Author: admin

  • Rektorernas arbetsbord svämmar över – vi behöver kunna dela på ledarskapet

     

    Rektorsuppdraget är omfattande, utmanande och upplevs ibland ensamt. En rektor är ansvarig för allt från utvecklingssamtal och personalens välmående till fastighetsskötsel och inneluftproblem. Inger Nabb, rektor för Vikinga skola i Vasa, upplever att för mycket av arbetstiden går åt till administrativa uppgifter som dokumentation, personalförvaltning och samarbete med stadens tekniska sektor.

    – Som rektor är man också en allmän informationsbyrå som ska ha öppet hela tiden, säger Nabb.

    Att jobba som rektor innebär ofta att man leder ett kollegium, i vilket många upplever en hög arbetsbelastning. 

    – Det är klart att har lärarna mycket så har jag som rektor mycket, säger Nabb som också konstaterar att elevfrågorna ofta är utmanande nuförtiden.

    FSL framhåller att möjligheterna att fördela rektorernas arbetsuppgifter måste förbättras. Förbundet anser att OAJ:s krav på högst 20 underlydande per chef också måste garanteras. 

    – Vi måste skapa bättre förutsättningar för ledarskapet. I stora skolor kan det behövas fler biträdande tjänsterektorer, i mindre skolor kan det handla om att minska på den förordnade rektorns undervisningsskyldighet. Ansvarsuppgifterna måste kunna fördelas på fler personer, säger Christer Holmlund, FSL:s förbundsordförande.

    Ett fungerande ledarskap är avgörande för att upprätthålla en välmående arbetsplats och skola för personalen och för eleverna.

    – Arbetsbelastningsfrågan är lika brännande för rektorerna som för lärarna. FSL jobbar ständigt med att bevara attraktionskraften för det viktiga rektorsjobbet som många trots allt upplever som väldigt givande, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Jens Mattfolk, ombudsman, 020 749 5470, jens.mattfolk@fsl.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

    > Pressbilder

  • FFC suktar efter SIFU

    – Vi tror att ett sådant system skulle minska på arbetsgivarnas egenmäktiga agerande och stöda sysselsättningen, skriver FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta i ett blogginlägg.

    Turordningsreglerna ingår i FFC:s målsättningar inför riksdagsvalet.
    I Sverige tillämpas liknande turordningsregler. Dessa innebär att den som senast blev anställd är den som först måste sägas upp. Detta kallas sist-in-först-ut-principen (SIFU).

  • Ordning härskar på arbetsmarknaden

    Statsminister Juha Sipilä framlade efter en hel del knotande en kompromiss, som innebar att arbetsmarknadsorganisationerna kunde delta i beredningsarbetet, som nu är slutfört efter tre möten. Ändringarna har berört förnyandet av uppsägningsskyddet, vilket ledde till dramatiska åtgärder på arbetsmarknaden. Facken förväntas nu återta alla kampåtgärder.

  • Ordning härskar på arbetsmarknaden

    – Det är värdefullt att arbetet kom igång snabbt efter det att regeringen hade presenterat sin lösning på problemen. Vi anser att ändringen inte behövs, men vi är nöjda med att motiveringarna till den nya lagen kunde beredas i form av trepartssamarbete, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.
    Miia Kannisto, ledande sakkunnig vid Akava, omtalar att överläggningarna gällde på vilket sätt antalet arbetstagare påverkar uppsägningsgrunderna, då man ser till helheten.
    Tvisten på arbetsmarknaden pågick i flera veckors tid.
    – Ingen vinner på det. Arbetsmarknadsorganisationernas sakkunskap bör utnyttjas i beredningsarbetet också i fortsättningen, säger Sture Fjäder.
    Centralorganisationerna har för sin del godtagit resultatet, som har nåtts genom trepartsöverläggningar.
    Fackförbunden som genomförde kampåtgärder lade dem på is, när regeringens lösning på problemen godkändes allmänt. Facken förväntas nu återta alla kampåtgärder.

