Author: admin

  • Sanni Grahn-Laasonen: ”Inget barn föds till mobbare”

    Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) betonar att alla vuxna behövs när det gäller att motverka mobbning. Uppgiften kan inte enbart läggas på lärarnas axlar. Det är allas ansvar att ta itu med mobbningen och det är ett ansvar som inte kan utlokaliseras, säger hon till tidningen Läraren.

  • Sanni Grahn-Laasonen: ”Inget barn föds till mobbare”

    Sanni Grahn-Laasonen: ”Inget barn föds till mobbare”

    Undervisningsministern uttalade sig med anledning av Yles aktualitetsprogram MOT:s inslag. Där visar det sig att en tredjedel av eleverna i vissa grundskolor upplever att de blivit mobbade minst en gång i veckan.

    – Tyvärr är det stora skillnader mellan skolorna. Det vittnar om vilken enorm betydelse de vuxna har med tanke på arbetskulturen. Mobbning är aldrig den mobbades fel. Skolan ska vara en miljö där man får växa som den individ man är utan rädsla att bli mobbad eller utstött.

    Mobbningen skall motarbetas redan före skolstarten

    Sanni Grahn-Laasonen lyfter fram småbarnspedagogikens betydelse i kampen mot mobbningen. I den nya lagen om småbarnspedagogik tas behovet att motverka mobbning redan i daghemmen upp i lagtexten för första gången.

    – Inget barn föds till mobbare, säger Grahn-Laasonen.

    OAJ: Nolltolerans när det gäller mobbning

    Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen förespråkar nolltolerans när det gäller mobbning.

    – Inga förklaringar i stil med att ”pojkar är pojkar” kan godkännas. Och man får inte ringakta upplevelserna. Mobbning en subjektiv händelse, men för offret är det en objektiv upplevelse, säger Luukkainen.

    Mobbningen bland elever minskar – lärarna allt mer utsatta

    Programmet MOT:s granskning baserar sig på undersökningen Hälsa i skolan, gjord av Institutet för hälsa och välfärd. Där är trenderna ändå hoppingivande. Resultaten visar nämligen att mobbningen har minskat de senaste tio åren. Det samma kan man ändå inte säga om den mobbning som lärarna upplever.

    – I den arbetshälsobarometer som OAJ regelbundet gör är trenden att mobbningen inte minskar utan snarare ökar, säger Olli Luukkainen. Det är verkligen illa.

     

    Läs också: Normer skapar mobbning, inte homosexualitet

     

    Text: Mattias Fagerholm

  • Normer skapar mobbning, inte homosexualitet

    Yles aktualitetsprogram MOT rapporterade nyligen att rentav var tredje elev i de lägre klasserna i vissa grundskolor upplever sig bli mobbad regelbundet. I en kommentar i programmet uttalade sig en rektor i en grundskola och nämnde att vissa elever enligt henne går ”slampigt” klädda. Programmet och rektorns uttalande har fått föreningen Seta att reagera skarpt. I ett pressmeddelande uttalar sig generalsekreterare Kerttu Tarjamo och säger att det finns ett enormt behov av jämlikhetsarbete i skolorna.

  • Normer skapar mobbning, inte homosexualitet

    – Jag tycker det är rätt konstigt att redan 12-åringar meddelar att de är homosexuella eller något sådant. Till detta hör också ett märkvärdigt sätt att klä sig, vilket hos andra elever väcker anstöt, ilska och kanske rädsla. Då behandlar de den eleven därefter. Sedan upplevs det här som mobbning och utstötning, fast eleven på sätt och vis själv sökt den uppmärksamheten, sade rektorn.

    Programmet och rektorns uttalande har fått föreningen Seta att reagera skarpt. I ett pressmeddelande uttalar sig generalsekreterare Kerttu Tarjamo och säger att det finns ett enormt behov av jämlikhetsarbete i skolorna.

    – Problemet är inte en elev som är homosexuell, utan en skolvärld som inte respekterar mångfald, som inte främjar likvärdighet och som inte medvetandegör normer som leder till diskriminering.

    Enligt undersökningen Hälsa i skolan (Institutet för hälsa och välfärd 2017) upplever regnbågsungdomar mobbning och trakasserier betydligt oftare än de unga som tillhör majoriteten.

