FSL Import

Author: admin

  • Stora satsningar på språk

    I vilka situationer använder du språk? Har du märkt flerspråkighet i din omgivning, frågar sig Språklärarförbundet i Finland SUKOL och utlyser språkutmaningen #kielihaaste2018 som synliggör betydelsen av språk- och kulturkompetens.

    Språkutmaningen riktar sig till ungdomar över 13 år. Utmaningens syfte är att uppmana ungdomar att läsa böcker och studera främmande språk. Tävlingen ordnas av SUKOL med stöd av stiftelsen Otavan kirjasäätiö.
    Alla över 13 år, även vuxna, får delta i utmaningen. Det finns tre olika tävlingskategorier: individuell, grupp- och klasskategori. Tävlingen startar i början av mars och pågår hela våren.

    Utmaningarna publiceras på hemsidan www.sukol.fi/kielihaaste. Där finns också mera information om utmaningen.

    Deltagarna väljer fyra utmaningar, som ska göras före den 16 maj. Utmaningarna varierar från intervjuer till att producera tidningsartiklar på främmande språk, att observera omgivningen till att uttrycka åsikter.

    Man kan delta i utmaningen även om man inte kan ett språk så bra. #kielihaaste2018 påminner att även grundkunskaper i ett språk är nyttigt och till glädje. Alla språkkunskaper är viktiga.

    Tävlingstiden är 2.3–16.5.2018.

    Hallå! Ett fondprogram
    Kulturfonden efterlyser för sin del goda idéer som främjar lusten och förmågan att kommunicera på svenska och/eller finska. Också Kulturfonden riktar sig till allmänheten med frågor. Känner du dig trygg, smart och slagfärdig på finska? Och hur är läget i din familj, bland dina vänner och dina kolleger? Entäs jos olet suomenkielinen – uskallatko keskustella, harrastaa tai rakastua ruotsiksi?

    Kulturfonden utlyser nu det strategiska programmet Hallå! för en levande flerspråkighet i Finland. Fonden efterlyser idéer på projekt som gör det lättare för andra språkgrupper att kommunicera på svenska och för svenskspråkiga att kommunicera på finska. Projekten ska vara inkluderande, nyskapande och främja förståelse för andra språkgrupper. De kan verka inom Kulturfondens alla områden: konst och kultur, utbildning, forskning och medborgaraktivitet.
    – Trots att vi i skolan under flera år läser det andra inhemska språket, känner många att kunskaperna inte räcker till. Varken på jobbet eller fritiden. Tyvärr saknas ofta förmågan, lusten eller tillfällen att använda det andra språket, säger Berndt-Johan Lindström, utbildningsombudsman vid Kulturfonden.

    Kulturfonden beviljar via programmet Hallå! sex miljoner euro till projekt som främjar språkkunskaperna i svenska och finska, ökar samförståndet mellan språkgrupperna och betonar språkkunskaper som en framgångsfaktor.
    – Projekten inom Hallå!-programmet får finansiering under åren 2018-2021, en längre tid än de flesta andra projekt. Dessutom bjuder vi på handledning och hjälp med verksamhetsplanering, kommunikation och utvärdering, säger Lindström.

    Ansökan är öppen mellan den 1 och 30 april 2018 på www.kulturfonden.fi.

  • Läraren 3 2018

    {turnjs Läraren-3-2018}

  • Ledaren: Offentligt missnöje

    Den kommunala sektorns uppgörelse är omfattande – omkring 420 000 löntagare berörs – och följaktligen har turerna i denna runda fått mycket uppmärksamhet.
    En del av uppmärksamheten är av negativt slag. I de sociala medierna har många kommunalt anställda spytt sin galla över uppgörelsen och speciellt i hälsofacket Tehy har uppgörelsen lett till stort gny. Inte heller OAJ har undgått bitska kommentarer av en del kritiska medlemmar.

