Alvar Euro, ordförande för finska gymnasistförbundet SLL, är entusiastisk. Initiativet har anhängiggjorts av studerandeorganisationerna.
– Kostnaderna utgör en orsak till att många avbryter gymnasiestudierna. Pengar får inte vara ett hinder för studier, vilket vi hoppas att riksdagsledamöterna också anser, säger Alvar Euro.
OAJ har för sin del finslipat en modell för hur läroplikten kunde se ut i framtiden. OAJ arrangerar på onsdagen ett seminarium, där man sjösätter sin vision.
Det är studerandeorganisationerna, bl.a. finlandssvenska FSS, som står bakom initiativet. Målet är initiativet stöds av minst 50 000 medborgare. Om så sker, förs initiativet till behandling i riksdagen.
Rädda Barnen har granskat situationen och fastslagit att penningbrist utgör en bidragande orsak till att studier på andra stadiet avbryts. Speciellt inom yrkesutbildningen avbryter många sina studier. Det är i synnerhet kostnaderna för läromaterial som utgör en bov i dramat. Själva studierna i gymnasier och yrkesläroanstalter är avgiftsfria, men studerandena förväntas själva anskaffa läromaterial och andra förnödenheter som behövs i studierna. De sammanlagda kostnaderna för åren i gymnasiet kan uppgå till 2 600 euro och examen inom vissa yrkesutbildningar kan bli ännu dyrare.
Centrala punkter i avtalet
Avtalet är i kraft 1.2.2018-31.3.2020.
Löneförhöjningar
Lönerna höjs med sammanlagt 3,45 procent
Allmänna förhöjningar
– 1.4.2018: 1,0 procent
– 1.4.2019: 1,1 procent
Reglerings- och lokalpotter
– 1.1.2019: 0,5 procent
– 1.6.2019: 0,85 procent
Ovan nämnda reglerings- och lokalpotter används för att förnya lönesystemet samt till personliga förhöjningar, vilka fastställs lokalt. Såvida parterna inte når enighet om hur lönesystemet ändras före 30.9. 2018 minskas regleringspotten 1.1. 2019 med 0,3 procent.
En arbetsgrupp jobbar med förnyandet av lönesystemet. Enighet finns redan rörande vissa detaljer.
Sammanlagt används alltså 1,35 procent av lönesumman till förnyandet av lönesystemet.
Styrelsen för FOSU godkände i går tisdagen den 6 februari samtliga avtalsuppgörelser. Medlingen i konflikten rörande universiteteten slutfördes i går, så att arbetsgivarna och arbetstagarna godkände förlikningsmannens förslag.
Därmed stod det klart att FOSU, som tidigare har bordlagt bl.a. kommunernas, statens och kyrkans avtal, för sin del godkände uppgörelserna..
Avtalsrörelsen är slutförd för FOSU:s del.
Universitetssektorn var sist ut och det visade sig att färden mot en uppgörelse blev besvärlig. FOSU tvingades, tillsamman med andra organisationer, ta till strejkvapnet och framföra hot om ytterligare strejker.
Men tisdagen den 6 mars godkände parterna ett förlikningsförslag och därmed är avtalsrörelsen mer eller mindre avklarad för FOSU:s del. FOSU har vägrat att godkänna kommunala sektorns förhandlingsresultat jämte en del andra uppgörelser. Detta torde ske senare idag.
Olli Luukkainen inskärper att bordläggandet av förhandlingsresultat inte riktade sig mot arbetsgivare inom andra sektorer. Avsikten var att sätta press på Bildningsarbetsgivarna, som företräder arbetsgivarna inom privata sektorn. Då bl.a. just universiteten.
Inom samtliga avtalsområden nåddes för FOSU:s del resultat, som i stora drag är förenliga med de avtal som har nåtts inom arbetsmarknaden överlag.
Olli Luukkainen, som är ordförande för både OAJ och FOSU, tackar de universitetsanställda för viljan och beredskapen att ställa upp för att försvara den gemensamma saken.