    – Det är mycket vanligare att ha erfarenheter av mobbning, hot och våld bland unga som är icke-hetero, än bland de heterosexuella unga. Skolorna borde förebygga och blanda sig i detta slag av beteende och inte upprätthålla normer och stereotypier som leder till det, konstaterar Kerttu Tarjamo.

    Föreningen Seta arbetar för ett samhälle med mänskliga rättigheter och likabehandling oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Exempel på aktuella frågor där Seta är aktiv är transpersoners rättigheter till kroppslig integritet och självbestämmande och en trygg skola.

  • Fråga ombudsmannen!

    Har du som FSL-medlem en fråga som till exempel rör din anställning, lön eller ledighet? Du kan skicka din fråga till oss via vår frågelåda. Våra sakkunniga tar sedan kontakt med dig. 

  • Elevernas koncentrationsförmåga har försämrats – en ständig ström av stimulans en delorsak

    Elevernas koncentrationsförmåga har klart försämrats under de fem senaste åren. Det anser mer än åtta av tio lärare i en undersökning som Yle låtit göra i samarbete med lärarfacket OAJ. Lärarna lyfter fram det faktum att eleverna ständigt är uppkopplade som en orsak till den försämrade koncentrationsförmågan.

  • Elevernas koncentrationsförmåga har försämrats – en ständig ström av stimulans en delorsak

    Elevernas koncentrationsförmåga har klart försämrats under de fem senaste åren. Det anser mer än åtta av tio lärare i en undersökning som Yle låtit göra i samarbete med lärarfacket OAJ.

    Lärarna lyfter fram det faktum att eleverna ständigt är uppkopplade som en orsak till den försämrade koncentrationsförmågan. Smarttelefonen stimulerar oavbrutet.

    Lärarna betonade också att stora undervisningsgrupper kan vara en delorsak till den sviktande koncentrationsförmågan.

    Över 400 lärare i grundskolan deltog i undersökningen.

  • Betala tillbaka skulden!

    Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka skulden till skolan och utbildningen. Skulden har vuxit sig alldeles för stor under många år och den finlandssvenska skolan måste garanteras mer och säkrare resurser i fortsättningen.

     

    – Det går inte att skapa kvalitet på skola och utbildning genom att först skära ner och sedan lappa med projektfinansiering och kortsiktiga lösningar. Framför allt den inkluderande finlandssvenska skolan behöver en ökad grundfinansiering och tid för att analysera alla de reformer och lagförändringar som genomförts, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

    Tillräckliga och genomtänkta skolinvesteringar är en grundförutsättning för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet vår utbildning är känd för. I våra fem valteman beskriver vi vad som måste göras:

    FSL:s fem valteman

    Jämlik utbildning

    Åtta år av nedskärningar har raserat den finländska utbildningen i allmänhet och den jämlika grundskolan i synnerhet. En ökad grundfinansiering är av största vikt för en jämlik utbildning för alla. Med ökade resurser kan vi bland annat garantera lämpliga gruppstorlekar, en tillräcklig lärartäthet och ett trestegsstöd som verkligen fungerar. 

     

    Ett lugnare reformtempo

    Det behövs mer långsiktigt tänkande kring skolreformer och tid för att utvärdera tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut. 

     

    Tillräcklig och kvalitativ elev- och studerandevård

    Elev- och studerandevårdslagen måste ses över. Tolkningen av tystnadsplikten sätter käppar i hjulen för ett ändamålsenligt samarbete mellan skolhälsovården, socialvården och skolpersonalen. Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster måste också förbättras för att trygga elevernas och studerandenas hälsa under skolgången.

     

    Läraryrkets attraktionskraft

    Vi måste värna om läraryrkets status i Finland för att både locka studerande till utbildningarna och undvika hjärnflykt till andra branscher eller Sverige. Vi behöver attraktiva anställningsvillkor och en konkurrenskraftig lön. Vi måste också skapa arbetsro och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för lärare och rektorer.

     

    Krafttag för att förbättra skolbyggnadernas skick

    Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar. 

