Author: admin

  • OAJ och Industrifacket: Att underminera avtalssystemet skapar ingen ekonomisk tillväxt

    Den här texten är en översatt och bearbetad text, ursprungligen publicerad (22.4.2025) på oaj.fi. 

    Katarina Murto, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ, och Riku Aalto, ordförande för Industrifacket, ser förslaget med att slopa avdragsrätten för fackföreningsavgifter som en principfråga och en förändring som skulle få betydande konsekvenser för arbetsmarknadssystemets funktion. Det skulle inte heller på något sätt främja regeringens mål att stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

    – Att slopa avdragsrätten är en del av en systematisk och allvarlig undergrävning av avtalssystemet. Det handlar om en nedmontering av den organiserade arbetsmarknaden. Det påverkar kollektivavtalens giltighet och överhuvudtaget möjligheten att i framtiden säkra arbetsvillkor genom kollektivavtal. Den här typen av åtgärder räddar inte de offentliga finanserna, inte heller genom att försvaga fackföreningarnas verksamhetsförutsättningar, konstaterar Aalto.

    Fackföreningsavgiften har etablerats som en avdragsgill utgift just på grund av fackförbundens samhälleliga uppgift. Förbunden förhandlar om arbets- och tjänstekollektivavtal.

    – Om regeringen avskaffar avdragsrätten ifrågasätter man fackföreningarnas roll som förhandlare och hela kollektivavtalssystemet. Först lagstadgade regeringen om exportmodellen, vilket begränsar en rättvis löneutveckling inom den offentliga sektorn och försvagar möjligheten att jämna ut löneskillnaderna. Om regeringen nu också avskaffar avdragsrätten för fackföreningsavgifter, nedmonteras ytterligare det finländska avtalssystemet. Det skapar interna konflikter och splittring, inte ekonomisk tillväxt eller utveckling. Det här kan inte Finland ha råd med, säger Murto.

    Fackföreningarna har, förutom förhandlingsfunktionen, flera andra viktiga uppgifter i samhället. De stärker bland annat sina medlemmars yrkesidentitet och stöder kompetensutvecklingen, främjar arbetsvälbefinnandet och arbetsförmågan samt erbjuder utbildning till sina medlemmar. Det här är tjänster som på många sätt också gagnar arbetsgivaren, eftersom en välmående och kompetent yrkesperson också är till arbetsgivarens fördel.

    Enligt ordförandena bör regeringen förstå att en hållbar arbetsmarknad inte skapas genom att nedmontera avtalssystemet, utan genom att låta organisationerna utföra sina uppgifter. Finland har långa traditioner av konstruktiva förhandlingar, där fackföreningar och organisationer har en stabiliserande roll; de ser till att arbetstagarna kan utföra sitt arbete väl och trivas på jobbet.

    Finland behöver inte den splittring som regeringen driver på arbetsmarknaden, utan en verklig ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Fackföreningsrörelsen är inte ett hinder för det här, utan möjliggör snarare en hållbar arbetskultur och framgång.

  • Strejkvarning inom universitetssektorn

    Universitetens kollektivavtalsförhandlingar har kört fast och för att påskynda förhandlingarna varslar FOSU, JHL och Fackförbundet Pro om en strejk vid Tammerfors universitet den 7 maj. Förhandlingarna har pågått intensivt sedan början av februari men utan överenskommelser kring löneförhöjningar. Arbetsgivarparten har också fortsatt driva på ändringar i villkoren gällande undervisningstak. FSL:s medlemmar inom universitetssektorn jobbar i huvudsak vid Åbo Akademi och Vasa övningsskola och tas i det här skedet inte ut i strejk. Läs mer på FOSU:s webbsida! 

  • Ingers Inlägg: Integrationsutbildningen på svenska är hotad

    Regeringen har formulerat en målsättning att 5–10 procent av alla nyfinländare skulle integreras på svenska. För att nå det målet behöver vi hålla fast vi de strukturer för integration på svenska som vi har och se till att våra kompetenta lärare har möjlighet att jobba med det de kan bäst, det vill säga undervisa i språk och öppna upp det finländska samhället för de nyanlända, skriver Inger Damlin i sin blogg.

  • Integrationsutbildningen på svenska är hotad – “en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång”

    Integrationsutbildningen på svenska är hotad – “en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång”

    Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång.

