undersökning med över 1 500 mellan- och högstadielärare genomförd på uppdrag av Nätprat.

– Majoriteten av landets lärare är positiva till mobilförbud i någon form. Våra tidigare undersökningar visar att även många elever som går i en mobilfri skola gillar att det finns ett förbud. Men oavsett regler så är det viktigt att vuxna, både skolpersonal och föräldrar, talar med unga om risker, möjligheter, källkritik och hur man ska bete sig på nätet. Vi tror att dialogen är nyckeln, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för initiativet Nätprat på Telenor.

77 procent av landets lärarkår tycker att mobilförbud i skolan är något positivt. Hälften tycker till och med att det är väldigt bra (51%). Bara var tionde (11%) anser att mobilförbud är dåligt.

Enligt lärarna är de främsta fördelarna med mobilförbud att det bidrar till arbetsro i klassrummet (56%), följt av färre fall av nätmobbning och nätkränkningar (14%) samt att eleverna umgås mer med varandra (13%).

EI skapades då de två stora lärarorganisationerna International Federation Free Teachers Union (IFFTU) och World Confederation Organisation of the Teaching Profession (WCOTP) slog ihop påsarna år 1993.

Den första grundande kongressen ägde rum i Stockholm i januari 1993.

Edwards har fungerat som biträdande generalsekreterare vid EI sedan år 2011. Tidigare bestred han en chefspost vid National Education Association (NEA) i Förenta staterna. Han är ursprungligen gymnasielärare i främmande språk.

Sedermera har Edwards doktorerat i internationell utbildningspolitik.

OAJ är anslutet till Education International.

SUKOL anser att utredningen behandlar språkundervisning som en bred helhet. En del av förslagen i utredningen har SUKOL arbetat för redan länge, till exempel beaktandet av språkstudier i högskolornas antagningar.

”I utredningen framkommer att det råder regionala ojämlikheter inom språkundervisningen. Nu är sista chansen att få med de utbildningsanordnare som av olika orsaker inte ordnar tillräckligt mycket språkundervisning” säger förbundets ordförande Sanna Karppanen.

Receptet för att göra språkreserven mångsidigare i Finland är enkelt: tillräckligt mycket resurser, krav på att ordna språkundervisning och kompetenta lärare. Förbundet påminner att språkundervisningen hör till skolor och läroanstalter och outsourcing av språkundervisning får inte förekomma.