– Strejkhoten förstärkte vi-andan och påminde på ett krasst sätt om att det inte alltid är lätt att nå en rättvis lösning. Ibland måste man kämpa ordentligt för det, säger Luukkainen.
Eftersom förlikningsförslaget godkändes är alla arbetskonflikter inom universitetssektorn avblåsta. Således blir det ingen strejk imorgon onsdagen den 7 mars vid Aalto-universitetet, Hanken Svenska handelshögskolan, Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet, Konstuniversitetet och Vasa universitet jämte övningsskolorna. Också arbetsinställelsen den 14 mars är avblåst.
I förhandlingarna för universiteten representeras löntagarna av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Löntagarorganisationen Pardia och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Bildningsarbetsgivarna representerar arbetsgivaren.
Metsämäki lade fram sitt första förlikningsförslag i förra veckan, men Bildningsarbetsgivarna som representerar arbetsgivaren, förkastade då förslaget. Den 28 februari strejkade man vid Helsingfors universitet och därtill två övningsskolor.
Avtalsperioden är 1.2.2018-31.3.2020. Kostnadseffekten är sammanlagt 3,45 procent, uppger FOSU.
Och därmed ligger uppgörelsen i linje med de resultat som har nåtts inom övriga sektorer.
Sammanlagt reserveras 5 miljoner euro för åtgärdsprogrammet, fördelade så att ett anslag på 4 miljoner euro beviljas för utveckling av säkerhetskulturen inom den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken och genomförandet av säkerhetsstrategin inom yrkesutbildningen stöds med ett anslag på 1 miljoner euro.
– Metoo raserade tystnadskulturen och skammen och programmet vill sänka tröskeln ytterligare för att anmäla förekomsten av trakasserier. Vi ska gå ut med tydliga signaler om nolltolerans för sexuella trakasserier, sade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) då programmet lanserades tisdagen den 6 mars.
Inom ramen för programmet genomförs åtgärder som främjar säkerhetskulturen vid enheterna inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen samt i skolor och läroanstalter. Avsikten är att som en del av programmet ordna fortbildning som genomförs i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och Polisstyrelsen.
– Polisstyrelsen är inblandad på grund av hoten som förekommit mot vissa yrkesutbildningsinrättningar, sade undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen.
Profylax och åtgärder
Som ett första led i detta program publicerar nu Ubs en guide på ungefär tjugo sidor för hur skolorna dels kan förebygga sexuella trakasserier, dels åtgärda inträffade fall av trakasserier. Innehållet i guiden beskriver trakasserier som fenomen, redogör för hur lagstiftningen förpliktar till profylax och åtgärder, ger anvisningar om hur grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter på andra stadiet kan förebygga och ingripa i sexuella trakasserier samt ger direktiv för anställda, studerande och vårdnadshavare.
Läroanstalterna har redan länge haft en lagstadgad skyldighet att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. De fall som diskuterats i offentligheten och skolhälsoutredningar visar att sexuella trakasserier trots allt förekommer och att ingripandet har varit bristfälligt.
Nu vill man förändra verksamhetskulturen i skolorna.
– Det har visat sig att en femtedel av skolorna saknar en lagstadgad plan för jämställdhet vilket betyder att en förändring i verksamhetskulturen måste ske, sade kanslichef Lehikoinen.
Direktör Matti Lahtinen vid Ubs framhöll vikten av att trakasserier verkligen anmäls.
– Detta kräver en förändrad attityd. Sexuella trakasserier bör åtgärdas oberoende av skolans anseende eller traditioner.
– Det har funnits ett behov för mer detaljerade anvisningar. Anvisningarna visar vad läroanstalterna kan göra för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. Anvisningarna tar upp hur temat kan behandlas i olika läroämnen och ger konkreta instruktioner för rektorer, lärare, elevvården, studerande och vårdnadshavare, sade undervisningsrådet Kristiina Laitinen vid Utbildningsstyrelsen, som tillsammans med direktör Matti Lahtinen sammanställt guiden, som för tillfället väntar på att översättas till svenska.