    Den organisatoriska beredskapen hade höjts i kommunfacken och ett övertidsförbud jämte ett förbud mot att byta arbetspass ledde till störningar i serviceproduktionen i kommunal regi. Det bidrog till att skruva upp stämningarna.
    Förhandlingarna var svåra, men denna gång må ingen skugga falla över Kommunarbetsgivarna KT. Nedskärningarna av semesterpenningen blev en tröskelfråga i dessa förhandlingar. Läget var besvärligt för KT, eftersom staten mjölkar kommunerna på de pengar, som sparas in p.g.a. de beskurna semesterpenningarna.

    Alltså vändes löntagarnas blickar mot statsminister Juha Sipilä (c), som må stå som upphovsman till den hätska drevjakt som ledde till det beramade avtalet om stärkt konkurrenskraft. Löntagare i gemen fick smaka på Sipilä-regeringens piska i form av förlängd arbetstid, men de offentligt anställda fick ett extra piskrapp i form av nedskurna semesterpenningar.

    Alternativet till konkurrenskraftsavtalet skulle ha varit obehagliga tvångslagar i form av försämrade semesterförmåner och sämre ersättning för söndagsarbete med mera. Tvångslagarna skulle slagit hårdast mot de offentligt anställda.

    I efterskott kan man gott säga att de nedskurna semesterpenningarna kom till i ett skede, när vändningen i ekonomin mot det bättre var redan på gång i vårt land. I år är uppgången starkare än vad prognoserna har förutsatt.
    Fast det vill Sipilä och hans regeringskumpaner inte veta av, så det blev kalla handen för kommunfacken som uppvaktade honom i hopp om kompensation till kommunerna.
    Den besvikelse som en del upplever med anledning av uppgörelsen måste pejlas mot den irritation över den orättvisa behandlingen, som utgör ett oläkt sår i de offentliga leden.

    Nu åstadkoms en mager kompromiss, som KT uttryckligen inte ser som en kompensation för semesterpenningarna. I stället talas om ett engångsbelopp, som är bundet till ett lokalt produktivitetsprogram.

    Här finns en risk för att inte se skogen för bara träd. För kompensationen för semesterpenningen är dock endast ett sidospår i denna avtalsrunda.
    Huvudstråket gav en kostnadseffekt om 3,46 procent, som väl ligger i linje med den allmänna linjen på arbetsmarknaden. Eller i själva verket ligger den kommunala uppgörelsen snäppet över allmänna linjen om ca 3,2 procent utslaget på två år.
    Mot den bakgrunden är den kommunala uppgörelsen inte oäven.

  • Ord för ord: Förhandlingsutmaningar

    Eftersom arbetsgivaren sällan har samma målsättningar som vi (snarare tvärtom), måste vi räkna med att inte alla våra uppsatta mål nås. Utmaningen är alltså att kunna enas när parterna drar åt olika håll.
    Inför förhandlingarna höjde vi beredskapen för att markera att vi inte accepterar en lösning där våra medlemmar erbjuds sämre avtal än inom den privata sektorn. Nu är vi delvis i mål med förhandlingarna, eftersom vi i skrivande stund har vi nått förhandlingsresultat inom den kommunala och statliga sektorn.

    Vi är nöjda med att det finns ett ledarpaket som länge varit vår målsättning, medan den lokala justeringspotten inte är optimal. Du kan läsa mera om förhandlingsresultaten i den här tidningen. Vad gäller läraravtalet måste vi vänta med att kommentera detaljerna, eftersom det här inte är offentliggjort eller godkänt ännu.

    Varför fick vi inte mera eller varför fick vi inte tillbaka nedskärningen i semesterpenningen är säkert frågor som ställs? Kunde vi ha fått mera via en strejk? Hade våra medlemmar varit beredda att strejka? Det är bra frågor, men de är inte lätta att ge entydiga svar på dem. Här ser jag fram emot en konstruktiv diskussion med tanke på kommande förhandlingar och förhandlingsmål.

