Author: admin

  • Nytt lönesystem på Åland

    Det arbete som görs utanför undervisningsskyldigheten ska inte bara synliggöras utan också märkas i plånboken. Det är utgångspunkten för det nya lönesystemet som man har gått in för på Åland. Arbetet utanför undervisningsskyldigheten ska synliggöras, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening. Läs mer i Läraren!

  • Ingers inlägg: Integration på svenska är inte enbart berikande – det är också en livskraftsfråga

    Nedstängningsbeskedet av mottagningscentraler har väckt oro, en helt befogad sådan. Integration på svenska är inte enbart berikande, det är också en livskraftsfråga för skola på svenska i Finland. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur kan den svenskspråkiga skolutvecklingen hänga med om elevunderlaget inte matchar samhället? Läs ordförande Inger Damlins blogginlägg!

  • Integration på svenska är inte enbart berikande – det är också en livskraftsfråga

    Integration på svenska är inte enbart berikande – det är också en livskraftsfråga

    Migri ger både Ukraina och det svenska i Finland en riktig käftsmäll genom att meddela om sparplaner, närmare bestämt en indragning av 18 flyktingmottagningscentraler i Finland. I Svenskfinland drabbas Oravais, Vasa, Borgå och Åland.

    Vi lever i ett land där en myndighet ensidigt kan fatta beslut som strider mot Finlands breda linje att hjälpa till exempel de som flyr kriget i Ukraina. Ett beslut som dessutom underminerar regeringens målsättning att integrera 5–10 procent av alla invandrare i Finland på svenska.

    Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.

    Under årtionden har det vid våra svenskspråkiga mottagningscentraler byggts upp ett värdefullt kunnande kring integration och i det omgivande samhället har en inkluderande kultur skapats. En kultur där invandrare är en naturlig del av idrott, kultur och arbetsplatser. Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.

    Integration är en process där människor med olika bakgrunder och erfarenheter anpassas och inkluderas till befintliga strukturer i lokalsamhället. Brister den processen, brister en livsnerv i samhället.

    Jag har själv haft förmånen att vara lärare för invandrare, jag har haft möjlighet att jobba i närskola till mottagningscentren och jag har tagit emot tonåringar som integrerats i de högre klasserna. Jag har alltid sett den mångkulturalism som finns i de svenskspråkiga skolorna som en rikedom för alla barn och unga i regionen.

    Nedstängningsbeskedet av mottagningscentraler har väckt oro, en helt befogad sådan. Integration på svenska är inte enbart berikande, det är också en livskraftsfråga för skola på svenska i Finland. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur kan den svenskspråkiga skolutvecklingen hänga med om elevunderlaget inte matchar samhället?

    För hela den finlandssvenska minoriteten är Migris beslut också alarmerande. Att nedmontera integrationen på svenska kan få långtgående konsekvenser för kommunerna, tillgången på arbetskraft och för hela jämlikheten i landet.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

  • Förhandlingsresultat för den privata undervisningssektorn med en öppning för sänkt usk

    Styrelsen för OAJ godkände på fredagen ett förhandlingsresultat för den privata undervisningssektorn. Resultatet gäller bland annat FSL-medlemmar i privatskolorna i Tammerfors, Björneborg, Uleåborg och Kotka samt medlemmar i yrkesskolor som Prakticum och Axxell samt Folkhälsan utbildning.

  • Förhandlingsresultat för den privata undervisningssektorn med en öppning för sänkt usk

    – Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen och att få bort den högre undervisningsskyldigheten på 0,5 inom den privata sektorn har länge varit en målsättning för oss. Vi hoppas medlemmarna är nöjda med förhandlingsresultatet, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

    Eftersom man nu kom överens om löneförhöjningar också för 2026, är avtalet i kraft fram till 31.3.2027. Därmed nådde man också en lång arbetsfred efter strejkerna inom sektorn våren 2024.

     

    Löneförhöjningar för åren 2025 och 2026

    I bilaga 1 och 2, det vill säga gymnasium, grundskola och vuxengymnasium är de allmänna löneförhöjningarna för undervisningspersonalen:

    • 1.7.2025 1,75 %
    • 1.8.2026 2,03 %

    I bilaga 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10A, bland annat folkhögskolor och yrkesläroanstalter med årsarbetstid, är de allmänna löneförhöjningarna för undervisningspersonalen:

    • 1.8.2025 1,75 %
    • 1.7.2026 2,03 %

    De allmänna löneförhöjningarna gäller personliga löner, tabellöner och eurobelopp för tillägg och arvoden.

