FSL Import

Author: admin

  • Ledaren: Märkvärdiga piruetter

     

    Manövern är minst sagt egendomlig sett mot den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Regeringen agerar som en restaurang som vill ha fler kunder och i linje med detta anställer en hårdför utkastare.

    I första skedet handlade det arbetsplatser med 20 eller färre anställda och som en kompromiss föreslogs senare en gräns om 10 anställda.
    Det är lätt att konkretisera problematiken. Finlands svenska lärarförbund FSL har åtta anställda, medan moderorganisationen OAJ har långt över 100 anställda. Om regeringen skulle ha genomdrivit sin linje skulle en FSL-anställd ha ett sämre anställningsskydd än kollegan i OAJ. Varför?

    Statsminister Juha Sipilä & co stångade pannan blodig mot den fackliga muren, men insåg dock i sinom tid att uppgiften var omöjlig.

    Det finns inga segrare och förlorare i det ovärdiga spektaklet, som fick ett slags avslut då regeringen presenterade en kompromiss som de protesterande fackförbunden kunde acceptera. Den allra viktigaste åtgärden var att samarbetet med arbetsgivarna och arbetstagarna åter gavs utrymme.
    Sipilä genomförde innan detta en märkvärdig manöver, där han förde den halvfärdiga processen till riksdagen, som förstås gav regeringen sitt stöd. Det framstår som aningen diffust vad denna piruett egentligen syftade till.

    Sipilä upprepade för all del mantrat att det uttryckligen är de folkvalda representanterna för folket, alltså riksdagen, som bör sköta om lagstiftningen. Inte fackrörelsen.
    Då handlar det om att slå in öppna dörrar. Facken har uttryckligen inte försökt lägga beslag på den lagstiftande makten. Men såväl arbetsgivarna som arbetstagarna har för all del villigt deltagit i överläggningar med regeringen om lagstiftningen rörande arbetslivet. Det borde rimligen också ligga i regeringens intresse att utnyttja den kunskap om arbetsmarknaden som arbetsgivarna och arbetstagarna besitter.

    Den samfällda beredningen av lagmotiveringarna är slutförd och nu råder åter fred på arbetsmarknaden.
    Varför är just motiveringarna så viktiga? Lagstiftning överlag är tolkningsbar och domstolarna har som en uppgift att tolka innebörden i lagar. Motiveringarna styr ofta denna process och därför är de centrala.

  • Ord för ord: Ta vara på debatten om arbetstid!

     

    Ur diskussionerna kunde man skönja att det centrala nu är att skapa ett arbetssystem som skulle ge ramar för arbetet och således möta frågorna kring den ökade arbetsbelastningen.
    Många tog upp orättvisorna i det nuvarande systemet med usk och det faktum att arbetsbilden förändrats sedan den tid då undervisningsskyldigheterna fått sin grund. Att man i detta sammanhang konstaterar att det är oklart när och på vilken grund vårt nuvarande avlöningssystem har uppkommit, är tragikomiskt och gör diskussionen ännu mera komplicerad.

    En annan intensiv diskussion som fördes under seminariet kretsade kring försöket med årsarbetstid inom den grundläggande utbildningen. Det var en hätsk diskussion där jag personligen upplever att en del missat poängen med försöken. Tanken med försöken är att få information om det försöksavtal som kunde ligga som grund för ett nytt arbetstidssystem, och därigenom ge ramar för arbetet. I förlängningen kunde man se på lärarjobbet som en helhet innehållande det verkliga lärararbetet – där inte nuvarande undervisningsskyldigheter skulle finnas tydligt utskrivna.

    Då vi granskar detta, det vill säga dessa begränsade försök, vill jag ändå understryka att vi ska granska dem kritiskt och våga debattera. Men även en kritisk debatt kan föras i en konstruktiv anda, där respekt för varandras åsikt är ett rättesnöre. Här tycker jag OAJ kunde ta exempel av oss, vi kan vara av olika åsikt men ändå hålla debatten på en saklig nivå.

