Author: admin

OAJ har rett ut att det är möjligt att föra ärendet till Europas människorättsdomstol som en egendomsskyddsfråga. Dock kan detta ske först i år, då pensionsåldern för personer med yrkesbaserad pensionsålder de facto stiger.
Omkring 4 000 OAJ-medlemmar har en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än den lägsta allmänna pensionsåldern.
De första pensionsbesluten har nu kommit och OAJ har protesterat mot den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Kevas beslut.
OAJ har besvärat sig över Kevas beslut till Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden TELK.
Den genomsnittliga handläggningstiden i besvärsnämnden är sju till tio månader, uppger TELK.
Kai Kullaa, arbetsmarknadsjurist vid OAJ, säger i en kommentar till oaj.fi att beslutet sannolikt blir negativt. I så fall vänder sig OAJ till försäkringsrätten, där behandlingen ta ca ett år i anspråk.
Försäkringsrätten är den sista instansen på nationell nivå för detta ärende. OAJ har beredskap att föra ärendet till Europeiska människorättsdomstolen.
Också andra fackorganisationer inom den kommunala sektorn är ute i samma ärende.
Fackens resonemang är att det handlar om en fråga av principiellt intresse.
Vad handlar det om?
En del av dagens yrkesverksamma lärare har en lägre yrkesbaserad pensionsålder som de själva har valt. Tidsfristen på tio år (1.7.1989–30.6.1999) för att meddela om valet av pensionsålder till Statskontoret gick ut 30.6.1999. Efter 1.7.1999 har det inte varit möjligt att välja pensionsålder.
T.ex. grundskollärare hade tidigare 60 år som pensionsålder, medan det nya systemet, som emellertid kryddades med en del flexibla pensionsformer såsom deltidspension, innebar att pensionsåldern höjdes till 63 år.
I samband med den nyaste pensionsreformen kommer åldersgränsen för ålderspension att successivt höjas.
Det handlar om en successiv höjning också för dem som har valt det gamla systemet så att om den särskilda pensionsåldern nås år 2018 höjs pensionsåldern med tre månader. Då handlar det t.ex. om en grundskollärare som är född år 1958. Den nya pensionsåldern blir alltså 60 år och 3 månader.
Om den särskilda pensionsåldern nås år 2019 höjs pensionsåldern med sex månader och de som förväntas nå sin särskilda pensionsålder år 2020 får sin pensionsålder höjd med nio månader. Principen är alltså tre månader till per år. Dock kan den särskilda pensionsåldern höjas med högst två år.
C-E Rusk

Det är Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi, som genomför studien som är den första av sitt slag. Nybörjarnas kunskaper i speciellt modersmålet och matematik har inte tidigare utvärderats på nationell nivå.
Resultatet från utvärdering offentliggörs kring årsskiftet, lovar Karvi.
– Den första mätningen syftar till att spegla spridningen i kunskapsnivån när skolstarten sker. Uppgifterna kan upplevas som väldigt enkla av en del elever, medan andra ser uppgifterna som väldigt svåra, säger projektchef Annette Ukkola vid Karvi.
Den longitudinella studien syftar till att spegla i hur pass stor mån grundskolan kan bidra till att jämna ut skillnaderna mellan elevernas utgångspunkter.

SLL vill bl.a. minska stoffet i gymnasiekurserna. En annan viktig faktor är möjligheterna till tillräcklig vila. Majoriteten av studerandena vill att skolans arbete inleds tidigast kl. 9.
Alvar Euro säger sig inse att tidpunkten för inledandet och avslutandet av skoldagen är en komplicerad helhet, som bl.a. påverkas av schemaläggningen och skoltransporterna.
– Det bör under alla omständigheter finnas en beredskap att granska tidtabellerna och lyssna till studerandena, säger Euro.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lanserar ett förslag som går ut på att man ska kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, men få full lön, omtalar skolvarlden.se.
Enligt Fridolin är tanken med förslaget att huvudmannen för skolan sluter ett avtal med den som vill bli lärare. Denne får sedan varva studier med arbete, jobba halvtid och plugga halvtid, för att få lärarbehörighet. Staten finansierar en del av vikariekostnaden, då den blivande läraren bedriver studier.
Tidigare utbildningsministern och ordföranden för Liberalerna Jan Björklund föreslår ett annat arrangemang.
Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder kronor om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.
Syftet med satsningen är att låta lärare fokusera på kärnuppdraget att planera, utföra och efterarbeta undervisning. Det ska också bidra till att öka yrkets attraktivitet på arbetsmarknaden.

Ett anslag på tio miljoner euro anvisas för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter med stöd av ett anslag på fem miljoner euro.
Reformen av den yrkesinriktade utbildningen går vidare och den anvisas en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.
För att främja jämlikheten i fråga om utbildning ska studerande på andra stadiet beviljas ett tillägg för undervisningsmaterial.
Tillägget är 46,80 euro per månad, och det riktas till mindre bemedlade under 20-åriga yrkesskol- och gymnasiestuderande.
Finansministeriet för bilaterala förhandlingar om budgetförslaget med ministerierna den 15–16 augusti.
Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling den 28–29 augusti.

Detta blir den sittande regeringens sista budget. Nästa år föranstaltas riksdagsval.

Undervisnings- och kulturministeriet har fått vetskap om ett eller flera brev som skickats ut i ministeriets namn.
Brevet innehåller en uppmaning om att kontakta brevskrivaren för att avtala om en tidpunkt för en intervju i syfte att fastslå minderåriga barns ”kunskaper om kulturtraditioner”. Undervisnings- och kulturministeriet låter inte utföra detta slags intervjuer och har inte skickat ut sådana brev.
Ministeriet uppmanar den som eventuellt fått ett bluffbrev att vara på sin vakt och vid behov kontakta polisen.