     

    Lokala justeringspotter för 2025 och 2026

    Den lokala justeringspotten i bilagorna 1 och 2 är:

    • 1.7.2025 0,75 %
    • 1.8.2026 0,87 %.

    För bilagorna 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10A är den lokala justeringspotten:

    • 1.8.2025 0,75 %
    • 1.7.2026 0,87 %

     

    Arbetsgrupp kring undervisningsskyldigheten tillsätts

    Avtalsparterna har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda undervisningsskyldigheterna. Arbetsgruppens uppgift är att utreda effekterna av en minskning av undervisningsskyldigheten med 0,5 årsveckotimmar i grundskolan, gymnasiet och vuxengymnasiet och förhandla om hur kostnaderna ska täckas genom användning av de lokala justeringspotterna. Om dessa förhandlingar lyckas så sänks usken från och med 1.8.2026. Arbetsgruppen har tid på sig att förhandla fram till 31.3.2026.

    Förhandlingar ska föras kring hur den lokala justeringspott som betalas från med 1.7.2025 ska användas under 13 månader fram till 31.7.2026, varefter den kan användas till kostnaderna för den sänkta undervisningsskyldigheten.

    Om arbetsgruppen inte når en lösning, fördelas den lokala justeringspotten för år 2025 för bilagorna 1 och 2 från 1.8.2026 på ett sätt som arbetsgivaren beslutar, baserat på arbetets krav och/eller arbetsresultat, om kollektivavtalsparterna inte kommer överens om annat. Före fördelningen måste arbetsgivaren förhandla om användningsgrunden med facklig förtroendeman.

     

    Övriga bilagor

    Gällande de övriga bilagorna kan avtalsparterna utgående från principen om kontinuerliga förhandlingar, granska behovet av att reservera den lokala justeringspotten för 2026 till en central justeringspott. Ett beslut om att reservera en central justeringspott ska fattas senast 31.3.2026.

  • Ord för ord: Stor arbetsbörda i studierna

    De lärarstuderande som jag hade förmånen att prata med vittnade om en stor arbetsbörda i studierna. Studerande i dag är måna om att få en bred examen och därmed behörighet i två, tre eller till och med fyra ämnen. Att studerande eftersträvar en bred behörighet är bra och helt klart ett trumfkort på framtidens arbetsmarknad. Samtidigt ser jag att den stress det här skapar för individen kan vara förödande. Läs ordförande Inger Damlins kolumn i Läraren!

  • Ledaren i Läraren: En kamp om varje cent

    Ett löneutvecklingsprogram var den främsta målsättningen under senaste avtalsrunda och att skjuta det i sank är att betrakta som en direkt krigsförklaring. Det är svårt att se att fackföreningsrörelsen, inklusive OAJ, inte skulle svara med kraftiga organisatoriska åtgärder. Läs chefredaktör Mattias Fagerholms tankar inför vårens kommunala avtalsförhandlingar.

  • Vill du rösta på en FSL:are i kommunalvalet? Spana in vår lista!

    Den 13 april ordnas kommunalval i Finland och här har vi sammanställt en lista på FSL-medlemmar som ställer upp i valet. Förhandsröstningen pågår 2–8.4, kom ihåg att rösta på en utbildningsvänlig kandidat!

  • Vill du rösta på en FSL:are i kommunalvalet? Spana in vår lista!

    Vill du rösta på en FSL:are i kommunalvalet? Spana in vår lista!

    När världen är i gungning och vi saknar svaret på många svåra frågor är tillgången på trygghet, stabilitet och en positiv framtidstro det som betyder mest. Med de rätta bildningsbesluten kan vi bygga viktiga broar till en ljusare framtid för individen och samhället. Läs vårt kommunalvalsprogram “Bildning bygger broar”!

    Under vårvintern har vi efterlyst FSL:are som kandiderar i kommunalvalet 2025 och det här är en lista på alla de kandidater som har tagit kontakt med oss. Saknas du på listan? Hör av dig till mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi!

     

    Cecilia Åminne, Jakobstad

    16

    Svenska folkpartiet

    Nr 43

    “Jag kandiderar för ett inkluderande Jakobstad där kultur, gemenskap och framtidstro står i centrum. Med erfarenhet inom utbildning, kultur och förtroendeuppdrag vill jag fortsätta arbeta för en stad där alla trivs, kulturen blomstrar och naturen värnas.”