    Det är glädjande att debatten kring arbetstid aktualiserats igen – vi ska ta vara på den och hålla den i liv. Att tyst acceptera att inget kan göras åt vårt avlöningssystem – att inget går att ändra – får inte bli vårt rättesnöre. Därmed inte sagt att vi i blindo, utan med grundlig analys kan gå inför något nytt.

    Jag kryddar veckans tankar med ett par stänk av positiv pedagogik på vägen mot utvecklandet av lärarnas arbetstidssystem och uppmanar alla (lärare, rektorer- ja vem som helst) att granska sitt arbete. Låt förväntningarna på den egna arbetsinsatsen och arbetstiden vara sådana att det även finns tid för en meningsfull fritid.
    Ta hand om dig själv och se till att du mår bra!

  • Studerande behöver livboj

    Gymnasiet mår inte bra, säger studerandeorganisationen Suomen Lukiolaisten Liiton (SLL). I en resolution från SLL-kongressen, som ordnades i Seinäjoki den 10-11 november, sägs att gymnasiet har drivits in i en situation, där kraven gällande innehållet inte motsvarar den förefintliga tiden.
    – Kurserna är fullproppade med innehåll och det är vanligt att man inte hinner avhandla allt. Studierna har reducerats till prestationer. Det är dags att sovra bland innehållet, säger Alvar Euro, som avgick som ordförande.
    Kongressen valde Roosa Pajunen till ny ordförande.
    Den nyaste skolhälsoenkäten visar att 35,4 procent av gymnasiestuderandena känner oro med anledning av sina sinnesstämningar. SLL-kongressen anger att tröskeln för att få hjälp är för hög. Personalresurserna är för snävt tilltagna.
    SLL har siktet ställt på vårens riksdagsval.
    – Nästa år får vi se om studerandena får en livboj eller om de lämnas ensamma, säger SLL-kongressen.

  • Pedavoces i julstämning

    Studentkören Pedavoces bjuder också i år på adventskonserter i traditionell ordning. Pedavoces, som är en blandad studentkör, är verksam i Vasa. Kören inledde redan år 1974 traditionen med adventskonserter.
    I år bjuds på tre konserter. Den första äger rum i Munsala kyrka onsdagen den 28 november, medan Trefaldighetskyrkan i Vasa utgör skådeplats för två konserter fredagen den 30 november och lördagen den 1 december.
    ”Vi varvar det bekanta med både sakrala och modernare toner”, lovar kören som sedan år 2009 har letts av Maria Timoshenko. Hon dirigerar konserterna.

  • Så här jobbar FSL:s styrelse

    Det drar ihop sig till styrelseval. Fullmäktige väljer på höstmötet den 14-15 november nya representanter till förbundsstyrelsen för perioden 2019-2020. Linda Felixson från Korsholm har suttit med i fyra år och beskriver i det här videoklippet vad hon tror kommer att prägla den nya styrelseperioden. 

  • Kostnaderna sjönk i fjol

    Det fanns totalt 144 947 studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen år 2017, vilket är ungefär 2 900 studerande färre än året innan. Det fanns 119 utbildningsanordnare: 75 privata anordnare, 9 kommuner, 34 samkommuner och staten. De genomsnittliga kostnaderna per studerande uppgick till 10 545 euro. Av kostnaderna per studerande utgjorde undervisningen lite mer än hälften, 55 procent.
    Utgifterna för att ordna yrkesutbildning var högst i södra Savolax (12 419 euro) och Egentliga Tavastland (12 146 euro). Lägst var utgifterna i Päijänne-Tavastland (8 683 euro) och Södra Karelen (8 710 euro).
    Gymnasieutbildningens sammanlagda kostnader har också minskat och var 0,9 procent lägre än under föregående år. De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 669 euro.
    Kostnaderna för att ordna gymnasieutbildning var högst i Lappland och Österbotten och lägst i Päijänne-Tavastland och södra Savolax. I genomsnitt täckte enhetspriset som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen 88 procent av kostnaderna.

