Yrkesinstituten Axxell, Prakticum, Inveon och Optima har tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten och Folkhälsans Utbildning skickat en klagan till JO och kräver att all information som gäller reformen från första början ska finnas tillgänglig på både svenska och finska, omtalar Vasabladet den 27 mars.

Enligt klagan, som undertecknats av skolornas rektorer, har myndigheterna varit väldigt långsamma med att ge ut information på svenska, vilket försvårar utbildarnas förberedelser inför reformen.

– Den svenska översättningen har kommit alltför sent eller uteblivit. Till exempel erhöll vi den svenska versionen av ansökan om anordnartillstånd två timmar innan ansökan skulle inlämnas. Nya examensgrunder skall tas i bruk den 1 augusti 2018 och ännu har inte svenskspråkiga versioner av dessa kommit, skriver rektorerna i sin klagan.

Yrkesutbildningens reform innebär bland annat att yrkesinstitutens examensgrunder genomgår förändringar under åren 2018-2019.

JO övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Även andra som sköter offentliga uppdrag står under JO:s tillsyn.

JO övervakar särskilt att god förvaltning iakttas och att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna respekteras.

Speciellt stort är intresset att utveckla småbarnspedagogiken. OAJ:s resonemang om att förskole- och nybörjarundervisningen görs mera flexibel, så att barnens individuella behov beaktas mera, får omfattas av nära nog alla partier.

Tanken om en obligatoriskt och avgiftsfri förskoleundervisning, som inleds redan när barnet är fem år, stöds helhjärtat av De Gröna och Vänsterförbundet, medan Samlingspartiet av samma åsikt till stora delar.

OAJ kan gärna tänka sig att läroplikten i framtiden kunde omfatta andra stadiets utbildning, så att läroplikten skulle vara i kraft tills individen fyller 19 år.

Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De Gröna understöder tanken, medan Samlingspartiet, Sannfinnländarna och Kristdemokraterna är av annan åsikt.

Mera on enkäten på oaj.fi

Också Journalistförbundet har engagerat sig i konflikten. På journalisthåll anser man att det är fel att förbundets kommunikationsstrategi blir överordnad det redaktionella program som styr Lärarförbundets tidningar. Därmed vill förbundet styra tidningarnas innehåll.

I strategin anges bl.a. också att all kommunikation ska ha som främsta mål att bidra till rekrytering av nya, och stärkt relation med befintliga, medlemmar.

Många lärare arbetar med källkritik för att lära sina elever att skilja mellan fri journalistik och till exempel kommunikation. Ser du någon risk att förbundet nu bidrar till att det blir svårare att hålla isär de begreppen?

– Så får det absolut inte bli. Det är tydligt i vårt redaktionella program och det är chefernas ansvar att se till att så inte sker. Det finns inget sådant syfte, försäkrar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbund till Lärarnas tidning.

– Småbarnspedagogisk verksamhet av hög kvalitet inverkar positivt på barnets uppväxt, utveckling och senare lärande. Småbarnspedagogiken jämnar ut utgångspunkterna för barn med olika hembakgrund och minskar på ett förebyggande sätt utslagning, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Regeringen beslutade under budgetmanglingen i augusti att starta ett kommunförsök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

Genom försöket kan vi utreda vilken effekt avgiftsfrihet har på 5-åriga barns deltagande i småbarnspedagogik och på föräldrarnas sysselsättning. Därutöver undersöker vi möjligheten att utvidga förskoleundervisningen till att omfatta även femåringar, säger Grahn-Laasonen.

Det är Harjavalta, Forssa, Miehikkälä och Vironlahti tillsammans, Åbo, Somero, Leppävirta, Mäntyharju, Helsingfors, Kempele, Idensalmi, Kotka, Salo, Uleåborg, Jyväskylä, Libelits, Sonkajärvi, Kides, Kyrkslätt och Tövsala som kommer att delta i försöket. Understödet beviljas till alla kommuner som ansökt.