Den finskspråkiga versionen ”Opas seksuaalisen häirinnän ennaltaehkäisemiseksi ja siihen puuttumiseksi kouluissa ja oppilaitoksissa” finns för tillfället att tillgå på Utbildningsstyrelsens webbsida www.oph.fi.
I nästa nummer av tidningen Läraren (nr 5/15.3) ingår en artikel om vilka följder metoo-kampanjen har fått i en skola.
Lönekonkurrens är ok, när det gäller andra professionella yrkesutövare, men inte i fråga om lärare. Vi har länge grubblat över varför lönesystemet, som vi har avtalat om med Kommunarbetsgivarna KT, inte fungerar. Orsaken är de högre tjänstemännen i kommunerna, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.
OAJ ämnar tillställa KT ett brev gällande arbetsgivarnas skyldighet att övervaka att avtal följs. Därefter sätter OAJ de tre stora kommunernas agerande under lupp.
Lärarfackets resonemang är att kommunernas agerande raserar grunden för lönesystemet.
Om man kommer överens om att inte konkurrera med löner mister lönesystemet sin betydelse, säger Timo Mäki, ombudsman med ansvar för småbarnsfostran vid OAJ, till oaj.fi.
Grundbulten i systemet är att barnträdgårdslärarnas minimilön fastställs i kollektivavtalet, men den uppgiftsrelaterade lönen förhandlas fram på lokal nivå. Det finns alltså en miniminivå, men ingen maximinivå.
Det var alltså Yle, som släppte anden ur flaskan. Virpi Mattila, direktör för småbarnsfostran i Esbo, medgav i en intervju att man i huvudstadsregionen hade en informell ”gentlemannaöverenskommelse” om att inte konkurrera om barnträdgårdslärare med lön.
Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostran och utbildning i Helsingfors, bekräftade för Yle att kommunerna eftersträvar en ”enhetlig löneutveckling”.
Hon tillade att detta inte endast gäller barnträdgårdslärare utan också undervisningssektorn överlag.
I praktiken har lönekartellen för barnträdgårdslärarna inneburit att i huvudstadsregionen betalas till barnträdgårdslärare löner som ligger snuddande nära kollektivavtalets miniminivå om 2 304,88 euro.
Samtidigt dras kommunerna i huvudstadsregionen med en enorm brist på behöriga barnträdgårdslärare.
I en nordisk jämförelse släpar barnträdgårdslärarnas löner i Finland efter, speciellt då man jämför deras löner med andra lärargruppers löner.
Sex kommuner hade inom utsatt tid ansökt om tillstånd för att delta i försöket där skolorna erbjuder studier i ett främmande språk istället för det andra inhemska språket. Försöket gäller elever i årskurs 5 eller 6 som det läsår som inleds 1.8.2018 skulle ha inlett sina studier i det andra inhemska språket. Nu återstår fem kommuner, sedan Kaustby har hoppat av.
Kommunerna som ursprungligen ansökte om tillstånd var Jämsä, Kaustby, Nyslott, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi.
Inga svensk- eller tvåspråkiga utbildningsanordnare har ansökt om att delta i försöket.
Det var en klar motgång för försökets förespråkare, som knappast blir gladare av beskedet om att Kaustby har beslutat hoppa av hela spektaklet.
Bildningsnämnden talade för försöket, men nämnden blev den 5 februari överkörd av stadsstyrelsen som uttalade ett enhälligt nej, omtalar svenska.yle.fi.
Såväl FSL som OAJ har motsatt sig försöket.
Inga uppgifter om innehållet i förlikningsförslaget lämnas till offentligheten förrän parterna har lämnat sina svar.
Parterna ger sina svar senast kl. 14 i dag tisdagen den 6 mars.
Metsämäkis första försök att bilägga tvisten torpederades av Bildningsarbetsgivarna den 27 februari. Fackorganisationerna var beredda att godkänna det första förlikningsförslaget.
Facken genomförde en endagsstrejk vid Helsingfors universitet den 28 februari.