När en nytt läsår kör igång är det klokt att repetera vilka ansvarsuppgifter man som lärare har, och vilka man inte måste eller ens ska ta på sig. Här reder vi ut frågor om bland annat medicinering av elever, planeringsarbete för vikarier och ansvar under lägerskolor och andra skolresor.
Author: admin
-

Ansvarsfrågor för en lärare – fem frågor och svar
Ska man som lärare ansvara för elevernas medicinering under skoldagen?

Facket ställer sig kritiskt till att lärare åtar sig uppgifter som medicinering utan att få den utbildning eller handledning som krävs för uppgiften. Till exempel medicinering och uppföljning av kosten för elever som lider av diabetes eller allergier hör inte till lärares arbetsuppgifter och du är inte skyldig att åta dig det.
Lärarens huvudsakliga uppgift är att ge läroplansenlig undervisning åt eleverna. Om du som lärare åtar sig dylika vårduppdrag, finns det risk att de övriga elevernas undervisning och övervakning lider under tiden för medicineringen. Lärare har dessutom i regel inte den utbildning eller yrkeskunskap som krävs för medicinering.
Det är ofta bättre att skolhälsovården eller den kommunala hälsovården kopplas in. Också Institutet för hälsa och väldfärd anser att lärare inte är skyldiga att åta sig uppgifter såsom medicinering.
Diskutera frågan med elevernas föräldrar och utbildningsanordnaren (vanligen kommunen) för att hitta en vettig lösning på situationen. Till detta resonemang om medicinering hör under inga omständigheter den hjälp som behövs om en elev råkar ut för en farlig situation eller olycka.
Hur långt sträcker sig mitt ansvar under lägerskolor, klassresor och andra utflykter?

Du har ansvar för elevernas trygghet under hela resan, är det frågan om en lägerskola gäller det alltså dygnet runt och vid en dagsutflykt tills eleverna är tillbaka på skolan eller den plats där skoldagen avslutas. Kom ihåg att skolans regler gäller även under skolresor och -utflykter. Om det finns behov kan man tillsammans med eleverna utarbeta tilläggsregler för till exempel lägerskolan.
Är andra vuxna med på resan, till exempel föräldrar, kan de naturligtvis hjälpa till men det slutgiltiga ansvaret för eleverna är alltid lärarens.
När det gäller den här typen av arbete utanför skolan och utanför den normala arbetstiden har du rätt till dagtraktamente och ersättning för dina resekostnader. För att ha rätt till ersättningar bör arbetsgivaren ha godkänt resan i läsårsplanen. Villkoren för reseersättning och reseersättningarnas storlek finns att läsa bland annat i det allmänna kommunala avtalet AKTA.
Den bästa lösningen för lärarna skulle vara att förhandla om ett lokalt avtal med arbetsgivaren om lön för det här arbetet eftersom dagarna ofta är långa och ansvaret för elevernas trygghet är stort. En del kommuner har redan ett lokalt avtal, ta reda på om man i din kommun redan har en överenskommelse. Man kan också i kommunen komma överens om engångsersättningar och då behövs inte ett lokalt avtal. Kontakta din förtroendeman om du är osäker på situationen i din kommun.
Måste jag tacka ja till extra uppdrag, till exempel skötsel av bibliotek eller materialförråd?

I UKTA-avtalet finns flera uppgifter som lärare kan åläggas sköta, om uppgiften finns på skolan. Blir du förordnad ett sådant uppdrag är du skyldig att utföra det, kom dock ihåg att kontrollera att du får lön för sådana uppgifter som berättigar dig till det. Skötsel av bibliotek, ansvar för musikframträdanden och skötsel av samlingar för biologi respektive fysik och kemi är exempel på sådana uppgifter. I vårt PM för läsåret hittar du en lista över alla avlönade uppdrag.
När det kommer till andra extra uppgifter i skolan är det viktigt att ansvaren är jämt fördelade inom kollegiet. Om du upplever att ansvarsuppgifterna inte är jämt fördelade rekommenderar vi att du diskuterar saken med rektorn.
Att ansvara för elevkåren är ett exempel på en uppgift som inte är avlönad i årskurs 1–6, trots att alla skolor idag bör ha en elevkår. Därför är det viktigt att avlönade och icke avlönade uppgifter fördelas rättvist och att lärarna kan byta uppgifter från år till år så att alla kan få avlönade uppgifter.
Måste jag som lärare planera för min vikarie?

Huvudregeln är att det inte är ditt ansvar att planera för din vikarie, även om gråzoner förekommer och det i en del situationer kan kännas nödvändigt. I en vikaries arbetstid ingår planering av undervisningen och ansvaret är alltså hens under vikariatet. Om du är sjuk eller deltar i en kurs eller lägerskola kan du inte förväntas planera för den som sköter undervisningen i ditt ställe, det skulle i praktiken innebära att du utför dubbelt arbete.
Trots detta väljer en del lärare att sköta större delen av planeringen inför en tjänstledighet. Det kan vara till fördel för både elever och vikarien men också underlätta arbetet för läraren själv efter tjänstledigheten, men i dessa fall är det alltså ett eget val. Det kan finnas skäl att diskutera den här frågan i kollegiet.
Vad har jag för ansvar när det kommer till att reagera på till exempel mobbning och trakasserier i skolan?