  • Sahlström vill bli ÅA-rektor

     

    Vid utgången av ansökningstiden 5.11 hade elva personer lämnat in ansökan. Nio av dessa önskar i detta skede av processen att deras namn inte ges offentlighet. De två personer som tillåtit sitt namn att publiceras är professorerna Mikael Lindfelt och Fritjof Sahlström.
    Målet är att välja ny rektor inom mars 2019. Styrelsens nomineringsutskott väljer ut de kandidater som kallas på intervju och som senare genomgår en lämplighetsprövning. I februari för universitetskollegiet en diskussion med de utvalda kandidaterna.
    Rektorsperioden omfattar framöver fem år, mot hittills fyra. Den som väljs till rektor ska ha bevisad professorskompetens och den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektors uppgifter, samt i praktiken visad god ledarförmåga.

  • Också gymnasiet får tutorlärare

    Grundskolan har haft tutorlärare i ett par års tid och nu sprids satsningen också till gymnasierna. Satsningen bygger på att kollegor stöder varandra. Det är utbildningsanordnarna som ska ansöka om deltagande i tutorlärarverksamheten. Staten stöder kommunerna i finansiellt hänseende.

  • Också gymnasiet får tutorlärare

    Utbildningsstyrelsen har meddelat att utbildningsanordnarna kan ansöka om statligt tutorstöd för såväl den grundläggande utbildningen som gymnasieutbildning.
    – Modellen med tutorlärare i grundskolan har slagit genom väl. 90 procent av kommunerna har ansökt och fått stöd för verksamheten, omtalar undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
    I programmet Den nya grundskolan, vars mål är att förnya grundskolan, satsas under åren 2016-18 sammanlagt 23 miljoner euro på tutorverksamheten. Denna gång kan utbildningsanordnarna ansöka om 6,5 miljoner euro.
    Den stora nyheten är emellertid att tutorverksamheten också utsträcks till gymnasierna. Avsikten är att få igång ett pilotprojekt som ett regionalt samarbete. I potten finns en miljon euro.
    Som ett nationellt mål har uppställts att omkring hälften av gymnasierna berörs av tutorlärarverksamheten år 2019-20.
    Lärarfacket OAJ offentliggjorde i början av fjolåret resultaten från en gymnasielärarenkät. Enkäten visade att flertalet svarande efterlyste tutorlärare också i gymnasiet.
    Ansökningstiden för tutorbidragen går ut 29.11. 2018.

  • Förslagsblanketten är nu elektronisk

    Förslagsblanketten är nu elektronisk

    Vad då förslagsblankett? 

    Om du som ledamot har ett förslag eller tillägg till något ärende under mötet, till exempel förslag på ordförande för fullmäktige eller ett tillägg till verksamhetsplanen, är det via den här blanketten du skriftligen framför detta. Ett förslag ska undertecknas av en förslagsställare och understödas av någon annan fullmäktigeledamot. Bekanta dig gärna med förhandlingsordningen för fullmäktiges möten: Förhandlingsordning

     

    Blanketten hittar du i menyraden! 

     

     

  • Digitalisering delar föräldrarna

    Föräldrarna till cirka 10 000 finsk- och svenskspråkiga elever i grundskolan besvarade Föräldrabarometern 2018. Enkäten gjordes i samarbete av Förbundet Hem och Skola i Finland och Suomen Vanhempainliitto.
    En del av föräldrarna upplevde att det är nödvändigt att använda digitala apparater i undervisningen och att detta berikar undervisningen. En del föräldrar skulle däremot vara förberedda att helt förbjuda användningen av digitala apparater i skolan. Den tid som barnen tillbringar med digitala apparater var också den omständighet som bekymrade föräldrarna mest i fråga om barnets hemmiljö.
    Oron över användningen av digitala apparater är gemensam för hemmet och skolan.
    ”Föräldrarna och skolan måste föra en mer ingående diskussion om digitaliseringen av undervisningen med varandra. Det behövs också gemensamma spelregler för användningen av smarttelefoner under skoldagen. Barnen och föräldrarna måste tas med i det här arbetet”, betonar Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola.

  • ÅA sänker ribban för språkbad

    – Vi vill få så många bra sökande som möjligt, och vet att de kommer att lära sig mera svenska under utbildningen. Utbildningen av de blivande ambassadörerna för svenskan i Finland är en viktig del av Åbo Akademis arbete med att utvidga det svenska i Finland, säger dekanus Fritjof Sahlström.
    Åbo Akademi har landets enda språkbadslärarutbildningar på svenska med 20 platser för småbarnspedagoger och 20 platser för klasslärare.
    Ett reportage om utbildningen av språkbadslärare ingick i Läraren nr 15/18.