Author: admin

  • Läs Läraren nr 10

    Jag ser inget skäl till att förslaget inte skulle gå igenom, säger kongressombudet Marcus Lång om förslaget på en organisationsförändring. Läs mer om den stundande kongressen i senaste numret av tidningen Läraren. Där hittar du också ett reportage från Nagu där man diskuterar hur en tvåspråkig skola kunde se ut. Det är en rikedom att vi har skolor på båda språken. I en levande skärgård behövs båda, säger läraren Martin Hartman. 

  • Lättläst fick referensgrupp

    Referensgruppen ska bland annat vara ett forum för informationsutbyte mellan aktörer som jobbar med lättläst och stöda LL-Center i arbetet med lättläst på svenska i Finland. Gruppen kommer att samarbeta med nationella delegationen för lättläst.

    Lättläst riktar sig till grupper som av olika orsaker har svårt att läsa eller förstå standardspråk, till exempel personer med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter eller ett annat modersmål. Man räknar med att en halv miljon människor i Finland är betjänta av information och litteratur skriven på lättläst svenska eller finska.

  • Ord för ord: Blicka bakåt med framtiden för ögonen

    Vi har kommit till ett skede där vi måste välja vad som är viktigare med tanke på kvalitativt god utbildning; En outsinlig utvecklingsprocess eller yrkeskårens ork. Jag tror definitivt att vi ska gå på linjen som stöder lärarnas ork att göra ett kvalitativt gott jobb.

  • Läraren 10 2018

    {turnjs Läraren-10-2018}

  • Ledaren: Bakom bilderna

    När man sår vind får man skörda storm. De två senaste regeringarna har resolut skurit ner på finansieringen inom hela sektorn för fostran och utbildning utan att desto mera tumma på målen för verksamheten. För de som sitter på pengarna måste ju också tänka på Finlands renommé som ett föregångsland inom utbildning! Utbildningens potemkinkulisser får ju inte förfalla!

    Resultaten av dessa ansträngningar kan nu beskådas i sin prydno. De som förväntas göra jobbet är rätt och slätt trötta.

    OAJ-ordföranden Olli Luukkainen talade om ”åtta svarta år” i sitt öppningsanförande och då syftade han på de på varandra följande nedskärningarna inom utbildningens område.

    Men det är rimligt att anta att gynnsammare tider är i sikte, speciellt när de ekonomiska konjunkturerna har svängt till det bättre. Statssekreterare Martti Hetemäki vid finansministeriet är en ”räknenisse”, men han stod för det mest optimistiska inslaget. Han presenterade en ymnig flora av grafer och tabeller, men hans konklusion var glasklar: Finland har inget annat alternativ än att satsa på utbildning.

    Den sjunkande nativiteten har blivit ett hett samtalsämne i vårt land och följaktligen tog Hetemäki fasta också på detta. Han påvisade att familjebildning har ett nära samband med sysselsättning, som i sin tur hör samman med utbildningsnivån. Speciellt när det gäller män.

    Kan det sägas klarare? Det ligger definitivt i nationens intresse att satsa på fostran och utbildning.
    Därmed står det lika klart att det ligger i nationens intresse att se till att de, som gör jobbet, också mår bra.

    Vad kan egentligen göras för att stävja den katastrofala utvecklingen? Den frågan ställs av Raseborgs lärarförening i en motion, som behandlas av FSL:s förbundskongress i början av juni.

    Frågan lär också synas av OAJ:s styrelse, som hörsammade det krassa budskapet som förmedlades i fullmäktiges diskussioner. Styrelsen förband sig att i högre grad beakta välmågan och trivseln i arbetet i sin beredning och sina beslut.
    Och undervisningsministern Grahn-Laasonen yttrade att beslutsfattarna borde också tänka på hur man stöder lärarna i olika reformer.
    Utbildningen i vårt land brottas med två stora problem. Den jämlika utbildningsstandarden krackelerar betänkligt och den stora arbetsbelastningen utgör en hot mot lärarnas och skolledarnas ork och hälsa.