     

    Christian Backlund, Pedersöre

    0

    Kristdemokraterna

    Nr 19

    “Jag vill jobba för att alla barn, elever och personal skall ha ändamålsenliga lokaler och utrymmen inom småbarnspedagogiken och våra skolor. Lärarnas välmående är en grundläggande förutsättning för att vi fortsättningsvis skall kunna ge våra studerande en högklassig undervisning. Viktigt att vi får ordentliga resurser så vi kan minska våra undervisningsgrupper.”

     

    Cecilia Käld, Vörå

    14

    Svenska folkpartiet

    Nr 29

    Facebook

    “Jag vill bidra till samhällsbygget. Hålla fast vid att man ska värna om de minsta, äldsta, de mest utsatta och naturen. Kommunen ska vara en trygg plats för alla och kommunens tjänster ska rikta sig lika mycket till alla kommuninvånare. Målet är en hållbar framtid och på vägen dit ska kommunen erbjuda ett så gott liv som möjligt.”

     

    Tomas Koskinen, Korsholm

    1

    Kristdemokraterna

    Nr 9

    • Sund ekonomi med återvinning och återbruk som viktiga ingredienser istället för att låna mera

    • God service i byar och glesbygd

    • Utveckla daghem och skolor i olika storlekar och ge personalen tillräckliga resurser för en trygg vardag

    • Sluta med onödig centralisering

    • Samarbete över partigränser och språkgränser

    • Möjlighet till fritidssysselsättning och kultur för alla åldrar

     

    Roland “Rolle” Träskelin, Korsholm

    2

    Svenska folkpartiet

    Nr 60

    Facebook // Webb

    “Skolan är grunden för samhällets välstånd och ska erbjuda en jämlik, trygg plats för alla elever. Lärare och rektorer bör ha möjlighet att utveckla utbildningen i samma takt som samhället. Samarbete med hemmet och stöd av trygga vuxna är avgörande. Elevernas bästa ska alltid styra prioriteringarna.”

     

    Irene Larsson, Korsholm

    12

    Kristdemokraterna

    Nr 8

    “Jag kandiderar för första gången i kommunalvalet i Korsholm. Jag vill jobba för fortsatt god grundutbildning i kommunen, värna om barnfamiljers mående, bibehålla pedagogiska resurser som behövs för elevers skolgång (bland annat skolgångshandledare i grundskolor) och fortsatta goda möjligheter för fritidsverksamhet  för barn och unga.”

     

    Eva-Maria Strömsholm, Vasa

    3

    Svenska folkpartiet

    Nr 283

    Webb // Facebook // Instagram // X

    “Jag har suttit i Vasa stadsfullmäktige och i nämnden för fostran och undervisning och vill gärna fortsätta jobba för barn och unga. Jag är klasslärare till utbildningen och har en god insyn i utbildningsfrågor. Jag har jobbat för skolcoacher till grundskolorna och fler assistenter till skolan.”

    Ulla Granfors, Vasa

    13

    Svenska folkpartiet 

    Nr 238

    Facebook // Instagram

    “Jag vill fortsätta framåt med min kunskap och erfarenhet för ett välmående Vasa.

    Jag vill skapa välmående för alla:

    -inom genom hela lärstigen för barn, unga och personal

    -inom kultur och fritidsaktiviteter i inkluderande gemenskapsrum i en invånarvänlig stad

    – inom vård och omsorg som är trygg och tillgänglig för alla där samarbetet med välfärdsområdet utvecklas.”

     

    Marianne Nyqvist-Mannsén, Närpes

    4

    Svenska folkpartiet

    Nr 27

    Facebook // Instagram // Linkedin // Webb

    “Jag kandiderar för min fjärde period för att jag är motiverad att fortsätta som förtroendevald och bevaka i synnerhet utbildningsfrågor. Vi vill ha en välfungerande skola och småbarnspedagogik och behöver satsa resurser på stödfunktioner, tillräcklig timresurs och på personalens och elevernas välmående.”

