Author: admin

Männen nöjer sig oftare än kvinnorna med att endast delta i prov i de obligatoriska ämnena. I studentskrivningarna våren 2017 avlade 20 % av männen och 16 % av kvinnorna prov endast i de 4 obligatoriska ämnena.
I motsvarande mån valde 29 % av kvinnorna och 25 % av männen att avlägga två extra prov. Ur studentexamensnämndens statistik över vitsordsfördelningen i vårens studentskrivningar under de senaste åren framgår också att kvinnorna relativt sett oftare än männen får laudatur i modersmålet, det andra inhemska språket och i de flesta realämnena.
Jämförelsen har gjorts mellan resultaten i studentexamen åren 2016–2018 och procentandelarna gäller dem som utexaminerats 2017. Höstens resultat behandlas inte, eftersom största delen avlägger examen på våren.

Antalet lektioner i samhällskunskap är större i Finland än i de andra EU-länderna. Endast i Estland och Luxemburg är antalet lika stort. Kommissionen ser det också som positivt att målsättningen med övriga aktiviteter i skolan också är att förbereda elever och studerande att bli delaktiga och aktiva medborgare.
Rapporten lyfter även fram de finländska ungdomarnas goda medborgarfärdigheter. Detta framgår av ICCS-undersökningen (International Civic and Citizenship Education Study) som genomfördes 2016, där de finländska eleverna i åk 8 kom på fjärde plats bland 24 länder.
Brister finns emellertid också. Även om den socioekonomiska bakgrunden inte hade en så stor inverkan på de ungas medborgarfärdigheter i Finland, hade invandrarbakgrund en större inverkan än i andra länder. I Finland var de ungas deltagande i samhälleliga aktiviteter också litet jämfört med de andra länderna.

Förhandlingarna bygger på de resultat som nåddes i vårvinterns avtalsuppgörelse. Förutom de allmänna förhöjningarna om 1,0 procent från 1.4. 2014 och 1,1 procent från 1.4. 2019 avtalades om två justeringspotter. Den första reglerings- och lokalpotten uppgår till 0,5 procent av lönesumman och pengarna utbetalas från 1.1. 2019. Den andra potten om 0,85 procent utbetalas från 1.1. 2019,
I det centrala avtalet anges inte hur de två potterna fördelas, utan de pågående förhandlingarna handlar om just detta.
– Pengarna kan användas för att utveckla löne- eller arbetstidssystemet, säger Eija Urpilainen, förhandlingschef vid OAJ, till oaj.fi.
Tidigare i höst nåddes ett avtal gällande den övriga universitetssektorn.

Med strejken protesterar JHL mot en försämring av uppsägningsskyddet. Också OAJ motsätter sig lagförslaget som skulle försätta arbetstagare i en ojämlik situation.

Medlemmar i FSL och OAJ ska enbart hålla sig till de egna arbetsuppgifterna. Exempelvis ska daghemsföreståndaren eller rektorn meddela vårdnadshavarna ifall mat inte kan serveras under nämnda dagar, men läraren eller rektorn ska inte själv börja med matarrangemang.

Rektorerna och daghemsföreståndarna ansvarar för säkerheten i skolor och daghem. Om det på grund av strejken exempelvis blir farligt att använda apparater eller utrymmen, får dessa inte användas och de ska av säkerhetsskäl beläggas med användningsförbud. Läraren måste omedelbart meddela sin chef om hen upptäcker brister i säkerheten.

Om man på grund av strejken exempelvis inte kan använda idrottsutrymmen eller simhall och den planerade undervisningen där inte kan ges, måste läraren ordna annan läroplansenlig verksamhet.

OAJ har sällskap av bl.a. hälsofacken SuPer och Tehy i sin kritik av THL-utkastet. Inneluftproblem har konstaterats i många byggnader, där verksamhet drivs med offentliga medel. Det är fråga om bl.a. daghem, skolor och sjukhus.
Utkastet identifierar för all del många centrala problem rörande inneluften, men de föreslagna åtgärderna är allt för snäva. Facken anser dessutom att inställningen till personer som dras med symptom, som beror på problem med inneluften, är nedvärderande.
Berörda organisationer har beretts möjlighet att yttre sig om det planerade programmet, men fackens åsikter har inte beaktats.
Fackförbunden har bl.a. krävt att inneluften erkänns som en orsak till sjukdomar och att myndigheterna skrider till åtgärder för att förbättra det preventiva arbetet, vården och rehabiliteringen för de drabbade.
I utkastet undervärderas problemen i vårt land. Bl.a. nämns i utkastet att problemen i vårt land är mindre omfattande än i Europa i genomsnitt.
”Uppgiften stämmer inte, eftersom det i Finland finns exceptionellt många hälso- och trivselproblem i gamla offentliga byggnader som är i dåligt skick. I nya byggnader finns fukt- och mögelskador, som beror på planeringsfel och problem rörande byggkvaliteten”, fastslår facken, som kräver att utkastet till program rättas till.

Rapporten utvisar att i många länder utgör en elevs eller skolas postnummer den bästa grunden för en prognos rörande kvaliteten i utbildningen. Ingen nation kan påstå att man har lyckats eliminera de socio-ekonomiska faktorernas avspegling i elevernas resultat.
Många nationer har för all del förmått bygga upp utbildningssystem, som möjliggör att de socio-ekonomiska faktorerna inte är direkt avgörande, men alla länder måste det oaktat jobba vidare med likvärdigheten, resonerar OECD.