Varje elev och studerande har en lagstadgad rätt till en trygg skolmiljö oberoende av utbildningsstadium och du som lärare har ett ansvar att se till att det här inte äventyras.
När det kommer till mobbning och olika typer av trakasserier i skolan har du en skyldighet att alltid reagera. Beroende på situationen kan det bli frågan om olika typer av disciplinära åtgärder eller till och med en barnskyddsanmälan.
Du som lärare bör känna till skolans handlingsplaner och följa anvisningarna i dem.
Andra frågor?
Listan är knappast komplett så finns det andra ansvarsfrågor du grubblar över rekommenderar vi att du tar kontakt med din lokala förtroendeman. Du kan också sända en fråga till oss på förbundskansliet.
-
Förtroendemannakurs i oktober – anmäl dig nu
Kursprogrammet inleds onsdagen den 3 oktober klockan 10.00, kaffe serveras från klockan 09.30. Kursen avslutas på torsdagen den 4 oktober kl. 15.30. Platsen är Scandic Tampere City. Under kursen diskuteras avtalsförändringar, lokala justeringspotter och arbetstidsförsök. Hoppas vi ses!
-
Färre lärare, fler pedagoger
Vad är nu detta, frågar en finländare?
Förklaringen finns i att danska benämningen ”pedagog” inte har samma innebörd som på svenska. Ofta är fungerar pedagogerna som barnträdsgårdslärare eller så sysslar de med läxhjälp och handleder fritidsverksamhet. I en del fall hanterar pedagogerna också en del undervisningsuppgifter, trots att de saknar lärarutbildning.
Folkeskolen, organ för Danmarks laererforening DLF, omtalar att antalet lärare har sjunkit kraftigt sedan år 2008. Minskningen uppgår till ca 7 000 lärare, vilket motsvarar ca 14,6 procent. Antalet folkskollärare är idag ca 40 000.
Under samma period har antalet pedagoger i skolorna ökat med ca 6 500.
Gordon Ørskov Madsen, som sitter i styrelsen för DLF, är bekymrad.
– Vi behöver verkligen välutbildade lärare, som handhar undervisningen. Det ger bättre undervisning, bättre trivsel i klassen och bättre lärresultat för eleverna, säger Madsen.
Danmark brottas med en lärarbrist. Madsen förstår att man på lokal nivå utnyttjar sig av flera pedagoger, ifall behöriga lärare inte går att rekrytera.
– Men i så fall bör pedagogerna anställas med lärarvillkor, säger Madsen.
En undersökning visar att många pedagoger handhar läraruppgifter. Pedagogernas fackförbund BUPL:s studie visar att 42 procent av 4 000 tillfrågade pedagoger uppger att de handhar undervisning i kärnämnen såsom matematik eller danska ”ofta” eller mycket ofta”. -
Nyslott känner besvikelse
Kuntalehti berättar den 22 augusti om stämningarna i Nyslott, som tappade omkring tusen studerande från i höst. År 2016 beslöt styrelsen för universitetet Itä-Suomen yliopisto att universitetets lärarutbildning koncentreras till Joensuu.
Efter en smärre övergångsperiod har lärarutbildningen i Nyslott definitivt upphört från i höst. Detta medför ett stort ekonomiskt avbräck för Nyslott. Många studerandebostäder står tomma och bolaget, som äger bostäderna, hotas av konkurs. Affärslivet upplever självfallet ett stor avbräck, när så pass många ungdomar och deras pengar saknas. Antalet universitetsanställda har förstås också minskat i Nyslott.
Janne Laine säger att statsminister Juha Sipilä (centern) utlovade lösningar, som skulle bidra till att stärka Nyslotts livskraft.
– Den enda kompensationen som vi har fått är 30 nya nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen inom träbyggnadsbranschen. Dessutom utlovades en enhet för skuldrådgivning, som var tänkt att sysselsätta 10-15 personer. Men de planerna har stannat upp i statens byråkratidjungel, säger Janne Laine. -
Läsårets första nummer av Läraren
I detta nummer berättar dekanus Fritjof Sahlström varför han tycker att lite konkurrens är sunt inom lärarutbildningen. Läs också vad lärarkolleger i norden tänker om professionen, yrkesstoltheten och de olika systemen för lönetillägg. Tidningen har också besökt den lilla skolan på Iniö där utomhuspedagogiken får stor plats.
-
Pinsam AKTA-miss gäller inte lärarna
Kommunerna tvingas punga ut stora penningbelopp till anställda inom det allmänna kommunala avtalsområdet (AKTA). En del kommuner har gjort löneavdrag för obehörig personal på felaktiga grunder. Detta har skett under flera år och de uteblivna pengarna ska nu återbetalas retroaktivt. Lärarna, som berörs av ett eget avtal, berörs inte av denna process.
-
Pinsam AKTA-miss gäller inte lärarna
