Kommunsektorns förhandlingar har gått i stå och FOSU har den 5 februari beslutat om övertidsförbud och förbud mot att byta arbetspass från kl. 7.00 den 6 februari. Beslutet gäller anställda som berörs av de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen. Beslutet gäller emellertid inte tjänsteinnehavare.
FOSU beslöt vidare att eventuellt tillgripa strejkvarsel, såvida situationen kräver detta.
Kommunsektorns förhandlingsorganisation inom FOSU beslutar idag den 5 februari om det finns skäl att tillgripa organisatoriska åtgärder i syfte att ge fart åt förhandlingarna. Också OAJ begrundar huruvida organisationen tar till organisatoriska åtgärder. Förhandlingarna inom kommunsektorn avbröts på söndagen till följd av Kommunarbetsgivarna KT:s linjedragningar.
{turnjs Läraren-2-2018}
Usk-systemet utgör en del av lärarorganisationernas historia i våra grannländer, men det har stegvis ersatts av olika system som bygger på årsarbetstid. Lärarnas arbetstider har i regel definierats så att de motsvarar arbetstiderna för andra kommunala tjänstemannagrupper.
Men det finns orsak att inskärpa att årsarbetstid, som volymmässigt i regel är likställt med övriga kommunalt anställdas arbetstider, inte är det samma som kansliarbetstid d.v.s. att lärarna förväntas vara på plats i skolan mellan kl. 8 och 16.
I Danmark tillämpas i viss mån liknande arrangemang, men detta baserar sig inte på avtal om arbetstiden utom om att lärarna har påtvingats en lagstiftning om arbetstiden. Så Danmark må lämnas därhän i detta sammanhang. Övermaga politisk diktatur av detta slag behöver vi inte.
I vårt land har usk-systemet konserverats och under årens lopp har det i viss mån förändrats. Men det torde stå klart för envar att kommunala arbetsgivarens intresse för att utveckla usk-systemet är lika med noll.
Om man till äventyrs spekulerar om att utveckla systemet, t.ex. så att undervisningsskyldigheterna jämnas ut, kräver detta en hel del pengar och sådana pengar kommer inte att finnas tillgängliga under en överskådlig framtid. Så här handlar det om en teoretisk fingerövning. Inte mera än så.
Vad motiverar då ett systemskifte?
Det är uppenbart att åsikterna är delade bland lärarna om det nuvarande systemets för- och nackdelar. De flesta torde emellertid kunna enas om synen om att dagens system inte speglar alla arbetsuppgifter. Likaledes torde de flesta vare ense om att usk-systemet behandlar olika lärargrupper orättvist.
På plussidan kan sedan antecknas den flexibilitet som dagens system medger. Det finns ett tydligt och klart definierat tak för antalet undervisningstimmar. Ytterligare har lärarna förhållandevis goda möjligheter att själva avgöra när, var och hur en del arbetsuppgifter utförs.
Dock innehåller också den föreslagna försöksramen också en betydande andel förtroendetid, som envar lärare använder enligt eget gottfinnande.
En viktig faktor, som talar för ett nytänkande, är det ökande behovet av ökat kollegialt samarbete, som bl.a. gestaltas i form av allt mera ämnesövergripande undervisning. Det nuvarande usk-systemet passar inte till alla delar in i det sammanhanget.
Styrelsen för OAJ gav den 25 januari grönt ljus för försöksavtalet.
Nu är fältet fritt för lokala förhandlingar om försöksverksamhet i en del skolor i en del kommuner. Här handlar det alltså om ett treårigt försök. Det är för tidigt att spekulera om ett systemskifte.
Fotnot:
Den offentliga sektorns avtalsrörelse var inne på slutmetrarna när denna tidning gick i tryck. Följ med avtalsförloppet på www.lararen.fi. Här publiceras avtalsnyheter jämte bloggen ”Löner och sånt”.
Kommunsektorns förhandlingsorganisation inom FOSU beslutar idag den 5 februari om det finns skäl att tillgripa organisatoriska åtgärder i syfte att ge fart åt förhandlingarna. Också OAJ begrundar huruvida organisationen tar till organisatoriska åtgärder.
Förhandlingarna inom kommunsektorn avbröts på söndagen till följd av Kommunarbetsgivarna KT:s linjedragningar. Kommunfacken kräver kompensation för de nedskurna semesterpenningarna, som har drabbat de offentligt anställda. KT är inte beredd att gå facken till mötes.
Övertidsförbud jämte andra åtgärder har utlysts av andra organisationer, men dessa åtgärder berör inte grupper som representeras av FOSU.
FOSU kräver att de nedskurna semesterpenningarna kompenseras till anställda av kommunerna, staten och kyrkan. Förhandlarna är beredda att återgå till förhandlingsbordet med kort varsel.
