Author: admin

  • FOSU bildar front

     

    – Stabiliteten och förutsägbarheten på arbetsmarknaden har försämras speciellt på grund av det politiska beslutfattandet och Finlands näringsliv EK:s beslut att avstå från centrala uppgörelser, säger Luukkainen.
    FOSU-förbund med medlemmar vid universiteten kastades i vintras in i en strejk.
    – Strejken måste genomföras så att vi kunde avvärja strävandena att försämra lönesystemet. Vi jobbade för att också universitetsanställda får löneförhöjningar, som motsvarar nivån inom andra områden, säger Luukkainen.

  • Ord för ord: Ta vara på debatten om arbetstid!

    Det är glädjande att debatten kring arbetstid aktualiserats igen – vi ska ta vara på den och hålla den i liv. Att tyst acceptera att inget kan göras åt vårt avlöningssystem – att inget går att ändra – får inte bli vårt rättesnöre. 

  • Läs Läraren nr 18

    Klasslärararna är ett proletariat och usken djupt orättvist, tycker Benita Kavander som har skrivit en insändare. Förbundsordförande Christer Holmlund svarar och tar också upp frågan om arbetstidssystemet i sin kolumn. Tidningen har i detta nummer besökt Nickby hjärta i Sibbo, ett tvåspråkigt skolcentrum som växer. När det andra skedets byggnader tas i bruk blir det ett gemensamt lärarrum för de svenskspråkiga och finskspråkiga lärarna.  

  • Fem obligatoriska studentprov

    Examensstrukturen ändras så att examinanden avlägger fem prov, till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Examinander bestämmer själv vilket det femte provet är, t.ex. ett andra realprov eller ett främmande språk.

    – På så sätt bildas en mer balanserad helhet där man på ett bättre sätt kan mäta hur examinanden tagit till sig gymnasiestudierna, resonerar regeringen.
    Studentexamen kommer framöver även att innehålla ämnesövergripande uppgifter.
    -Studentexamens nya struktur stöder ett kunnande som överskrider läroämnesgränserna. Möjligheten att avlägga examen på engelska gör Finland attraktivt för internationella förmågor, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
    I och med lagändringen kommer det att bli möjligt att avlägga studentexamen på engelska. Studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska. I den engelskspråkiga studentexamen avläggs samma prov som i den finsk- eller svenskspråkiga examen. I reformen har man beaktat nationalspråkens ställning som en obligatorisk del av examen så att det även i den engelskspråkiga examen ingår ett prov i finska eller svenska.
    Avsikten är att studentexamenslagen träder i kraft tillsammans med gymnasielagen den 1 augusti 2019.
    Men studerandena knotar, dock främst i fråga om introduktionen av ett femte obligatoriskt prov. Finska studerandeorganisationen Suomen Lukiolaisten Liitto (SLL) välkomnar reformen i övrigt.
    – Jag känner framförallt bekymmer för den signal detta ger till gymnasiestuderandena som upplever stress redan nu, säger Alvar Euro, ordförande för SLL. Då talar han om det femte provet.
    Ändringen berör i praktiken en femtedel av studerandena. Majoriteten skriver minst fem ämnen i dag.

  • FSL valde ny styrelse

    Fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund FSL har valt ny förbundsstyrelse vid sitt möte i Tammerfors den 14–15 november 2018. Två av de åtta ledamöterna är nya. Att hitta löningar på arbetsbelastningsfrågorna kommer att genomsyra allt vi gör och alla beslut vi fattar, från lönepolitik till arbetstidssystem, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

  • FSL valde ny styrelse

    FSL-styrelsen består av åtta ledamöter samt styrelseordförande Christer Holmlund. Styrelseledamöterna representerar olika skolformer och regioner i Svenskfinland. Två av ledamöterna är nya i FSL:s styrelse.