  • Ord för ord: Blicka bakåt med framtiden för ögonen

     

    Det handlar om en kongressperiod och samtidigt en ordförandeperiod som ibland känts arbetsdryg, men även under de tyngre perioderna varit belönade och inspirerande.
    Att få ha privilegiet och glädjen att jobba med medlemmar, förtroendevalda, kanslipersonal och alla i nätverket kring förbundet för medlemmarnas och utbildningens bästa, har varit och är något jag värdesätter högt!

    Bland annat det här lyfte jag samband med ordförandevalet för fyra år sedan: ”FSL är ett fackförbund – en intressebevakningsorganisation – som bygger på en solidaritet medlemmar emellan. Idag behöver vi mera än någonsin ett solidaritetstänk in bland medlemmarna så att vi enade kan stå mot bl.a. sparerbjudanden och övrigt gratisarbete lärare och skolledare förväntas utföra.”
    Idag jobbar vi fortfarande med lärarnas, rektorerna och lektorernas arbetsbelastning och här får vi väl konstatera att läget försämrats, vilket självklart betyder att vi ska högprioritera detta i vår fortsatta verksamhet. Lösningarna kommer inte att vara lätta, men om vi jobbar tillsammans på medlemsnivå och inser att det här är ett hot mot kvaliteten, kommer vi garanterat långt.

    Vi har kommit till ett skede där vi måste välja vad som är viktigare med tanke på kvalitativt god utbildning; En outsinlig utvecklingsprocess eller yrkeskårens ork. Jag tror definitivt att vi ska gå på linjen som stöder lärarnas ork att göra ett kvalitativt gott jobb.

    Ett av målen för mig som ordförande har varit att skapa ett proaktivt förbund som tar ställning i frågor som berör vår skola. Jag tror det är viktigt för oss att våga gå in i debatter, argumentera och försöka nå koncensus i frågor samtidigt som vi inte ska vara rädda för att stå på barrikaderna ibland för att bevaka våra medlemmars intressen. Hur väl vi har lyckats med det här är upp till er andra att bedöma.

    I talet pratade jag också om delaktighet. Under verksamhetsperioden har vi jobbat med förbundets organisationsförändring. Där har målsättningen varit att föra beslutanderätten närmare föreningarna. För mig innebär den här maktförskjutningen en typ av delaktighet där medlemmarna på ett smidigt sätt ges möjlighet till direkt och flexibel påverkan.

    Förbundsordförande för FSL är chef för kanslipersonalen, verksamhetsledare och förbundets ansikte utåt. Dessa uppgifter har stundtals satt ledarskapet på prov. Jag har insett att i den rollen måste man fokusera på sakfrågor och alltid ha medlemmarnas bästa för ögonen för att bilda ett vinnande lag. För det är så jag ser på er medarbetare – vi är alla en del av laget.

    Medlemskontakten ger mig alltid enorm energi. Varje kurs jag deltar i, alla möten jag sitter på – ja vareviga kontakt jag har med er lärare berikar det uppdrag jag har. Alla möten med er medlemmar för mig närmare skolvardagen och era upplevelser och utmaningar.
    Lärarrollen har förändrats en hel del sedan jag tog min lärarexamen. Därför och just därför är kontakten till er FSL:are så enormt viktig för mig och enormt energigivande.

  • Åk 10 tappar terräng

    Antalet som slutför den grundläggande utbildningen varierar med några procent från år till år främst på grund av årskullarnas storlek.

    Antalet ungdomar som avlägger påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, dvs. tionde klass har sjunkit drastiskt: i vår har uppskattningsvis 700 elever slutfört tionde klassen, medan antalet för fem år sedan var drygt 1 800 elever.