    I skrivande stund är jag dock bekymrad över våra anställda inom den privata sektorn (universitet, övningsskolor och privata skolor) som fortsättningsvis är utan avtal. För deras del är vi i en helt unik situation där arbetsgivaren gett ett skambud som är avsevärt sämre än den allmänna linjen och den linje som avtalats om på kommunal nivå. Dessutom har arbetsgivaren fört fram försämringar i texter, det vill säga paragrafer i avtalen. Detta är något helt nytt och det skulle inte förvåna mig om vi redan då ni läser denna tidning har varslat om konfliktåtgärder.

    På Åland är förhandlingarna i startgroparna. Viktigast att lyfta här är att Åland har sin egna förhandlingsorganisation AKAVA-Åland som förhandlar och under tidigare förhandlingsrundor lyckats nå resultat som rätt mycket liknar fastlandets kommunala avtal.

    Nu sätts solidariteten på prov, vad är vi beredda att göra för att stöda våra medlemmar i denna svåra situation?
    Jag hoppas och tror att vi gemensamt står vid deras sida och stöder dem. Vi ska inte heller glömma våra medlemmar på Åland som också är utan avtal, men där förhandlingarna är i startgroparna.

  • Här hittar du vårt kandidatgalleri för OAJ-valet

    Tio FSL:are ställer upp i OAJ:s fullmäktigeval, här presenterar vi dem alla. Läs om vad kandidaterna vill och vad de tycker är speciellt viktigt för dem med tanke på förtroendeuppdraget.

  • Luukkainen ställer upp för omval

    OAJ:s ordförande Olli Luukkainen har idag onsdag meddelat styrelsen för OAJ att han ställer sig till förfogande i valet av ordförande för OAJ år 2018-2022. Inom kort inleds valet av fullmäktige för OAJ. Det är fullmäktige, som väljer ordförande för organisationen, vid sitt sammanträde i slutet av maj.

    OAJ meddelar om hans besked i organisationens twitterflöde.

    PeD Olli Luukkainen,60, valdes till ordförande år 2010. Han omvaldes år 2014.

  • KT välkomnar arbetsfred

    Kommunarbetsgivarnas delegation godkände i går tisdag förhandlingsresultatet som KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer kom till efter långa och krävande förhandlingar förra torsdagen.

    Vanligen diskuteras endast nivån på löneförhöjningarna och innehållet i arbets- och tjänstekollektivavtalen under kommunsektorns förhandlingar. Nu ingick också bland annat kravet på kompensation för nedskärningarna i semesterpenningen.

    KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen anser det vara viktigt att man trots det besvärliga utgångsläget för kommunsektorns förhandlingar ändå kom till ett resultat vars kostnadsnivå följer den så kallade allmänna linjen och innehåller poster som kan avtalas på lokal nivå.

    – Avtalet ger de kommunala arbetsgivarna arbetsfred i mer än två år och det beaktar också den kommande vård- och landskapsreformen.

    Den lokala resultatbaserade engångspotten främjar produktiviteten och lokala avtal, säger Jalonen.

    – Jag tror vi kan leva med kommunsektorns förhandlingsresultat också med hänsyn till den kommunala ekonomins tillstånd.

  • Strejkvarsel berör Helsingfors universitet

    – Arbetsgivarnas nedlåtande attityd gentemot personalen har präglat förhandlingsprocessen, som har pågått i över två månaders tid. Läget är sådant att vi inte har något annat alternativ än att ge fart åt förhandlingarna genom påtryckningsåtgärder, säger de tre huvudavtalsorganisationerna.

    Den avgränsade arbetsnedläggelsen verkställs i form av en strejk vid Helsingfors universitet kl. 0.00.-24.00 onsdagen den 28 februari 2018, såvida inte ett förhandlingsresultat nås senast den 27 februari.

    Bildningsarbetsgivarnas statistik från september 2016 omtalar att 6 680 är anställda vid Helsingfors universitet.