Bl.a. har Yle rapporterat om den kostsamma fadäsen, som bygger på en felaktig tolkning av gällande kollektivavtal. Inom OAJ berör AKTA i första hand barnträdgårdslärarna. AKTA-stadgandena gäller också bl.a. socialarbetare och anställda inom hälsovården.
Lärarna har ett annat avtal (UKTA), där liknande felaktiga tolkningar inte har konstaterats.
I grunden finns ändrade avtalsstadganden, som genomfördes i AKTA år 2012. Frånvaron av behörighet är sedan avtalet trädde i kraft inte längre en grund för lägre lön, såvida uppgifterna och kraven i arbete är likartade som hos en behörig anställd.
Det är omöjligt att ange hur pass stora belopp det handlar. Yle gör en grov uppskattning om att det rör sig om sammanlagt 20 miljoner euro.
I kommunerna pågår nu ett arbete, där man går igenom löneutbetalningarna till anställda inom AkTA-området i syfte att hitta felaktiga avtalstolkningar. -
Lita på lärarna!
I juni överlämnade Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande till regeringen efter två års arbete.
Namnet på huvudbetänkandet – ”Med tillit växer handlingsutrymmet” – avslöjar vad förslagen går ut på: Politiker och beslutsfattare måste börja lita på att professionen vet vad den gör och minska kontrollen och den administrativa bördan. Då ökar lärarnas manöverutrymme, de hinner utveckla undervisningen tillsammans och det blir bättre för eleverna, är den ledande tanken.
– Det finns en frustration i kommunerna över att det blir ryckigt, tar tid och kostar pengar att söka de riktade bidragen och återrapportera om hur de använts till Skolverket. Kommunernas handlingsutrymme ökar om de får göra sina egna prioriteringar och kan planera långsiktigt, säger Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen till Lärarnas tidning.
Tankegångarna är likartade i vårt land. OAJ och FSL har luftat tankar om att tiden är inne att slopa allehanda projektpengar och i stället stärka grundfinansieringen inom utbildningsväsendet. -
Ledaren: På barnets villkor
Den allra största operationen gjordes, då beslutet om en avgiftsfri och allmän grundskola för alla kom till på 1960-talet. Överlag har täcket förlängts och förstärkts i takt med att samhällsekonomin har gett möjligheter till detta. Det uttalade målet är att alla – precis alla – ska ges lika möjligheter till god utbildning.
Det är inte värt att gå in på allt för många detaljer i denna obestridliga framgångshistoria. Utbildningen har haft en viktig roll i vårt lands färd mot ett modernt välfärdssamhälle. Utbildningen har setts som ett omhuldat nationellt intresse, som det är värt att satsa på.Denna höst inleder omkring 61 000 barn sin skolgång i åk 1. Hur ser världen egentligen ut efter ca tio år, när dessa barn går ut grundskolan? Hur mår omgivningen och hur ser arbetslivet ut? Vilka yrken mår bra och vilka har försvunnit? Hur kan skolan ge färdigheter som behövs i framtiden?
Politikerna står inför en stor utmaning när de försöker hitta de rätta kulörerna och tygstyckena i ett lapptäcke som motsvarar framtidens behov. Och det är förstås omöjligt, har historien visat. Somliga lappar har suttit rätt från början, medan andra lappar har visat sig vara felaktiga val. Riktningen har varit framåt, men ibland har man tagit steg bakåt.Nu står vi inför en situation, där lapptäcket åter förstärks och kanske förlängs. Regeringen har ägnat småbarnspedagogiken och förskolan ett stort intresse.
Redan den semantiska förskjutningen kan gärna noteras i sammanhanget. Det som tidigare kallades dagvård blev först småbarnsfostran för att nu kallas småbarnspedagogik.Den färska lagstiftningen inom området bekräftar att verksamheten har utvecklats kraftigt. Lärarfacket OAJ har medverkat i arbetet och har också lyckats sätta sin prägel på lagstiftningen. Det betyder att barnet är i fokus i småbarnsfostran. Daghemmen ses inte endast som förvaringsställen för barn, medan föräldrarna förvärvsarbetar.
Fokus är på barnets tillväxt och därmed betonas den pedagogiska aspekten mera än tidigare. Målet är inte att hamra in kunskaper, utan att stärka barnets färdigheter att fungera tillsammans med andra barn. På köpet förebygger man risken för utslagning senare i livet.
Följande steg är att den avgiftsfria och systematiskt ordnade förskolan också ska beröra femåringar. OAJ arbetar konsekvent för en sådan reform.
Tanken har medvind och undervisnings- och kulturministeriet har redan satt igång ett begränsat försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.
Följande logiska steg är att förskola för femåringar skrivs in i programmet för nästa regering.