    En tydlig orsak till minskningen är att det finns fler alternativ än tidigare för fortsatta studier för dem som avlägger den grundläggande utbildningen. Till dessa hör bland annat utbildning som handleder för yrkesutbildning eller förbereder för gymnasieutbildning.

    År 2018 avlägger uppskattningsvis 55 000 studerande en yrkesinriktad grundexamen. Antalet studerande som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamina är cirka 21 200. De som avlägger specialyrkesexamina har blivit fler. Bland dem som slutför den grundläggande utbildningen är gymnasiestudier fortfarande ett populärare alternativ än yrkesinriktade studier.

    Det nya läsåret 2018–2019 inleds inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen vanligtvis under vecka 32. Uppskattningsvis 60 700 elever börjar i årskurs 1 i höst, vilket är något färre än i fjol

  • Kunnig arbetskraft för 60 miljoner e

    Man föreslår ett anslag på 10 miljoner euro till högskolorna för examensinriktad fortbildning inom IKT-området och andra områden där det rådet brist på arbetskraft.

    Inom yrkesutbildningen föreslås 16 miljoner euro för ett pilotprojekt där man utvecklar en modell för skräddarsydda utbildningar för personer som byter bransch. De skräddarsydda utbildningarna riktas också till personer med svaga grundfärdigheter.

    Regeringen kör igång ett program för vuxnas digitala färdigheter. Målet är att förbättra de digitala färdigheterna och stärka svaga grundfärdigheter. För att förebygga ojämlikhet och för att stärka medborgarnas grundfärdigheter utökar man utbildning med låg tröskel för personer i alla åldrar som har svaga grundfärdigheter och bristfälliga kunskaper i t.ex. multilitteracitet eller digitala färdigheter. 7 miljoner euro reserveras för programmet.

    Det utökade utbudet verkställs genom läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och i samarbete med andra utbildningsanordnare, medborgarorganisationer och andra aktörer inom tredje sektorn.

    För att bättre kunna integrera invandrare i det finländska samhället satsar regeringen 2 miljoner euro på läs- och skrivfärdigheter samt på flexibel språkundervisning på deltid i finska eller svenska i det fria bildningsarbetets läroanstalter.

    Man skapar nya modeller för att sänka kostnaderna för läromaterial på andra stadiet. För ändamålet reserveras ett anslag på 2 miljoner euro. Understödet som är avsett för utbildningsanordnare riktas till att sänka studiekostnaderna. Målet är särskilt att skapa modeller för återanvändning och effektiv användning av läromaterial och -utrustning. Understödet kan också gå till att stöda utvecklandet av öppna digitala lösningar.

  • Laila Andersson till Prakticum

    Laila Andersson inleder sitt arbete inom Prakticum 1.11.2018 som vice vd och övergår från och med 1.2.2019 till vd/rektor, då nuvarande vd/rektor Harriet Ahlnäs går i pension.

    Tidigare meddelades att Andersson också sökt jobbet som bildningsdirektör i Raseborg. Stadsstyrelsen hann i måndags förorda för fullmäktige att Andersson väljs, men Andersson har meddelat att hon satsar på Prakticum.

  • Magert stöd för flytt av skolåret

    ”Genom att skjuta fram läsårsavslutningen med två veckor infaller elevernas sommarlov under den varmare delen av sommaren. Detta skulle ha en gynnsam inverkan på elevernas och deras vårdnadshavares möjligheter att återhämta sig. Behovet av att åka till sol och värme på sydligare breddgrader under läsårets arbetsdagar skulle också minska, vilket direkt skulle minska elevernas frånvaro och de således skulle vara mera frekvent på plats och ta del av den högkvalitativa undervisning som vi har i våra skolor” anges som ett centralt motiv.

    Vidare hänvisades till att en ändring leder till att sommarlovet i Finland i högre grad att sammanfaller med sommarlovet i de övriga nordiska länderna och det övriga Europa. I dessa områden avslutas skolåret i regel efter första eller andra veckan i juni.