    Huvudavtalsorganisationerna betonar att personalen inte endast bör ses som en kostnadspost. De senaste åren har präglats av massiva nedskärningar av finansieringen med åtföljande personalminskningar. Staten har skurit ner på finansieringen, vilket har kompenserats i form av kraftiga nedskärningar av personalstyrkan.

    Universiteten har råd med skäliga löneförhöjningar i enlighet med nivån inom offentliga sektorn utan att verksamheten störs. T.ex. under år 2016 redovisade inte ett enda universitet ett underskott i bokslutet. Facken säger att det är sorgligt att arbetsgivarna framlägger selektiva ekonomiska sanningar.

    Universitetens framgång är baserad på en kunnig och motiverad personal. Anspråkslösa anbud om löneförhöjningar och en ovilja att utveckla universitetspersonalens arbetsliv värderar inte det arbete som utförs. Dags att sätta stopp för detta, säger huvudavtalsorganisationerna.

    Strejkvarsel gavs senast inom universitetssektorn år 2010, då förhandlingar fördes om universitetens första kollektivavtal.

  • Strejkvarsel för universitetssektorn har utlysts

    Huvudavtalsorganisationerna FOSU, JHL och Pardia, som representerar universitetens personal, varslade den 13 februari om strejk. En strejk vid Helsingfors universitet genomförs den 28 februari 2018, såvida inte ett förhandlingsresultat nås innan dess. Universitetssektorn har varit i ett avtalslöst tillstånd sedan början av februari. Förhandlingarna har inte avancerat, eftersom Bildningsarbetsgivarna, som representerar universitetsarbetsgivarna, vill ihärdigt diktera lönerna. FSL kontaktar de medelmmar som berörs av denna konfliktåtgärd. 

  • Kandidatgalleri för OAJ-valet

    Kandidatgalleri för OAJ-valet

     

    Kandidaterna svarar på följande tre frågor:

     

    1. Vem är du?

    2. Vad vill du? 

    3. Vilken enskild fråga är speciellt viktig för dig?

     

    ♦ Valförbund för FSL lärarföreningar i Åboland, Björneborg och Tammerfors

    Annika Norrgård, kandidat nr 2 

    1. Jag heter Annika Norrgård och arbetar i Pargas som klasslärare och FOSU:s huvudförtroendeman. FOSU:s huvudförtroendeman har jag varit i cirka tio år. I FSL:s styrelse sitter jag nu min andra period och tycker arbetet är mycket intressant och givande. I OAJ:s Egentliga- Finlands regionförening innehar jag en suppleantplats. I Väståbolands lärarförening och OAJ:s lokalförening i Väståboland (idag Pargas) verkade jag som sekreterare i fyra år men har varit styrelsemedlem i flera år. Jag har också en utbildning som socialhandledare i bagaget.

    2. Min vision är att få vara med och utveckla framtiden för både lärarmedlemmar och medlemmar i chefsställning mot nya tider. Där arbetstidsformer bör ses över och lärarlönen görs mer konkurrenskraftig, så att den kan motsvara både de nya och de gamla arbetsuppgifterna som läraryrket omfattar idag. Jag vill vara med och forma en hållbar utveckling där läraryrket står i fokus för samhällsutvecklingen. Jag vill jobba för att höja grundfinansieringen av utbildning i Finland.

    3. För mig är det viktigt att facket erbjuder medlemmarna en högklassig intressebevakning för att utveckla och höja statusen för läraryrket. Det är utbildningen som skall prägla samhällsutvecklingen i Finland och där kvalitet skall gå framom kvantitet. Ekonomin får inte vara ett hinder för utvecklingen!