  • En motion och fem initiativ

    Vi tackar för engagemanget från våra medlemmar, en motion och fem initiativ har skickats in till vårt fullmäktige och vår styrelse! Ärendena gäller bland annat lärarutbildningen, våld mot lärare och principer då vikarier plockas in.

  • En motion och fem initiativ

     

    I bakgrunden finns beslut om nedskärningar, som reducerar lärarstuderandenas möjligheter att välja biämnen.
    Enligt förbundets stadgar, som förnyades av förbundskongressen i juni, utökades floran av medlemmarnas möjligheter att påverka förbundets verksamhet och inriktning. Vid sidan av motionerna introduceras initiativ som ett nytt alternativ.
    Där som motionerna är formbundna bl.a. så att de måste omfatta tydligt formulerade yrkanden är initiativen mera flexibla. Initiativ kan dessutom riktas till såväl fullmäktige som styrelsen.
    Initiativen verkar ha fallit i god jord, för styrelsen och fullmäktige har att ta ställning till fem initiativ. Det är styrelsen som bereder ärenden för behandling i fullmäktige.
    I ett allmänt formulerat initiativ lyfts fram betydelsen av att FSL kontinuerligt framhåller att barndoms- och tonårstiden har en oåterkallelig inverkan på individens framtid och utveckling.
    Lärarna far illa i skolorna på grund av det våld som de utsätts för och som de bevittnar i jobbet, anges i ett initiativ. I detta diskuteras förekomsten och preventionen av våld i lärarnas yrkesvardag.
    Tillgången till datorer och pekplattor varierar mellan skolorna. Hur ska lärarna hänga med i den snabba digitala utvecklingen om de rätta verktygen saknas?, frågas i ett initiativ.
    Orken tryter för många lärare. I många fall förslår inte arbetstiden för alla uppgifter, anges i ett initiativ som utmynnar i ett förslag om att FSL måtte initiera en samtalstjänst för lärare.
    Vilka principer följer skolorna, då vikarier plockas in? Bl.a. denna fråga ställs i ett initiativ , där det också föreslås att FSL bör sammanställa en arbetsbeskrivning som berör alla som handhar fackliga uppdrag.

  • Rektorernas arbetsbord svämmar över – vi behöver kunna dela på ledarskapet

    Det finns ett stort behov av tilläggsresurser för att kunna fördela ledarskapet på fler personer. Mer tid för rektorerna att sköta alla olika arbetsuppgifter förbättras inte bara lärarnas utan också elevernas välmående och ork. Det är klart att har lärarna mycket så har jag som rektor mycket, säger Inger Nabb, rektor för Vikinga skola i Vasa. 

  • Trubbel med skolfoto i H:fors

    Tidigare har skolorna, elevkårerna eller föräldraföreningarna själva handhaft upphandlingen, men från i höst sköts upphandlingen centralt av staden. Det handlar inte om småpengar, utan en uppskattning är att totalsumman uppgår till 3,6 miljoner euro.
    ”Med konkurrensutsättningen vill man hålla kostnaderna under kontroll. Det viktigaste är att vårdnadshavarna får fotografier som håller god pris-kvalitetsnivå”, sammanfattar inköpschefen Päivi Koskinen i sektorn för fostran och utbildning.
    Helsingfors siktade på ett fyraårigt ramavtal, så att daghemmen, lekparkerna, skolorna och läroanstalterna har möjlighet att påverka valet av fotograf och tidpunkten för fotograferingarna. Ramavtalet syftade till att omfatta flera aktörer av olika storlek.
    Men upphandlingen har stött på patrull, omtalar gratistidningen Metro den 6 november. Ett rättelseyrkande har inlämnats gällande nämndens beslut om upphandlingen och även Marknadsdomstolen har mottagit ett besvär gällande nämndens beslut.
    Tidtabellen för hela processen är höljd i dunkel.
    I en del skolor och daghem har skolfotograferingarna dock ägt rum i normal ordning, eftersom det har funnits tidigare uppgjorda avtal med serviceleverantörer rörande detta.