”I och med detta avtal kan man i gymnasierna nu smidigare använda gamla studentexamensprov i undervisningen”, säger Tiina Tähkä, generalsekreterare vid Studentexamensnämnden.
”Lärarna och studerandena kan nu bekanta sig med autentiska prov och det material som ingår i proven, och få en uppfattning om vad som väntas av dem. Tidigare har nämnden endast publicerat beskrivningar av goda svar på sin webbplats. Dessa har inte ensamma gett en klar helhetsbild av hur uppgifterna och materialet i proven har sett ut. Detta avtal utgör ett långt och efterlängtat steg framåt.”, säger Tiina Tähkä.
Examina-tjänsten finns på adressen www.examina.fi. Tjänsten kräver inloggning.
Author: admin
-
Gamla studentprov på nätet
-
Ord för ord: Vi är på en farlig väg
Då Yle kontaktar mig gällande företag som säljer undervisningstjänster till barn och unga i grundskolan och i gymnasiet, tänker jag att detta ytterligare är en förändring som berör skolan. Fenomenet är inte oväntat. Det är ett resultat av alla nedskärningar som gjorts under de senaste åren. Men det är definitivt inget jag ser som positivt för det finländska utbildningssamhället.
-
Ord för ord: Vi är på en farlig väg
Stannar inledningsvis upp för att reflektera lite kring hur det är att vara lärare. Vår senaste medlemsundersökning visar att 91 procent av våra lärare tycker om sitt jobb samtidigt som 87 procent anser att arbetsmängden ökat under de senaste åren. Dessa siffror kan te sig motstridiga, men jag tror att de har en förklaring.
Jag tror att lärarna anser att den profession eller yrke som de valt fortfarande känns som rätt val. Det stimulerar dem mycket att få vara en del av barnens utvecklings- och lärprocess, där barnen småningom blir mer kunniga och mera självständigt tänkande unga individer som kan stå på egna ben och föra vårt samhälle framåt.
Det motstridiga som siffrorna ovan visar tolkar jag som att många lärare inte känner sig bekväma med hur själva jobbet har förändrats. Detta återspeglas säkert i en frustration där samhället via olika beslut förändrat vardagen i en riktning som lärarna inte önskat. Det handlar om en förändrad arbetsbild där utvecklingen lett till merarbete som ökar arbetsbelastningen och utmanar grunden i vårt utbildningssystem. Nu måste vi få bort någon eller några arbetsuppgifter.
Lärarna vet nog att skolan måste ändras men de känner sig ofta, som de professionella yrkesutövare som de är, överkörda av det samhället våra utvecklingsbeslut formar skolan till.
Då Yle kontaktar mig gällande företag som säljer undervisningstjänster till barn och unga i grundskolan och i gymnasiet, tänker jag att detta ytterligare är en förändring som berör skolan. En global trend som landstigit även i vårt land – landet där ledstjärnan är och har varit en jämlik skola.
Fenomenet är inte oväntat. Det är ett resultat av alla nedskärningar som gjorts under de senaste åren. Men det är definitivt inget jag ser som positivt för det finländska utbildningssamhället.
Idag för vi en debatt om segregering inom samhället som ett resultat av inkomstklyftor där de rika kan köpa tjänster från privata tjänsteförmedlare. Lägger vi detta i förhållande till det vi vet om skillnader i inlärningsresultat med tanke på föräldrarnas socioekonomiska ställning kommer kunskapsklyftan i samhället att ytterligare öka.
Jag anser att vi nu måste ta itu med problemet kring trestegstödet för att garantera alla barns rätt till en kvalitativt jämlik och god utbildning. Om vi får ett parallellsystem med stödtjänster i grundskolan som bygger på föräldrarnas ekonomiska situation är vi på en farlig väg.
Samma risk finns nu också i gymnasiet, där nedskärningar lett till bland annat större grupper, distansundervisning och mindre lärarledd undervisning. Här är det uppenbart att de som har råd gärna köper tjänster från den privata marknaden i synnerhet då studentexamen fått en allt större betydelse för att söka in till högskolor och universitet.
Att få slut på detta handlar om prioritering och att göra beslut som garanterar kvalitativt god och likvärdig utbildning för alla.
Min vilja är att våra lärare ska ha förutsättningar att utan extra insatser av kommersiella företag ge våra unga det de behöver!
-
Kom ihåg flickornas rättigheter!
Likvärdigheten och speciellt flickornas rätt till utbildning går överlag som en röd tråd genom EI:s arbete.
På lärarnas och lärarorganisationernas ansvar faller också att säkerställa att fördomar och stereotypier rörande kön synliggörs och motarbetas inom utbildningens område, oavsett kulturella eller religiösa traditioner. Negativ särbehandling p.g.a. kön måste motarbetas på alla sätt.
I extrema fall har flickor angripits fysiskt för att de går i skola. Också kvinnliga lärare har utsatts för attacker av olika slag, vilket bekymrar EI.