     

    Petra Örn, kandidat nr 3

    1. Jag heter Petra Örn och jag arbetar som klasslärare i Sirkkala skola i Åbo. Förutom att jag älskar att undervisa är jag också intresserad av bland annat läroplansarbete och skolutveckling. Jag har varit fackligt aktiv i snart tio år och trivs som fisken i vattnet. Jag är ordförande för Åbo lärarförening och för tillfället också ledamot i FSL:s fullmäktige. På lokalplanet samarbetar jag också mycket med OAJ-aktiva och sitter både i styrelsen för OAJ:s lokalförening i Åbo och i Egentliga Finlands regionförening för allmänbildande lärares Åbo-sektion (Turun YSI-jaosto).

    2. Jag vill arbeta för en fackorganisation där alla medlemmar känner sig delaktiga. Intressebevakningen ska vara effektiv och varje medlem måste nås av saklig, aktuell information. Det ska vara lätt att ta kontakt i stora som små frågor. Förväntningarna på de uppgifter vi lärare, rektorer och skolan ska sköta ökar medan resurserna minskar. Därför måste det arbete vi gör vara till grund för vår lön. Vi behöver också ett rättvist arbetstidssystem. Vi har rätt att få ersättning för allt det arbete vi utför!

    3. För att vårt yrke fortfarande ska vara attraktivt måste vår lön motsvara arbetets utmaningar och ansvar och vårt arbetstidssystem måste vara vettigt och rättvist. Det är dags att ta modiga kliv framåt!

     

    ♦ Valförbundet för Östnyländskt samarbete

    Sebastian Lindqvist, kandidat nr 4

    1. Lektor i finska och biträdande rektor i Strömborgska skolan (åk 7-9) i Borgå. 43-årig, gift tvåbarnsfar med lång erfarenhet av intressebevakning på lokal och nationell nivå. För tillfället har jag en styrelseplats såväl i OAJ:s lokalförening i Borgå samt i regionföreningen OAJ Uusimaa. Erfarenhet av fullmäktigearbete från två perioder i FSL-fullmäktige och innevarande period i OAJ-fullmäktige.

    2. Att allt arbete bör ersättas. Vi behöver ett nytt arbetstidssystem som bättre inbegriper lärarens samtliga arbetsuppgifter. Ämneslärare behövs inom den grundläggande utbildningen och får inte glömmas i diskussionen om framtidens grundskola.

    3. Vi behöver ett nytt och rättvisare arbetstidssystem. Årsarbetstid kan vara en lösning, men försöken med årsarbetstid bör analyseras noggrant. Uppgörandet av en plan för den enskilda lärarens årsarbetstid måste vara enkelt och inte heller påföra rektorerna orimligt mycket arbete.

    Alexander Smeds, kandidat nr 5

    1. Alexander Smeds. PeM och jobbar som lektor i finska vid Lovisanejdens högstadium.

    2. Byteshandel idkade mofa förr när det var knappt om pengar. Stiger inte lönen kan arbetsmängden rimligtvis inte heller stiga.

    3. Lärarna behöver få använda sin tid på eleverna och inte på byråkratin.

     

    ♦ Valförbundet för lärare i Österbotten

    Inger Damlin, kandidat nr 6

    1. Jag är rektor, speciallärare och klasslärare- ”Vöyrillä asuva vöyriläinen”. Jag är en positiv och energisk kvinna, som gillar att motionera och skriva. Jag är gift och har två barn. Arbetsdagarna är fyllda med ungdomar. Fritiden kantas av familj, vänner och idrott. Som föreningsaktiv, förtroendeman, förbundsfullmäktigeledamot och styrelseledamot inom FSL har jag en bred facklig erfarenhet. Inne i mig bor ett genuint intresse för påverkansarbete, ett engagemang för lärarnas bästa. Under den senaste perioden har jag haft förmånen att sitta i OAJ:s fullmäktigesamling och även representera de finlandssvenska lärarna i OAJ:s styrelse.

    2. Lärarna har ett viktigt samhälleligt uppdrag. Lärarna behöver mod och stöd för att ta sig an framtiden och reella resurser för att kunna bidra till en god utbildning. Rektorerna behöver tid och utrymme för att leda skolan av i dag mot framtidens skola. En röst på mig är en röst på engagemang för lärarna, för rektorerna.

