Author: admin

Lärarnas arbetstider fastställs sedan år 2013 i lagstiftningen, vilket inte tillfredsställer lärarna. Därför var ett avtal om arbetstiderna på agendan i avtalsrörelsen.

Det blev inget avtal, men nog en överenskommelse om att tillsätta en kommission som fram till år 2021 uppgör ett förslag till arbetstidsavtal för lärarna. Det handlar om en bindande överenskommelse som också kommunala arbetsgivarna har godtagit.

Förslår detta? Uppgörelsen har underställts en medlemsomröstning. Som bäst pågår i berörda lärarförbund en medlemsomröstning om uppgörelsen.

Diskussionerna går heta och medlemmarna är på hugget. Omröstningen inleddes den 25 maj och ett dygn senare hade över en fjärdedel av lärarna (28,1 procent) utnyttjat sin rösträtt.

Omröstningen avslutas den 3 juni.

Om svaret blir ja så godkänns uppgörelsen. Om svaret blir nej, så står lärarna inför en arbetskonflikt.

Syftet med lagen är att stärka småbarnspedagogikens kvalitet genom att höja personalens utbildningsnivå och genom att precisera uppgifterna och yrkesbeteckningarna.

– Lagförslaget får en bred uppbackning av medborgarna. Enkäten visar att en klar majoritet av finländarna omfattar betydelsen av en kvalitativ småbarnspedagogik och kunniga lärare. Det är uppenbart att småbarnspedagogikens kvalitet förbättras när personalens utbildningsnivå höjs, säger OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka.

Misukka anser att lagförslaget är positivt, inte enbart med tanke på att utbildningsnivån höjs, utan också för att yrkesbeteckningarna och uppgifterna förtydligas. I framtiden kommer ett multidisciplinärt team av lärare inom småbarnspedagogiken, socionomer inom småbarnspedagogiken samt barnskötare att arbeta i daghemmen.

Undersökningen visar att man i Finland inte ser daghemmet som en ”förvaringsplats” för barnen. Nio av tio vill ha en planenlig och målinriktad småbarnspedagogik.

Till slut valde endast fem kommuner att anmäla sitt deltagande: Nyslott, Jämsä, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi. En och en hoppade emellertid kommunerna av och nu är intresset noll.

Språkförsöket kom till efter att medborgarinitiativet om att slopa skolsvenskan föll i riksdagen i mars 2015. Riksdagen godkände ändå en kläm om att inleda ett försök, där eleverna i årskurs sex fick byta ut svenskan mot ett annat språk.

Efter att Sannfinländarna splittrades i fjol somras minskade partiets intresse för försöket märkbart. Att avskaffa skolsvenskan har dock varit en hjärtesak för före detta sannfinländaren och Europa-, kultur- och idrottsministern Sampo Terho (Blå).

Såväl FSL som OAJ har motsatt sig försöket. Som motiv för försöket har nämnts att slopandet av det andra inhemska språkets ställning som obligatoriskt läroämne gör språkurvalet mera mångsidigt.

–                           Det stämmer inte, säger OAJ och hänvisar till att slopandet av svenska som obligatoriskt prov i studentexamen tvärtom ledde till att språkstudierna minskade överlag.

Det handlar ju faktiskt inte om elevernas fria val, påminner OAJ, som värnar om tvåspråkigheten.

– Det är med tanke på likvärdigheten oroande ifall föräldrarna till elever i grundskolans lägre klasser gör val som påverkar barnens framtida studie- och karriärmöjligheter, anser OAJ.

Också undervisningminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) har visat föga intresse för försöket.

Åbo Akademi ordnar doktorspromotion fredagen den 25 maj 2018. Sammanlagt promoveras fyra jubeldoktorer, 13 hedersdoktorer och 91 personer som doktorerat vid Åbo Akademi.

Universitetet kan hedra en person med ett hedersdoktorat, antingen p.g.a. personens gedigna vetenskapliga meriter eller som erkänsla för betydande insatser i samhället.

Författaren Jonas Gardell från Stockholm är kanske den mest illustre hedersdoktorn. Bland hedersdoktorerna finns också undervisningsrådet Armi Mikkola vid undervisnings- och kulturministeriet. Mikkola kan gott tituleras den finländska lärarutbildningens grand old lady.

Fackavdelningen och OAJ medgav att de stod bakom opinionsyttringen, men tillstod inte brott mot arbetsfreden. Lärarna angav att det var motiverat att skrida till åtgärder med anledning av arbetsgivarens agerande.

Lärarna anser att Hyrias åtgärder har lett till att studerandena får mindre lärarledd undervisning och handledning. Detta leder i sin tur till en allmän sänkning av utbildningens nivå.

Hyria vill byta ut lärarna mot billigare handledare, även om det inte har påvisats att behovet av undervisning verkligen minskar