     

    #betalaskulden

    #riksdagsvalet2019

     

    Här kan du ladda ner en printbar version av våra valteman: pdf Betala tillbaka skulden_riksdagsvalet 2019_FSL

     

    Valdebatt på Educamässan den 25 januari

    Mattias Fagerholm, ny chefredaktör för Läraren, modererar vår riksdagsvalsdebatt under Educamässan 2019. Kom till Hörnan i Mässcentret klockan 13.00 fredagen den 25 januari och lyssna på hur kandidater som Mikaela Nylander (SFP), Veronika Honkasalo (VF) och Anette Karlsson (SDP) skulle #betalaskulden om de får möjligheten. Debatten sänds också live på vår Facebooksida för er som inte kan delta i mässan. 

     

    Lärarskuggningar under våren

    Våra lärarföreningar erbjuder kandidater i riksdagsvalet en inblick i skolvardagen genom att skugga en lärare. Kan det finnas ett bättre sätt att verkligen få en bild av vad som händer under en skoldag, hur läraryrket ser ut nuförtiden med både utmaningar och glädjeämnen?! 

    FSL uppmanar alla kandidater att ta kontakt med någon av våra lokala lärarföreningar och boka in en lärarskuggning. Du får följa med undervisningen, träffa lärarkollegiet och elever och studerande och bekanta dig med skolhuset under några timmar en dag. Vi berättar gärna om vad som fungerar bra i dagens skola och vad vi skulle vilja förändra och diskuterar våra valteman med dig, välkommen! 

    Bilder från lärarksuggningarna runtom i landet hittas på #skuggaenlärare

     

    Är du FSL:are och kandiderar i valet?

    Läraren erbjuder alla FSL:are som kandiderar i riksdagsvalet 2019 en möjlighet att presentera sig i ett av vårens nummer. Ta kontakt med chefredaktör Mattias Fagerholm för mer information (mattias.fagerholm@fsl.fí, 040 844 2618). Tidningen ger också en ordentlig rabatt på valannonser, hör av dig så berättar vi mera! 

    Lärarens läsekrets består av lärare, lektorer och rektorer i grundskolan, gymnasiet, universitet, folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut samt tjänstemän och beslutsfattare på central och lokal nivå.

     

    OAJ:s valsatsning: Utbildningen avgör

    OAJ:s riksdagsvalskampanj går under hashtaggen #utbildningenavgör (#koulutusratkaisee). Gå gärna in och bekanta er med deras valteman också! 

    “Världens bästa utbildningssystem naggas i kanterna trots många olika satsningar. Det är dags att erkänna att med bristande resurser kan vi inte nå undervisning av hög kvalitet eller bästa möjliga lärande. 

    OAJ har flera förslag till hur sätta stopp för den nedåtgående spiralen. När vi talar om Finlands framtid är det utbildning som avgör.”OAJ har flera förslag till hur sätta stopp för den nedåtgående spiralen. När vi talar om Finlands framtid är det utbildning som avgör.”

     

    En hälsning till våra föreningar

    Våra lärarföreningar spelar en avgörande roll för vårt kampanjarbete, inte minst med tanke på lärarskuggningarna. På vår Intra hittar du som föreningsaktiv (under fliken Aktuellt) en hel del nyttig information men också tips och idéer på hur ni i er förening kan engagera er i FSL:s riksdagsvalskampanj.

    Vill ni veta mera är det bara att kontakta förbundskansliet som även postar material till de föreningar som ordnar något evenemang (debatt, lärarskuggning, kandidatmiddag etc.) inför valet. 

  • UBS har anvisningar för religiösa fester

    Enligt anvisningarna ska religiösa evenemang ordnas separat från den övriga verksamheten. Barnens vårdnadshavare ska informeras i tillräckligt god tid och det ska erbjudas alternativ till deltagandet. Barnets vårdnadshavare ska ha en faktisk och genuin möjlighet att välja om barnet ska delta i evenemang och förrättningar som innehåller religiösa inslag. Om barnet inte deltar får det inte leda till att barnet stämplas.
    I anvisningarna rekommenderar eller förbjuder man inte religiösa evenemang. Kommuner och andra anordnare av utbildning och småbarnspedagogik bestämmer själva hur de går till väga.

  • KIILA-rehabilitering för utbildningspersonal

    I april 2019 inleds en ny svenskspråkig rehabiliteringskurs vid Härmä Rehab som är riktad till utbildningspersonal från olika förbund. KIILA-rehabiliteringen är en yrkesinriktad rehabilitering som Fpa kan bevilja dig som har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrat eller kan försämra din arbetsförmåga eller om du har problem med att orka eller känner att du har en försämrad kontroll över ditt arbete.