Som medlem i FSL kan du ansöka om bidrag från vår stödfond för att till exempel delta i kurser eller seminarier 2026. Sådana med facklig koppling prioriteras. Understöd beviljas för deltagaravgifter och resekostnader upp till max 1000 euro/ansökan. Läs mer om kriterierna och hur du ansöker på vår medlemsintra.
Author: admin
-
Ord för ord: Regeringens nedskärningar gör läraryrket sårbart
Hur har facket kunnat tillåta allt det här? Det har vi inte, men opinionsarbete är aldrig linjärt utan kan snarare beskrivas som vägsträckan mellan Maxmo och Särkimo – gropig. Under de senaste åren har väglaget varit minst sagt slängigt. Utan en så stark förhandlingskultur och välfungerande fackorganisationer i Finland, skulle arbetstagarna vara ett lätt byte för det politiska klimatet och det ekonomiska läget som råder, skriver förbundsordförande i terminens sista kolumn i Läraren.
-
Nu också planer på att lättare kunna säga upp tjänsteförhållanden – OAJ: ”Är ingenting tillräckligt?”
Nu får det vara nog med försämringar i arbetslivet och en total rubbning av arbetslivsbalansen. Vi behöver sysselsättning och ekonomisk tillväxt, men det finns absolut ingen grund för att försvaga uppsägningsskyddet i tjänsteförhållanden. Är ingenting tillräckligt, frågar OAJ:s ordförande Katarina Murto.
-
Usken sänks inom den privata undervisningssektorn
Undervisningsskyldigheten inom den privata undervisningssektorn sänks med en halv årsveckotimme för lärare i grundskolan, gymnasiet och vuxengymnasiet. Det står klart då lärarfacket OAJ och Bildningsarbetsgivarna har enats i frågan.
-
Usken sänks inom den privata undervisningssektorn
Sänkningen av undervisningsskyldigheten innebär att den kommer att ligga på samma nivå som i det kommunala avtalet. I samband med avtalslösningen från i våras tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda effekterna av en minskning av usken och nu har man alltså kommit i mål med arbetet. Det här är en betydelsefull lösning som vi arbetade länge för, säger OAJ:s förhandlingschef Pasi Repo. Läs mer i Läraren!
-
God jul och gott nytt år!
Finlands svenska lärarförbund vill tacka alla medlemmar och samarbetspartner för året som gott! Vår tradition att vid julen donera till barnrättsorganisationen Unicef fortsätter och känns viktigare nu än någonsin. Alla barn har rätt att leva och inte bara överleva.
Förbundskansliet är stängt mellan 22.12 och 7.1. Vänligen mejla oss med ditt ärende under julhelgen så svarar vi så fort vi är tillbaka.
-
Korrekt och säker användning av skolans kommunikationssystem förutsätter att arbetsgivaren ordnar fortbildning
Muurame kommun har sagt upp en lärare på grund av misstänkt dataskyddsbrott, vilket har väckt en diskussion om skolornas kommunikationsverktyg. Lärarfacket tar inte ställning i enskilda fall men betonar vikten av tillräckliga instruktioner från arbetsgivarhåll. Utbildningsanordnarna är registeransvariga och är skyldiga att utbilda personalen i att använda systemen på ett korrekt och säkert sätt, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.
-
Korrekt och säker användning av skolans kommunikationssystem förutsätter att arbetsgivaren ordnar fortbildning
Den här texten är en bearbetad version av OAJ:s text (på finska), publicerad 10.12.2025.Artikeln har uppdaterats 18.12 med ett videoklipp publicerat på FSL:s instagramkonto.
Så gott som varje läroanstalt har ett digitalt kommunikationssystem av något slag för att bland annat sköta kontakten mellan hemmet och skolan. Det vanligaste heter Wilma. De här systemen innehåller även personuppgifter.
Elevernas och studerandenas personuppgifter ska skyddas så att utomstående inte har åtkomst till dem. Med utomstående avser man också sådan personal vid skolan som inte behöver uppgifterna i sitt arbete.
Skolans personal ges de användarrättigheter som deras respektive arbetsuppgifter kräver och användarrättigheterna övervakas regelbundet.
– Förenklat kan man säga att läraren har rätt att ta del av den information som läraren behöver för att sköta sina arbetsuppgifter, där ingår förstås information för att sköta undervisningen men även rastövervakningen och eventuella disciplinära åtgärder, säger Pocke Wikström förbundssekreterare på FSL.
Den registeransvariga, det vill säga utbildningsanordnaren, ansvarar för att personalen får tillräckliga instruktioner om hur personuppgifter ska hanteras lagenligt. De som hanterar personuppgifter i sitt arbete är ansvariga för att dataskyddet upprätthålls och de måste följa de anvisningar som arbetsgivaren har gett.
Arbetsgivare är skyldig att utbilda i användningen av systemen
Elektroniska kommunikationssystem blev vanliga i skolorna för ungefär tio år sedan. Under den tid som systemen funnits har både deras funktioner och den lagstiftning som reglerar användningen förändrats avsevärt.
De digitala kommunikationssystemen i skolorna är arbetsredskap, precis som datorer eller telefoner. Arbetsgivaren måste se till att personalen vet hur de används både säkert och på rätt sätt.
– Utbildningsanordnaren har i egenskap av personuppgiftsansvarig enligt lag skyldighet att utbilda personalen i att använda systemen på ett korrekt och säkert sätt. Arbetsgivaren bör ordna fortbildning om lärarna på läroanstalten känner sig osäkra på rättigheterna gällande datasäkerheten i till exempel Wilma, säger Wikström.
Elevers personuppgifter ska skyddas så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Uppgifterna ska skyddas mot olaglig hantering så att de inte av misstag eller olagligt raderas, ändras, lämnas ut eller överförs. Kraven på datasäkerhet är särskilt höga när det gäller sekretessbelagda eller känsliga uppgifter.
Videoklipp på Instagram – Jens Mattfolk förklarar grundprincipen
Läs mer
Behandling av personuppgifter i kommunen (Kommunförbundet 2024)
Datasäkerhet och -skydd i skolan (Utbildningsstyrelsen)
-
Ledaren i Läraren: Slå vakt om läromedelsstödet
Den svenska regeringen har detta år avsatt 755 miljoner kronor som utbildningsanordnarna kan ansöka om för inköp av läromedel och lärarhandledningar. Bidraget gäller uttryckligen tryckta läromedel. Skolverket granskar huvudmännen och vissa har tvingats betala tillbaka stödet. Ett motsvarande stöd med liknande mekanism kunde vi med fördel låta oss inspireras av, skriver chefredaktör Mattias Fagerholm.