    3. Ett genuint fackligt påverkansarbete måste byggas på brett tänk. Jag ser lärarnas och rektorernas arbete som en helhet där arbetsbelastning och trivsel är grundförutsättningar, där lönenivån alltid måste motsvara arbetets svårighetsgrad och yrkeskårens utbildningsnivå. ”Ensam e man liitin yntjili å svag, men an val jo starkan åm an arbeitar ilag!”

     

    Linda Felixson, kandidat nr 7

    1. Jag är en 37-årig kvinna från Korsholm, Österbotten. Jag har man, två söner och en hund. Jobbar som klasslärare och vice rektor i Smedsby-Böle skola. Jag inledde min aktiva fackliga bana redan under studietiden inom studerandeföreningen FSLF. Sedan fortsatte jag vara aktiv inom Korsholms svenska lärarförening (bl.a som ordförande) och som fullmäktigeledamot inom FSL. Jag har fungerat som förtroendeman för lärarna och nu som huvudförtroendeman. Jag har suttit i FSL:s styrelse i snart fyra år. Jag är positiv och en framåtsträvare. Jag gillar utmaningar. Kopplar av med böcker, vänner och agility.

    2. Jag vill vara en röst för FSL i OAJ. Jag anser det vara viktigt att vi har aktiva på gräsrotsnivån som kan föra fram åsikter och tankar kring lön, arbetstid och andra utbildningspolitiska frågor. Jag tror att samarbetet med regionföreningarna och lokalföreningarna kan utvecklas. OAJ är en plats där vi kan påverka.

    3. Jag vill vara med och påverka! Lärarnas och rektorernas vardag kommer att fortsätta förändras i framtiden. Vi står inför många utmaningar inom skolvärlden. Jag vill vara med i utvecklingsarbetet och jag vill bevaka lärarnas och rektorernas rättigheter. Lärare och rektorer behöver tid och möjlighet att göra ett bra jobb i dagens och framtidens skola. Tillsammans är vi starka.

     

    ♦ Kandidater utanför valförbund

    Ulf-Johan Sunabacka, kandidat nr 8

    1. Jag är klasslärare och platschef i Esbo. Jag har varit fackligt aktiv, på finska och svenska sidan både lokalt och på riksplan, sedan 1980-talet bland annat cirka 20 år som ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening samt förtroendeman i Esbo nästan lika länge. Jag har också flera perioder i FSL:s och OAJ:s fullmäktigen bakom mej.

    2. Nu kan man fråga sig varför jag ännu ställer upp i OAJ:s fullmäktigeval. Jo, det finns mycket att bevaka och påverka just nu! Det har hänt och händer mycket på kort tid, trestegsstödet, ny läroplan, nedskärningar, ”Ki-ky”, gymnasiereformen och senaste förhandlingsresultat om arbetstidsförsök inom den grundläggande utbildning. Jag har varit med länge och min erfarenhet har gett mej kunskap och helhetssyn. Jag har också skaffat mej ett brett nätverk – gäller båda språkgrupperna – som gör det lättare att påverka.

    3. Till slut: Jag brinner fortfarande för det fackliga och för att arbeta för utbildningen och lärarnas sak!

     

    Kimmo Mattsson, kandidat nr 9

    1. 55-årig gift man med 4 barn, 4 barnbarn och 4 bonus barn. Jobbar inom Ålands yrkesgymnasium som programansvarig för yrkesinriktade specialundervisning och undervisar i yrkesämnen inom branschen. I grunden är jag köksmästare som jobbat på oljetanker, färjor, kryssningsfartyg, restauranger och drivit restaurangrörelse på sommarloven fram till 1997. Mitt första lärarvikariat fick jag år 1989 och efter det har jag jobbat som lärare med avbrott för pedagogikstudier. Sedan 1999 har jag jobbat med yrkesinriktad specialundervisning. Det fackliga började med att jag blev suppleant i Akava-Ålands styrelse 1999. Sedan 2004 har jag varit ordinarie styrelserepresentant i Akava-Ålands styrelse och vice ordförande från 2008. Huvudförtroendeman och avtalsförhandlare för Akava-Å från 2004. Ledamot i OAJ:s fullmäktige de senaste fyra åren.