Facken kräver en kompensation om 150 miljoner euro i år och 150 miljoner euro nästa år. KT påminner för sin del om att nedskärningen av semesterpenningarna är en del av konkurrenskraftsavtalet. Staten har redan åderlåtit kommunerna i form av minskade statsandelar.
KT:s huvudförhandlare Markku Jalonen säger att fackens krav är omöjligt att godkänna.
Hälsofacken Tehy och Super har för sin del beslutat ge fart åt förhandlingarna genom att utlysa övertidsförbud och förbud mot att byta skiften inom hälsosektorn från och med tisdag.
Nu söker parterna en utväg, som kan godkännas av bägge. Förhandlingarna har uttryckligen tagit en paus och de är alltså inte avbrutna. Det är möjligt att förhandlingarna återupptas senare i kväll.
Dock fortsätter förhandlingarna för de olika sektorerna, alltså bl.a. rörande läraravtalet.
Tågordningen är att man först når ett kommunalt avtal, som utgör en grund för de olika sektorernas avtal.
Om man ser till tidigare förhandlingar innebär veckoslutet i detta sammanhang i praktiken natten till måndagen. I bästa fall kan alltså förhandlingsresultat föreligga på måndag morgon. Andan i förhandlingarna lär vara konstruktiv vid de kommunala förhandlingsborden.
Facken vill se resultat under veckoslutet. Den stora kommunala sektorns uppgörelser är alltjämt uppe i det blå och avtalslöst tillstånd råder. Inte bra, säger facken och vill se konkreta resultat.
Om man ser till tidigare förhandlingar innebär veckoslutet i detta sammanhang i praktiken natten till måndagen. I bästa fall kan alltså förhandlingsresultat föreligga på måndag morgon.
Andan i förhandlingarna lär vara konstruktiv vid de kommunala förhandlingsborden.
Däremot är andan inte lika god, då det handlar om den privata undervisningssektorn. Här handlar det bl.a. om universitetens anställda. Parterna står så pass långt ifrån varandra att förhandlingarna har avbrutits. Följande gång möts förhandlarna först den 7 februari.
Det är inte ett gott tecken i en situation där avtalen har sagts upp. Risken för störningar ökar.
I mitten av januari lediganslog kommunerna i huvudstadsregionen sina lärarjobb. Intressant att det måste ske redan i januari kan jag tycka, i synnerhet då få studerande kunnat få ut sina behörighetspapper vid den tiden. Det är helt förståeligt att skolorna så tidigt som möjligt vill ha klarhet i vilka som ingår i personalen det kommande läsåret, men att få detta gjort före sportlovet i Nyland känns som en onödigt ambitiös målsättning.
Att dessutom en av kommunerna, samtidigt som den efterlyser flera behöriga lärare, går in för att lediganslå ordinarie tjänster endast en gång om året, och detta dessutom i januari, låter verkligen konstigt i mina öron.
Jag har som rektor och lärare varit med om att rekrytera lärare till skolan. Då insåg jag vikten av att man som arbetsgivare är möjligast attraktiv för både utexaminerade lärare och sådana som är i slutskedet av sina studier. För mig var det självklart att försöka visa vilka fördelar vi hade jämfört med grannkommunen. Så här gör man nog också idag säger studerandena, men det är främst rekryterare från Sverige som fängslar under sina besök.
Förra veckan presenterade Sydkustens landskapsförbund en utredning av lärarsituationen i huvudstadsregionen. Enligt denna finns det 65 obehöriga klasslärare i huvudstadsregionen (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda). Detta att jämföra med de 21 utannonserade klasslärartjänsterna i HBL (enligt min granskning). Hur är detta möjligt, var finns skillnaden? Vi behöver en grundlig utredning av vilken typ av anställningsförhållande de 44 klasslärarna har.
Inom förbundet har vi länge efterlyst ett bredare statistiskt material för att få klarhet i den verkliga lärarsituationen. Det har visat sig att ingen, varken myndighet eller organisation, har anmält intresse för detta. Att bara se på den faktiska situationen ger inte en tillräckligt bra bild av läget.
Vi vet hur många obehöriga vi har på tjänsterna, men vi har inte klarhet i hur många av dessa tjänster som i verkligheten är besatta med behöriga lärare i grunden men som av någon anledning är tjänstlediga, till exempel föräldralediga. I samband med detta borde vi även se på åldersstrukturen för att få klarhet i omfattningen av kommande pensioneringar.
Samtidigt som vi gärna deltar i debatten om behovet av lärare önskar vi alla arbetsgivare lycka till i sina rekryteringsprocesser. Vi har ett gemensamt mål och det är behöriga lärare i våra skolor!