Author: admin

Försöket innebär att lärarnas arbetstider och avlöning definieras på nytt sätt. Försöket kommer i gång i höst och omfattar tre år, dock så att avtalet kan sägas upp under denna period.

Sonderingar och förhandlingar rörande försöksavtal pågår också på annat håll. Intresse har funnits i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Kajana, Vasa och Lahtis.

I början av året nåddes ett avtal mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ rörande ett försök med årsarbetstid i grundskolan. Detta avtal ligger som grund för de lokala förhandlingarna.

Beslutet om att flytta fram strejkerna och arbetsgivarnas lockout togs av Christensen efter 19 timmars förhandlingar.

Beslutet innebär att en strejk kan inledas tidigast den 8 maj, medan lockout kommer på fråga den 12 maj.

– Jag tror inte att vi förhandlar i 14 dagar. Vi förhandlar på fredag och sedan tror jag att vi inte förhandlar mera, säger Anders Bondo, ordförande för lärarfacket DLF och arbetstagarnas huvudförhandlare på kommunala sidan i en kommentar till folkeskolen.dk.

Avtalsförhandlingarna berör ca 700 000 kommunalt, regionalt och statligt anställda.

Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten.

Varför släpar pojkarnas resultat efter? Vad kan göras för att hjälpa pojkarna?

Forskare vid Helsingfors och Jyväskylä har fördjupat sig i orsakerna till att pojkarna överlag redovisar sämre resultat vad gäller skolframgången och även vidare studier efter grundskolan.

– Pojkarna avbryter sina studier oftare än flickorna och pojkarna stannar på en lägre utbildningsnivå. Vi borde fästa uppmärksamheten på de tidiga åren – på förskole- och grundskoleutbildningen. Grundskolan bör stärkas så att skolan stöder såväl flickors som pojkars motivation att lära sig, sade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) då hon mottog forskarnas rapport den 17 april.

Utgående från forskarnas resonemang lyfter Grahn-Laasonen fram fyra faktorer, som bedöms som särskilt viktiga.

– Läsningen och stärkandet av läsintresset. Hur ”sälja” läsning till pojkarna?

– Bedömningen och utvärderingen. Lärarna behöver bättre verktyg. Grahn-Laasonen vill dock inte ha nationella prov.

– Skolandan. I skolor med god anda och känsla av gemenskap når pojkarna bättre resultat.

– Motivation. Insatser måste sättas in i syfte att också pojkarna förknippar lärandet med glädje och motivation. Samhället har också ett ansvar, när det gäller att betona vikten av lärande och kunskaper.

Bakom aktionen till förmån för högre löner står en medborgarrörelse, som agerar under mottot ”Ei leikkirahaa” ( Inga lekpengar).

Demonstrationen ordnas lördagen den 21 april vid Medborgartorget i centrum av Helsingfors därifrån barnträdgårdslärare, föräldrar och andra stödtrupper marscherar till Senatstorget med start kl. 15.

Rörelsen startade efter nyheten om att kommunerna i huvudstadsregionen har kommit överens om att hålla barnträdgårdslärarnas löner nere på samma nivå.

OAJ bjuder sina medlemmar och studerandemedlemmar som deltar i demonstrationen på en vegetarisk lunch i Musikhusets Klubi-restaurang mellan klockan 12–15.

OAJ-anställda, som bär blåa reflexvästar, är på plats redan från klockan 12 utanför Musikhuset. Genom att visa upp ditt medlemskort får du en lunchkupong.

– Det är fantastiskt att man satsar på främmande språk, säger SUKOL:s ordförande Sanna Karppanen.

Hon tycker det är positivt att man kan utnyttja erfarenheterna från spetsprojektens försök att tidigarelägga språkundervisningen och att verksamheten blir långvarig och stabil i kommunerna.

SUKOL påminner dock att resurser för att fortbilda språklärarna bör reserveras, eftersom tidig språkinlärning kan vara nytt territorium för många språklärare. På basis av röster från fältet är många språklärare inspirerade att undervisa små barn. ”

– Vi måste se till att de små eleverna får den bästa möjliga undervisningen, säger Karppanen.

Hans kommentar kom efter en maratonförhandling om över 21 timmar, som sträckte sig över natten till måndag.

Arbetstagarnas strejker kan tidigast inledas den 22 april och arbetsgivarnas lockout tidigast den 28 april.

Avtalsförhandlingarna berör ca 700 000 kommunalt, regionalt och statligt anställda.

Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten. Förhandlingarna fortsätter tisdagen den 17 april.

Arbetskonflikterna har skjutits fram med två veckor och forligsmand Mette Christensen, vars uppdrag i stora drag motsvarar den finländska riksförlikningsmannens, har möjlighet att ytterligare skjuta fram konflikterna med två veckor.

SLL välkomnar speciellt regeringens strävanden att trygga studerandenas rätt till specialundervisning och ökad studiehandledning.

Stödåtgärderna behövs, eftersom många studerande har problem med orken.

– När tio procent av studerandena utmattas står det klart att utbildningssystemet bör reagera. Vid sidan av stödåtgärderna behövs också en analys av orsakerna till utmattningen. I beredningen av läroplansgrunder bör man noggrant överväga hur pass mycket arbete man kan förutsätta av studerandena, säger SLL:s ordförande Alvar Euro.

– Ämnet är känsligt, konstaterar undervisningsrådet Leena Nissilä vid UBS och det finns också en viss förbistring rörande de språkliga begreppen.

Skolan kan jobba i en bubbla, som är avskild från samhället. Skolan måste ta sig an också svåra frågor och jobba med dessa på ett uppbyggligt sätt, säger Leena Nissilä, som också påminner om att hela begreppet kulturell mångfald inte uteslutande handlar om invandrares kulturer.

Det behöver knappast ens uttalas att det är synnerligen fel att bunta ihop invandrare och se dessa som en enhetlig grupp.

Också individernas kulturella identitet kan vara mångskiftande och också byta skepnad. Det framgår också ur en utredning om ungas attityder.

Könet, modersmålet och utbildningsbakgrunden påverkar hur toleranta unga är och hur de upplever kulturell mångfald.

Attityderna till kulturell mångfald och tolerans kartlades hos elever i åk 7–9, gymnasiestuderande och yrkesstuderande under hösten 2017. Förfrågan gjordes av Fountain Park och över 16 000 unga från olika delar av landet svarade.

– Det handlar inte om en enkät, utan jag vill tala om en brainstorming, där ungdomarna kunde påverkar frågorna och även kommenteras varandra svar, säger Tuomo Lähdeniemi, vice verkställande direktör för Fountain Park.

Flickor och pojkar, liksom även finsk- och svenskspråkiga förhåller sig olika till kulturell mångfald. Av flickorna anser sig 88 procent vara mycket eller något toleranta, av pojkarna 64 procent. Av pojkarna ansåg 10 procent att de inte alls är toleranta. Motsvarande andel bland flickorna var endast 2 procent.

Mera i Läraren nr 8/18 som utkommer den 26 april.Här berättas om den summariska lärarutbildningen vad gäller kulturell mångfald och lärarnas hunger efter kompetensutveckling.