– Det är en del av ett större problem med könsdiskriminering, som dessutom förstärks av modern teknologi så att attacker mot flickor och kvinnor snabbt kan spridas via sociala medier, antecknar EI. -
Öka tryggheten manar lärarstuderande
SOOL har utrett studerandenas syn på de arbetslivsfärdigheter som erbjuds i lärarutbildningen. Studerandena tycker själva att färdigheter rörande tryggheten, första hjälpen och arbetet mot mobbning är synnerligen viktiga, men SOOL:s utredning utvisar att just dessa färdigheter ligger för fäfot i utbildningen.
– Vi bör i snabb ordning öka innehållet rörande läroanstalternas trygghet och välfärd. Barn och unga tillbringar tusentals timmar av sitt liv i läroanstalter. Lärarnas grundutbildning bör omfatta färdigheter, som säkerställer alla elevers rätt till en trygg lärmiljö, säger Aleksi Vehmassalo, ordförande för SOOL.
SOOL föreslår att i alla lärarutbildningar införs element, som berör första hjälpen, prevention av och intervention i mobbning, den mångprofessionella elevvården och allmän säkerhet i läroanstalterna. -
Kontaktuppgifter till alla förtroendemän
I det här dokumentet finns namn, telefonnummer samt e-postadress.
Ladda ner: Kontaktuppgifter till förtroendemän_ 0924
Om ni noterar felaktiga uppgifter så kontakta mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi så korrigerar vi i våra register och uppdaterar pdf-filen här.
-
Nytt material för skolombud
Nu hittar ni vårt uppdaterade utbildningsmaterial för skolombuden här i Intran. Det finns bland annat en Power Point-presentation att utgå från när ni träffar era skolombud och en elektronisk version av broschyren.
1. Här kan ni laddar ner Power Point-presentationen: Utbildningsmaterial
Utbildningsmaterialet (en Power Point-presentation) innehåller en grunddel om skolombudens uppgifter och deras roll i förbundet. Det finns även några bilder om FSL och vår organisation.
Vidare finns en del grundläggande facklig information som är bra att känna till och som vi försökt göra på lämplig nivå. Utbildarna och föreningarna kan bygga på med eget material om sådant som är aktuellt i det lokala arbetet och i föreningarna. Kom gärna med feedback på sådant som kunde läggas till så kan vi ännu utveckla materialet.
Senaste versionen laddades upp: 9.10.2018 kl. 09.00
2. Här hittar ni den uppdaterade broschyren i Pdf-format: Guide för skolombud 2018
Det här är skolombudsbroschyren i PDF-format. Broschyren är uppdaterad hösten 2018 och finns i tryckt format att dela ut till alla skolombud, förslagsvis i samband med utbildningarna. Kontakta Anita Stark på förbundskansliet så postar hon den mängd ni behöver.
anita.stark@fsl.fi
tfn 020 749 54 643. Här är även instruktionerna kring skolombudsutbildningarna: Anvisningar för skolombudsutbildningen 2018-2019
-
Grankulla följer H:fors exempel
Stadsdirektör Christoffer Masar är nöjd över att staden nu kommer att kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner inom småbarnspedagogiken.
– Jag hoppas att detta kommer att betyda vi får mera behörig personal till daghemmen och därmed både lättar på personalens arbetsbörda och dessutom kan erbjuda Grankullabarnen kvalitativt ännu bättre småbarnspedagogik, säger han.
Nyligen meddelades att Helsingfors höjer lärarnas inom småbarnspedagogiken löner med 175 euro i månaden.
Idag betalar Grankulla ca 2 400 euro i månadslön till lärarna inom småbarnspedagogiken -
Glädjebesked i H:fors
En medborgarrörelse tog i barnträdgårdslärarnas dåliga löner i början av året och bl.a. ordnades demonstrationer. OAJ, som företräder barnträdgårdslärarna, tog också i frågan och anklagade kommunerna i huvudstadsregionen för att upprätthålla en lönekartell.
Fackliga förhandlingar har förts om löneproblematiken.
Kommunerna i huvudstadsregionen dras med en stor brist på behörig arbetskraft inom småbarnsfostran.
Vanda lovade redan i början av året att höja barnträdgårdslärarnas löner med 145 euro i månaden från början av år 2019. Därtill inledde Vanda ett försök med en flyttpeng om 1 500 euro, som betalas till barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och daghemsföreståndare som flyttar till Vanda från en ort utanför huvudstadsregionen.
Mininimilönen i tjänste- och arbetskollektivavtalet för barnträdgårdslärare är 2 305 euro i månaden. Nivån i Helsingfors, Esbo och Vanda har hittills legat på 2 363, 2 379 och 2 350 euro förhöjningarna, uppger Helsingin Sanomat.
Arbetsgivarorganisationen KT har tillbakavisat anklagelserna om en lönekartell, vars uppgift skulle ha varit att se till att lönerna hålls på samma låga nivå. -
OAJ:s övertidsförbud i kraft
Övertidsförbudet och förbud mot byte av arbetsskiften inleddes 8.10.2018 kl. 00.00 och gäller OAJ-medlemmar som arbetar i privata daghem.
OAJ har därmed slutit sig till den fackliga fronten, som motsätter sig regeringens planer på att försämra uppsägningsskyddet i mindre företag.
OAJ:s förbud mot övertidsarbete och byte av arbetsskiften gäller inte i det här skedet lärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare som arbetar inom den kommunala sektorn.
Mera på oaj.fi.