Author: admin

När man sår vind får man skörda storm. De två senaste regeringarna har resolut skurit ner på finansieringen inom hela sektorn för fostran och utbildning utan att desto mera tumma på målen för verksamheten. För de som sitter på pengarna måste ju också tänka på Finlands renommé som ett föregångsland inom utbildning! Utbildningens potemkinkulisser får ju inte förfalla!

Resultaten av dessa ansträngningar kan nu beskådas i sin prydno. De som förväntas göra jobbet är rätt och slätt trötta.

OAJ-ordföranden Olli Luukkainen talade om ”åtta svarta år” i sitt öppningsanförande och då syftade han på de på varandra följande nedskärningarna inom utbildningens område.

Men det är rimligt att anta att gynnsammare tider är i sikte, speciellt när de ekonomiska konjunkturerna har svängt till det bättre. Statssekreterare Martti Hetemäki vid finansministeriet är en ”räknenisse”, men han stod för det mest optimistiska inslaget. Han presenterade en ymnig flora av grafer och tabeller, men hans konklusion var glasklar: Finland har inget annat alternativ än att satsa på utbildning.

Den sjunkande nativiteten har blivit ett hett samtalsämne i vårt land och följaktligen tog Hetemäki fasta också på detta. Han påvisade att familjebildning har ett nära samband med sysselsättning, som i sin tur hör samman med utbildningsnivån. Speciellt när det gäller män.

Kan det sägas klarare? Det ligger definitivt i nationens intresse att satsa på fostran och utbildning.
Därmed står det lika klart att det ligger i nationens intresse att se till att de, som gör jobbet, också mår bra.

Vad kan egentligen göras för att stävja den katastrofala utvecklingen? Den frågan ställs av Raseborgs lärarförening i en motion, som behandlas av FSL:s förbundskongress i början av juni.

Frågan lär också synas av OAJ:s styrelse, som hörsammade det krassa budskapet som förmedlades i fullmäktiges diskussioner. Styrelsen förband sig att i högre grad beakta välmågan och trivseln i arbetet i sin beredning och sina beslut.
Och undervisningsministern Grahn-Laasonen yttrade att beslutsfattarna borde också tänka på hur man stöder lärarna i olika reformer.
Utbildningen i vårt land brottas med två stora problem. Den jämlika utbildningsstandarden krackelerar betänkligt och den stora arbetsbelastningen utgör en hot mot lärarnas och skolledarnas ork och hälsa.

Det handlar om en kongressperiod och samtidigt en ordförandeperiod som ibland känts arbetsdryg, men även under de tyngre perioderna varit belönade och inspirerande.
Att få ha privilegiet och glädjen att jobba med medlemmar, förtroendevalda, kanslipersonal och alla i nätverket kring förbundet för medlemmarnas och utbildningens bästa, har varit och är något jag värdesätter högt!

Bland annat det här lyfte jag samband med ordförandevalet för fyra år sedan: ”FSL är ett fackförbund – en intressebevakningsorganisation – som bygger på en solidaritet medlemmar emellan. Idag behöver vi mera än någonsin ett solidaritetstänk in bland medlemmarna så att vi enade kan stå mot bl.a. sparerbjudanden och övrigt gratisarbete lärare och skolledare förväntas utföra.”
Idag jobbar vi fortfarande med lärarnas, rektorerna och lektorernas arbetsbelastning och här får vi väl konstatera att läget försämrats, vilket självklart betyder att vi ska högprioritera detta i vår fortsatta verksamhet. Lösningarna kommer inte att vara lätta, men om vi jobbar tillsammans på medlemsnivå och inser att det här är ett hot mot kvaliteten, kommer vi garanterat långt.

Vi har kommit till ett skede där vi måste välja vad som är viktigare med tanke på kvalitativt god utbildning; En outsinlig utvecklingsprocess eller yrkeskårens ork. Jag tror definitivt att vi ska gå på linjen som stöder lärarnas ork att göra ett kvalitativt gott jobb.

Ett av målen för mig som ordförande har varit att skapa ett proaktivt förbund som tar ställning i frågor som berör vår skola. Jag tror det är viktigt för oss att våga gå in i debatter, argumentera och försöka nå koncensus i frågor samtidigt som vi inte ska vara rädda för att stå på barrikaderna ibland för att bevaka våra medlemmars intressen. Hur väl vi har lyckats med det här är upp till er andra att bedöma.

I talet pratade jag också om delaktighet. Under verksamhetsperioden har vi jobbat med förbundets organisationsförändring. Där har målsättningen varit att föra beslutanderätten närmare föreningarna. För mig innebär den här maktförskjutningen en typ av delaktighet där medlemmarna på ett smidigt sätt ges möjlighet till direkt och flexibel påverkan.

Förbundsordförande för FSL är chef för kanslipersonalen, verksamhetsledare och förbundets ansikte utåt. Dessa uppgifter har stundtals satt ledarskapet på prov. Jag har insett att i den rollen måste man fokusera på sakfrågor och alltid ha medlemmarnas bästa för ögonen för att bilda ett vinnande lag. För det är så jag ser på er medarbetare – vi är alla en del av laget.

Medlemskontakten ger mig alltid enorm energi. Varje kurs jag deltar i, alla möten jag sitter på – ja vareviga kontakt jag har med er lärare berikar det uppdrag jag har. Alla möten med er medlemmar för mig närmare skolvardagen och era upplevelser och utmaningar.
Lärarrollen har förändrats en hel del sedan jag tog min lärarexamen. Därför och just därför är kontakten till er FSL:are så enormt viktig för mig och enormt energigivande.