EK vill att undervisnings- och kulturministeriet inleder ett program, som riktar in sig på kunskapsgarantin bl.a. så att det lokala skolledarskapet stärks.
EK efterlyser också satsningar på individuellt stöd, så att alla barn hänger med. Vidare vill EK se en djuplodande analys av lärandet, så att svårigheter identifieras tidigt.
I grundskolans högre klasser introduceras en ordning, som möjliggör att omkring 15 procent av årsklassen ges möjligheter till en personlig och handledd studiestig. Därtill kopplas ett ökat samarbete mellan grundskolan och utbildningen på andra stadiet.
– Om en elevs grundläggande färdigheter inte är i skick klarar hen inte av det fortsatta studierna, som avbryts. Alltså bör man fokusera på de grundläggande färdigheter. Inte en ena ungdom får lämna grundskolan utan att hen klarar av läsa, skriva och räkna på ett flytande sätt, säger Mirja Hannula, ledande sakkunnig vid EK.
Author: admin
-
EK vill ha kunskapsgaranti
-
Finland har valts till NLS ordförandeland – framtidens utmaningar står i fokus
Finland kommer under sitt ordförandeskap att betona lärarnas och hela skolans välmående, digitaliseringen inverkan på undervisningen och fackorganisationernas förnyelse, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. Han har enhälligt valts till ordförande för år 2019. Läs mer på OAJ:s webbsida!
-
Hur motas rasism i skolan?
Men rasismen finns kvar överallt, inte minst i skolans värld. Anja Norell, som representerar Mångkulturellt centrum i Botkyrka i Sverige, föreläser om vardagsrasism, vithetsnormen och skolan.
Stigin! Astu sisään! Come in! projektet står som arrangör för konferensen Rasism, inkludering och förebyggande perspektiv och metoder i skolan den 13-14 december i grundskolan Norsen i Helsingfors.
Sista anmälningsdag är den 7 december.
Mera info https://stiginastusisaan.com -
Lucka nummer 5 – Skolan är världens bästa arbetsplats eftersom…
Bakom lucka fem i julkalendern hittar vi Tomas Jaakkola. Han är klasslärare i Karamalmens skola i Esbo och sitter med i FSL:s fullmäktige.
-
Vi behöver en myndighet som självmant övervakar och ingriper när skollagen och läroplanen inte följs
Regionförvaltningen måste få större befogenheter att på eget initiativ granska kvalitéten och jämlikheten i skolan. Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ansvaret kan inte ligga på föräldrarna, eleverna eller de studerande.
-
Vi behöver en myndighet som självmant övervakar och ingriper när skollagen och läroplanen inte följs
Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart.
Utöver lagen och läroplanen är det Utbildningsstyrelsens kvalitetsrekommendationer som ska styra verksamheten i skolan. I dagsläget kan Regionförvaltningsverket endast skrida till åtgärder när en klagan i ett enskilt fall väckts.
FSL, HOS och FSS anser att det behövs en myndighet som har ansvaret för att bevara kvaliteten och jämlikheten i skolan och vid behov ställa utbildningsanordnaren till svars när man inte har satsat tillräckligt med resurser.
– En förälder måste kunna lita på att lagen och läroplanen följs. Detta ansvar skall inte ligga hos föräldrarna, säger Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz.
FSL, HOS och FSS värnar alla om barnens och de ungas rätt till en jämlik skola och utbildning. Det är en rättskyddsfråga som borde ha högsta prioritet.
– Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla, som kan ingripa på låg tröskel när det inte uppfylls, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.
Utbildningsanordnarna ansvarar själva för att lagen och läroplanen följs. Problem uppstår då ekonomin på många håll är ansträngd och man inte kan leva upp till det som lagen och styrdokumenten förutsätter.
– Vi hyser ingen misstro till rektorerna eller lärarna, tvärtom, de gör så gott de kan. Däremot behöver vi en myndighet som på eget initiativ skulle granska att lagen och styrdokumenten följs och ansvara för att förebygga och bevara kvaliteten och jämlikheten i vår skola, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.
Kontakta oss:
Christer Holmlund, förbundsordförande, FSL, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 9800
Anders Adlercreutz, ordförande, HOS, anders.adlercreutz@hemochskola.fi, 044 098 1221
Bicca Olin, ordförande, FSS, bicca.olin@skolungdom.fi, 040 352 5232 -
Lucka nummer 4 – Som förtroendevald vill jag jobba för…
Marina Räfsbäck från Närpes sitter i FSL:s styrelse. Hon omvaldes på höstens fullmäktigemöte och kommer att fortsätta sitt styrelseuppdrag en period till, alltså 2019-2020. I årets julkalender presenterar vi FSL:are i vårt fullmäktige, vår styrelse eller OAJ:s organ.
-
Studentexamen på engelska urholkar nationalspråken
Regeringen vill att studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska. Det finns orsak att allvarligt värdera behovet av, motiven för och konsekvenserna av en sådan examen, säger FSL och många andra organisationer och samfund i ett gemensamt uttalande, som har riktats till riksdagens kulturutskott.
-
Engelsk examen urholkar nationalspråken
Regeringen vill att studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska. I den engelskspråkiga studentexamen avläggs samma prov som i den finsk- eller svenskspråkiga examen.
– En engelskspråkig studentexamen skulle öka andelen engelskspråkig undervisning som riktas till finsk- och svenskspråkiga unga i de finländska gymnasierna. Det finns orsak att allvarligt värdera behovet av, motiven för och konsekvenserna av en sådan examen, säger FSL m.fl. organisationer och samfund i ett gemensamt uttalande, som har riktats till riksdagens kulturutskott.
I uttalandet anses att lagpropositionen skulle rubba på nationalspråkens ställning som undervisningsspråk i gymnasiet och strida mot grundlagens stadganden rörande tryggandet av nationalspråkens ställning. Därför bör propositionen behandlas också i grundlagsutskottet.
Riksdagens kulturutskott hade kallat förbundsordförande Christer Holmlund till utskottets sammanträde fredagen den 30 november. Holmlund hördes som sakkunnig rörande denna proposition. -
Lucka nummer 1 – Det bästa med läraryrket är…
Nu öppnar vi första luckan i årets julkalender där vi presenterar FSL:are i vårt fullmäktige, vår styrelse eller OAJ:s organ. De delar alla med sig av tankar kring skolan som arbetsplats, läraryrket och det fackliga förtroendeuppdraget. Först ut är Pernilla Lindström, fullmäktigledamot och klasslärare i Vanda.