     

    År 2019–2020 består FSL:s styrelse av

    Sabina Lindholm-Järvinen, Tammerfors

    Annika Norrgård, Väståboland

    Sune Alén, Åland

    Linda Felixson, Korsholm

    Marina Räfsbäck, Närpes

    Pamela Leka, Esbo-Grankulla

    Anna Wahren-Cederberg, Borgå (ny)

    Malin Höglund-Snellman, Jakobstad (ny)

     

    Christer Holmlund är förbundsordförande för FSL och leder därmed styrelsearbetet. Holmlund omvaldes till förbundsordförande vid FSL:s kongress i juni 2018.  

    – Vi står inför en styrelseperiod där det fackliga engagemanget verkligen behövs. Att hitta löningar på arbetsbelastningsfrågorna kommer att genomsyra allt vi gör och alla beslut vi fattar, från lönepolitik till arbetstidssystem. Vi kommer också att ta ställning till ett nytt regeringsprogram och en ny utbildningspolitisk agenda, en vi får hoppas innebär rejäla satsningar på skola och utbildning.

    Christoffer Sourander, Kimitoön, har valts till ordförande för FSL-fullmäktige. Som vice ordförande valdes Ann-Britt Romar, Kyrkslätt. 

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 9800 (kommentarer)
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 9959

  • Klasslärarnas kompetens hotas i takt med att biämnesutbudet stryps

    Mångsidigheten inom de finlandssvenska klasslärarutbildningarna har minskat och kompetensen bland framtida lärare är i fara. Sparkraven riktade mot universiteten får negativa följder för de svenskspråkiga lärarstuderandena. FSL:s fullmäktige uppmanar lärarutbildningarna att värna om sin grunduppgift, att utbilda kompetenta klasslärare.

     

  • Klasslärarnas kompetens hotas i takt med att biämnesutbudet stryps


    FSL:s förening för lärarstuderande, FSLF, är bekymrad över den negativa utvecklingen inom klasslärarutbildningen både vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet. FSL:s fullmäktige skriver under oron. Sparkraven och det faktum att de finlandssvenska lärarstuderandena nu delas upp på två enheter, begränsar möjligheten till biämnesstudier.

    Vid Åbo Akademi i Vasa kan studerandena välja mellan allt färre biämnen och vid Helsingfors universitet erbjuds långt ifrån alla kurser på svenska och man måste konkurrera om kursplatser med de finskspråkiga studerandena.

    Vi behöver klasslärare med en bred ämneskompetens eftersom det har en direkt inverkan på kvaliteten på undervisningen i vår grundskola. Klasslärare kan undervisa i 16 olika ämnen och för att garantera kunskaper i dessa måste universiteten erbjuda en bred palett av biämnesstudier. Tyngdpunkten i de biämneshelheter som erbjuds får inte förskjutas från fördjupade ämneskunskaper till studier i pedagogiska metoder och ledarskap. FSL:s fullmäktige anser att det finns orsak att se upp för att yrkeskåren inte blir för homogen.

    Studerandena måste också garanteras understöd för studier utöver miniminivån på 300 studiepoäng, för att sporra till fördjupning. Här behöver finansieringen till universiteten korrigeras.

    Under fullmäktiges höstmöte i Tammerfors den 14–15 november 2018 godkändes en motion, inskickad av lärarstuderandenas förening FSLF, som yrkar på att förbundet konkret ska ta itu med den negativa utvecklingen inom lärarutbildningen och värna om kompetensen bland framtidens lärare.

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Ville Arponen, sekreterare i FSLF, 040 148 0824, ville.arponen@abo.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • FSL-fullmäktige valde presidium

    Christoffer Sourander, Kimitoön, har valts till ordförande för FSL-fullmäktige. Som vice ordförande valdes Ann-Britt Romar, Kyrkslätt. Fullmäktige valde presidium vid sitt höstmöte i Tammerfors onsdagen den 14 november 2018.

  • Läraren 18 2018

    {turnjs Läraren-18-2018}