     

    Jeanette Björklund, Pargas

    6

    Svenska folkpartiet

    Nr 7

    Instagram // Youtube // Facebook // Tiktok // Webb

    “Jag tror på ett samhälle där mångkultur, tvåspråkighet och utbildning är centrala värderingar. Jag vill arbeta för att vår småbarnspedagogik och våra skolor ska vara rustade för framtidens utmaningar. En kunnig och välmående personal är en grundförutsättning för en god utbildning. Det behövs också mod och kunskap för att påverka politiken – det har jag.”

     

    Svante Karlsson, Pargas

    5

    Svenska folkpartiet

    Nr 25

    Facebook

    – Sluta spara – satsa på kvalitet – håller bättre långsiktigt!

    – Tillräckligt med resurser för skolor, kultur och idrott

    – Fortsätt utveckla Pargas centrum till en tilltalande helhet, med nya lägenheter/bostäder, speciellt behövs hyresbostäder

    – Levande skärgård, alla invånare skall må bra oberoende fysisk plats i kommunen

    – Sköt underhållet av stadens fastigheter ordentligt

     

    Jeanette Laaksonen, Pargas

    15

    Svenska folkpartiet
     
    Nr 30
    “För ett levande och välmående Pargas: Fungerande skolnät, välmående invånare och hållbar sysselsättning och näringsliv. Viktiga är både småföretagare och större företag. Det ska finnas goda möjligheter att bo och leva i skärgården och på landsbygden. Jag är pålitlig, engagerad och samarbetsvillig.”
     
     

    Jani Karlsson, Pargas

    17
     
    Socialdemokraterna
     
    Nr 126
     

    “Vår främsta uppgift är att ge en högklassig undervisning samt jämställd möjlighet åt alla oberoende etnisk eller socioekonomisk bakgrund. Alla skall kunna förverkliga sina drömmar enligt sitt eget engagemang. 

    Föreningsverksamheten är för alla och skall möjliggöras för alla oberoende socioekonomisk bakgrund. 

    En möjlighet till trygg och hälsosam uppväxt ligger i våra händer, det är vi som skapar grunderna i klassrummen.”

     
     

    Ann-Britt Romar, Kyrkslätt

    7

    Svenska folkpartiet

    Nr 32

    “Med en bakgrund som lärare över 20 år, erfarenhet som huvudtroendeförtroendeman och nu som personalchef, ställer jag mig till förfogande. Jag vill jobba för skola och bildningen, för att lärare ska ges bra möjligheter att göra sitt jobb. En välmående personal ger välmående barn och ungdomar.”

    Patrik Karlsson, Vanda

    11

    Svenska folkpartiet

    Nr 507

    Facebook // Instagram

    “Jag kandiderar för att det är viktigt att det finns sakkunskap i ett fullmäktige, märkt det under de 20 år som jag redan suttit i fullmäktige i Vanda. I fullmäktige kan man påverka och föra fram saker och initiativ som kommer från lärare som jobbar i skolorna och underlättar vårt arbete som pedagoger samt ger eleverna och studerandena en fin och bra skolmiljö.”

     

    Jonatan Wikström, Sibbo

    8

    Socialdemokraterna

    Nr 54

    Webb // Facebook // Instagram

    För att elever och lärare ska må bra och lyckas behövs tillräckliga resurser och fler vuxna i skolan.

    Trots detta skär Sibbo i år ner 600 000 euro i utbildningens personalkostnader. Det innebär ökad arbetsbelastning och att eleverna riskerar att bli utan det stöd de behöver. Nedskärningarna kommer dessutom i ett särskilt känsligt läge, då en stödreform genomförs.

     

    Jaana Viljakainen, Borgå

    10

    Svenska folkpartiet  

    Nr 43

    Webb // Facebook // Instagram 

    “Barn och unga är framtiden! Vi bör satsa på välmående för barn, unga och familjer. Illamåendet bland barn och unga har ökat. Varje individ är värdefull och behöver bli sedd. Vår personal inom småbarnspedagogiken och skolorna behöver tillräckligt med stöd och resurser. Trygga arbetsmiljöer är en förutsättning att vi ska lyckas i vårt arbete.”

     

  • Ingers inlägg: Den som vill flytta fram sommarlovet har uppenbarligen inte frågat vad barnen vill

    Argumenten ignorerar de rapporter som framhåller alla de negativa konsekvenserna för barn och unga en flytt av sommarlovet skulle få. Jag ställer mig frågan: Är det samhällets eller de ungas behov som ska styra? Eller är det rentutav familjernas förutsättningar som är avgörande? Läs ordförande Inger Damlins inlägg!