Author: admin

I kolumnen finns ett löfte, som säkerligen sprider en viss glädje i lärar- och speciellt skolledarkretsar i grundskolan. Såväl OAJ som FSL har förmedlat önskemål om att stoppa den splittrade finansieringen, så att olika projekt följer på varandra. Satsa hellre på grundfinansieringen, har lärarfacken önskat.
Nu lovar ministern att ”hankehumppa” (projektpolkan Lärarens övers.) nedtonas.
”Lindring utlovas för den projektpolka, som har belastat grundskolan. Utbildningsstyrelsen förbereder en ny modell, där bidrag som riktas till skolorna sammanställs så att bidrag kan ansökas en gång i början av året”, antecknar Grahn-Laasonen.

– Den statliga finansieringen fyller inte min önskan om transparens. Tyngdpunkten har överförts allt mer från den klart definierade, resultatbaserade finansieringen till olika typer av så kallade strategiska medel utan att man har gett klara kriterier enligt vilka strategiska medel delas, sade Hupa.
Han kritiserade också nedskärningarna, som de två senaste regeringarna har genomfört gällande finansieringen av forskningen och utbildningen. Grundfinansieringen från Undervisnings- och kulturministeriet minskar för fjärde året i rad.
Regeringen utlovar emellertid en tilläggsfinansiering om drygt 100 miljoner euro nästa år. Det handlar om tilläggspengar till forskningen genom Finlands Akademi och Business Finland.
– Tilläggsfinansieringen är givetvis välkommen, men den är bara en bråkdel av de kraftiga nedskärningar som har tidigare genomförts. Den hjälper inte heller den ansträngda ekonomin i vår grundverksamhet, speciellt utbildningen, fastslog Mikko Hupa.

I sammanhanget har nämnts även alternativen Lovisa U, Ellen H och Stolpeskolan, omtalar Svenska Yle den 6 september.
Lovisanejdens högstadium har varit en gemensam skola för kommunerna Lovisa, Liljendal, Pernå, Strömfors, Lappträsk och Mörskom, det vill säga Lovisanejden.
Idag motsvarar Lovisanejden till största delen Lovisa stad. Dessutom existerar inte längre begreppen låg- och högstadium.
Den gamla skolbyggnaden har rivits och som bäst pågår byggnadsarbeten, som siktar på att Lovisavikens skola tar i bruk de nya utrymmena i augusti 2019.

Vad är meningen med livet? Frågan har bl.a. avhandlats av författaren Douglas Adams i bokserien svaret på Liftarens guide till galaxen. Adams svar är: 42.
Hanken i Helsingfors inledde läsåret den 4 september. Wahlroos mottog då Hankens medalj i guld för sina insatser till fromma för lärosätet.
Styrelseordförande Wahlroos tog tillfället i akt och levererade en analys av meningen med livet.
” Meningen med livet är att påverka varje organisation som man är delaktig i under sitt liv så att man lämnar organisationen lite bättre än vad den var då man anslöt sig till den”, sade Wahlroos.

Tammerfors står inför nedskärningar och bl.a. har skolnätet synats i sömmarna. Kiili vill inte röra skolnätet, utan ifrågasätter i stället lärarnas anställningsvillkor.
Kiili anger att lärarnas undervisningsskyldigheter omfattar 18-24 lektioner i vecka. Kiili är ingenjör till utbildningen och enligt hans beräkningar omfattar en lektion 45 minuter. Hans kalkyler ger vid handen att lärarnas verkliga undervisningsskyldighet är 13,5-18 timmar i veckan.
– Det är okänt inom andra yrken att anställda är ålagda att möta kunderna endast 13,5 timmar i veckan, anger Kiili.
Han fastslår att Tammerfors kan årligen spara 2-2,8 miljoner euro genom att höja usken med en timme.
Hans räkneövningar har inte fallit alla i smaken. Speciellt lärarna rasar. Biträdande borgmästaren Johanna Loukaskorpi (Sdp), som även är ordförande för bildnings- och kulturnämnden i T:fors, skjuter ner Kiilis resonemang.
Hon påminner bl.a. om att frågan om undervisningsskyldigheter inte avgörs på lokal nivå. Hon är själv lärare i grunden och påminner om att undervisningen endast är en del av lärarnas jobb.
Kiilis utspel är förvånande speciellt mot bakgrunden av hans fackliga engagemang. Han fungerar som utvecklingschef vid Akava-anslutna Ingenjörsförbundet och fungerar även som ersättare i styrelsen för Akava.

Enligt en färsk enkät, som har presenterats av Rädda Barnen, känner man i skolorna inte till tillräckligt om fattigdomens inverkan på skolgången och lärandet.
”I lågstadiet blev min kompis retad för att han tyckte om skolans bröd, då han aldrig fick sådant gott bröd där hemma. Han blev ofta pikad för det,” berättar en av dem som svarat på enkäten.
Fastän mobbning har diskuterats offentligt vid varje läsårs början, undgår mobbning ännu alltför ofta vuxna ögon. Hela 38 procent av de som svarade på enkäten uppskattade att vuxna som arbetar i skolor, såsom lärare, inte ingriper tillräckligt i mobbning.
28 procent av barnen uppgav att de vuxna i skolan inte behandlar alla lika.
Nästan en fjärdedel, 24,2 procent, av barnen från mindre bemedlade familjer bedömde att ekonomiska faktorer påverkat deras möjligheter att gå i skolan. 13 procent av de som svarat kände till någon som i sin skola som blivit retad för att de inte haft råd med skolmaterial.
Enkäten Barnets röst 2018 undersökte 13–17-åriga barns och ungas erfarenheter av fattigdom och mobbningen den leder till speciellt i skolmiljö. 1 706 barn besvarade enkäten på våren 2018.

Förslaget försätter arbetstagaren i en olikvärdig ställning beroende på arbetsgivarens storlek, försvagar uppsägningsskyddet ytterligare, och uppfyller inte sysselsättningsmålen, resonerar fackorgnisationen.
Social- och hälsovårdens fackorganisation Tehy har gått ut med hot om bland annat övertidsförbud.
Också förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL hotar med organisatoriska åtgärder.
OAJ har slutit upp i den fackliga fronten och har börjat förbereda organisatoriska åtgärder mot försämrat uppsägningsskydd för arbetstagarna.
Av OAJ-medlemmarna skulle exempelvis lärare i små privata daghemsföretag och skolor samt i musik- och bildkonstläroanstalter drabbas av ett svagare anställningsskydd.