    2. Som fullmäktigeledamot vill jag jobba för hela lärarkåren. För mig är det viktigt att lärarna har ett arbetstidssystem som beaktar jobbets speciella karaktär och ger en bra lön för allt arbete som ingår i lärarsysslan. Lärarnas anställningsvillkor är en annan viktig fråga, vi måste komma ifrån att många lärare anställs enbart som vikarier trots att jobb finns för ordinarie anställning. Barn och ungdomar ska undervisas av behöriga entusiastiska lärare.

    3. Utveckling är viktigt i alla branscher men ibland får jag en känsla av att de bara ändras för ändrandets skull. De senaste åren har de kommit reformer på löpande band utan att de föregående hunnit utvärderas. I Finland har politiker börjat se skolan som en kostnad istället för investering och de är en farlig väg.

     

    Martin Ahlskog, kandidat nr 10

    1. Jag är en 40-årig gift trebarnspappa från Nedervetil. Sedan 2016 jobbar jag som rektor på Sursik skola i Pedersöre. Innan dess innehade jag tjänsten som lektor i gymnastik på samma skola och fungerade som huvudförtroendeman för JUKO i Pedersöre. Till min utbildning är jag magister i idrottsvetenskaper. Under den gångna mandatperioden har jag suttit med i OAJ-fullmäktige och utbildningspolitiska kommittén inom OAJ. På min fritid brukar jag hålla på med idrott, musik och naturaktiviteter i olika former.

    2. Mitt mål är att jobba för att utveckla den finländska skolan och utbildningen på bred front. 

    3. Jag upplever det som aktuellt och angeläget att vi jobbar för att utveckla lärarnas arbetstids- och lönesystem. Samtidigt ser jag också en fara i den allt mer förekommande snuttifierande projektfinansieringen och förordar en jämlikare fördelning av dessa pengar genom en utökad öronmärkt grundfinansiering.

     

    Joakim Häggström, kandidat nr 11

    1. Jag är född i Österbotten, har studerat i Åbo och Vasa, samt jobbat på Åland och i Helsingfors som ämneslärare. Nu är jag biträdande rektor vid Tölö gymnasium i Helsingfors. Jag har ett brett fackligt kunnande både lokalt och nationellt. Jag har varit ordförande för HSL, FSL:s viceordförande samt styrelse- och fullmäktigeledamot. Inom OAJ som fullmäktigeledamot och suppleant i styrelsen samt styrelsemedlem i regionföreningen OAJ-Huvudstadsområdet. Mitt specialkunnande är gymnasiet, men genom mina fackliga uppdrag har jag också kunskaper om övriga lärargrupper och deras utmaningar.

    2. Jag vill även i fortsättningen föra fram de frågor som väckts i FSL. Skolutveckling och utbildningspolitik är saker jag vill jobba för. Vi står inför stora utmaningar och det är viktigt att lyfta frågor om bland annat lön och ork i arbetet. Vi behöver fundera över lärarnas arbetstidssystem. Lärare och rektorer bör få tid och resurser att utföra sitt arbete i en bra arbetsmiljö.

    3. Lärarnas jobb är så mycket mera än undervisning. Ett system som bygger på undervisningsskyldighet tar inte i beaktande lärarnas övriga arbete. Därför är det viktigt att vi öppet diskuterar och gör försök med nya arbetstidssystem.

     Mer information 

    – Kolla din rösträtt i valet

    – Det här är OAJ:s fullmäktige

    – Urneval ordnas 26-27.3 på din ort!