Author: admin

Utbildningen är i medvind inför vårens riksdagsval. Vilka brister och därtill hörande åtgärder lyfter de politiska partierna fram?
Svar ges i en paneldebatt, som ordnas av lärarfacket OAJ i Sanoma-huset i centrala Helsingfors den 5 oktober. Då infaller nämligen den internationella världslärardagen och OAJ slår på stortrumman. I panelen medverkar riksdagsledamöter, som företräder de partier som har säte i riksdagen. Svenska folkpartiets representeras av Mikaela Nylander.

Evenemanget i Sanoma-huset inleds kl. 13 fredagen den 5 oktober. Under fyra timmars tid ordnas allehanda jippon och tillställningar, som bl.a. belyser utvärderingens finesser, läromaterialfrågor och mediernas roll.
I traditionell ordning har OAJ sammanställt målsättningar, som upplevs som särskilt angelägna inför vårens riksdagsval. OAJ:s teser presenteras av ordförande Olli Luukkainen.
Mera på www.oaj.fi

Avsikten med Move-mätningarna för elever i årskurserna 5 och 8 inom den grundläggande utbildningen är att inspirera barn och unga att röra på sig och att samla information om deras fysiska funktionsförmåga som stöd för skolhälsovården. Systemet togs i bruk år 2016.
Det tragiska dödsfallet till trots fortsätter skolornas Move-mätningar och tidtabellen för den riksomfattande informationsinsamlingen har förlängts till den 12 oktober 2018. Det är påkallat av att många kommuner fick kalla fötter och tog en paus i mätningarna.
I Move mäts uthållighet och rörelseförmåga med skyttellöpning på 20 meter. Man mäter hur länge eleven kan ta sig fram i ett ökande tempo enligt ljudsignalerna som spelas upp. De första avstånden joggar man i lugnt tempo. Läraren meddelar att mätningen är avslutad då eleven inte längre kan hålla takten. Eleven kan också avbryta mätningen själv.
Urho Kujala, professor i idrottsmedicin vid Jyväskylä universitet, har varit med om att utforma Move. Han försvarar bruket av skyttellöpning.
– Metoden ingår praktiskt taget i alla betydande testbatterier som används för att mäta skolelevers fysiska kondition, säger Kujala.
UBS ordnade den 21 september en presskonferens, där Kujala medverkade tillsammans med andra specialexperter.
Kujala omtalade att han har varit i e-postkontakt med utländska forskare i syfte att utreda huruvida det har konstaterats ”allvarliga komplikationer” i anslutning till just skyttellöpningen.
– Svaret blev att det inte finns uppgifter om att skyttellöpning skulle ha framprovocerat plötsliga dödsfall, omtalade Kujala.
Hans konklusion blir att det inte finns någon orsak att begränsa friska och symptomfria barns och ungas deltagande i gymnastik eller Move-mätningar.
– Däremot borde de uppmuntras till motion som främjar hälsa och välbefinnande. Forskning visar att en god uthållighetskondition har ett samband med bättre inlärning, arbetsförmåga och lägre risk för kroniska sjukdomar.
Utbildningsstyrelsen bad UKK-institutet, som inte varit med i att utarbeta Move-systemet, om en opartisk bedömning.
Institutet anser att omständigheterna för mätningarna är trygga och att instruktionerna i lärarhandledningen är tillräckliga.
Men det finns gråzoner. Mätningarna är dugliga för friska barn och unga, men det finns dolda sjukdomar och åkommor, vilka utgör en hälsorisk vid mätningen.
– Läraren borde få tillgång till elevens hälsouppgifter som är av betydelse med tanke på säkerheten då man idrottar. Det här förutsätter en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan, säger direktör Tommi Vasankari vid UKK-institutet.
I utredningarna betonas alltså vikten av en fungerande informationsgång mellan hälsovården och skolan, men också mellan skolan och vårdnadshavarna.
Mera i Läraren nr 15/18, som utkommer den 27 september.

Vad lockar dig tillbaka till journalistiken och till Läraren?
– Ränderna går väl aldrig ur. Det var de facto som kolumnist på tidningen Läraren som min journalistiska karriär började. I det här jobbet kan jag fullt ut utnyttja hela paletten av erfarenhet som jag samlat på mig: lärarbehörigheten och tiden bakom katedern, 15 år som journalist, men också erfarenheten av kommunikation och opinionsbildning från tankesmedjan Agenda. Framför allt så är jag en skrivande människa, och den sidan kommer jag att få bejaka i det här jobbet, säger Mattias Fagerholm.
Vad har du i bagaget?
– Jag har en klasslärarutbildning och lärarerfarenhet som bas. Största delen av min yrkeskarriär har jag ändå jobbat som journalist på Yle. Jag har huvudsakligen jobbat med nyheter och aktualiteter och i de flesta roller man kan tänka sig på en nyhetsredaktion. Allt från nyhetsuppläsare till producent för presidentvalsdebatter. Och närmast kommer jag från Agenda, där jag som verksamhetsledare haft uppdraget att starta upp och driva verksamheten vid tankesmedjan.
Fagerholm efterträder Carl-Erik Rusk, som har varit chefredaktör för Läraren sedan år 1987.
Läraren utges av Finlands svenska lärarförbund FSL. Tidningen, som har en tryckt upplaga om 5 600 exemplar, utkommer med 20 nummer per år. Redaktionen består av två heltidsanställda journalister.
Läraren är en av de allra äldsta facktidskrifterna i vårt land. Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, utgavs år 1894. Namnet Läraren togs i bruk på 1970-talet, då de svenskspråkiga folkskol- och läroverkslärarna gick samman.

Två personer, Anna Palasmaa och Tuula Åminne, är anställda inom det tvåspråkiga projektet, som syftar till att finna och stöda elever med en begåvning inom ett skolämne, idrott eller ett praktiskt ämne. Projektet avslutas hösten 2019. Då torde Lovisa förfoga över en genomtänkt struktur för hur elever med särskild begåvning kan stödas och motiveras.

– Det här historiska beslutet innebär att alla barn får jämlika förutsättningar. Mångsidiga språkkunskaper hör till de viktigaste färdigheterna i framtidens internationella värld. Barn har en häpnadsväckande förmåga att lära sig nya saker, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
Hon är nöjd, liksom även lärarfacken OAJ och FSL som i sina yttranden har välkomnat satsningen.
För tillfället ska undervisningen i främmande språk inledas senast i årskurs tre, men många kommuner har börjat erbjuda undervisning i främmande språk redan tidigare.
– Det är också historiskt att minimitimantalet inom den grundläggande utbildningen ökar! Barnen får mer undervisning, säger Grahn-Laasonen.