    I prakten handlar det då om att frångå pålitliga och välstrukturerade läroinrättningar inom den fria bildningen, där till exempel behörigheter och kollektivavtal beaktas, och istället öppna upp för aktörer på den öppna utbildningsmarknaden som säljer integrationsutbildning till ett billigare pris.

    Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.

    Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång. I nuläget utgör integrationsutbildningen en viktig del av verksamheten inom våra medborgarinstitut och folkhögskolor. Förlorar man det här bildningsuppdraget försämras förutsättningarna för att ordna olika typer av språkutbildningar på svenska överlag. Vi riskerar också att tappa den värdefulla lokala förankring som finns där våra läroinrättningar samarbetar intensivt med arbetslivet och kan svara på regionens behov – själva kärnan för en lyckad integration.

    I klarspråk handlar det om att dörrar stängs för integrationsstigar på svenska i Finland, vilket får konsekvenser får vår skola och utbildning, tillgången på arbetskraft och hela livskraften i Svenskfinland. Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.

    Regeringen har formulerat en målsättning att 5–10 procent av alla nyfinländare skulle integreras på svenska. För att nå det målet behöver vi hålla fast vi de strukturer för integration på svenska som vi har och se till att våra kompetenta lärare har möjlighet att jobba med det de kan bäst, det vill säga undervisa i språk och öppna upp det finländska samhället för de nyanlända.


    Inger Damlin
    , förbundsordförande

    Ingers signatur

  • Kom med som utställare i Hörnan-kvarteret 2026!

    Educa, Nordens största mässa för utbildning och pedagogik, ordnas igenden 22–24 januari 2026 i Messukeskus i Helsingfors. I det svenskspråkiga kvarteret Hörnan erbjuder vi organisationer, förlag, föreningar, projekt med mera en ypperlig chans att träffa lärare, rektorer och andra som brinner för utbildningen. Boka en monter redan nu, kvarteret brukar bli fullsatt! 

  • Kom med som utställare i Hörnan-kvarteret 2026!

    I kvarteret Hörnan på Educamässan vill vi samla er med en tydlig koppling till det finlandssvenska utbildningsfältet för att tillsammans skapa en inspirerande svenskspråkig oas för besökarna. Som utställare har ni en möjlighet att träffa framför allt undervisningspersonal och skolledare och nätverka, presentera era senaste nyheter och föra intressanta pedagogiska diskussioner. Som utställare är ni också med och bidrar till programmet på vår scen och har möjlighet hitta nya samarbetspartners i vimlet på mässan. 

    Planeringen inför Educa 2026 har dragit igång och FSL fungerar i vanlig ordning som koordinator för Hörnan. För att anmäla intresse för en monter i Hörnan ber vi er kontakta försäljningschefen Johanna Juurus på Messukeskus: johanna.juurus@messukeskus.com. Hon svarar också på frågor om priser och fakturering.

    Vill ni veta mera om Educamässan och Hörnan är ni välkomna att ta kontakt med FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

    Vi ser fram emot att samarbeta med er!

    Läs mer: “Idag är sista dagen som utvecklingen går så här långsamt” – framtiden i fokus på årets Educamässa

  • Ord för ord: Motorn i vår viktigaste framtidsinstitution

    För att vår framtidsvision ska uppfyllas måste lärarnas förutsättningar att utvecklas vara tillräckligt goda, yrkets status hög och attraktionskraften till bildningssektorn orubblig. För vem är det som ska förverkliga alla visioner och lära ut alla nya kunskaper och färdigheter om inte lärarna? Läs förbundsordförande, Inger Damlins, kolumn i Läraren

  • Fullmäktige får ta ställning till en motion om en hashtag

    Bland annat modersmålslärarnas ersättning för granskning av studentprov, årsbundet lönetillägg och fortbildning för lärare samt hashtagen #läraraföralla är ämnen som förekommer i de motioner som FSL:s fullmäktige tar ställning till vid sitt vårsammanträde som äger rum strax efter påsk. Hela åtta motioner har inkommit. Läs mera på Lärarens webbsida! 

  • Rehabiliteringskurs för FSL:are börjar hösten 2025 (2)

    Målet med rehabiliteringen vid Härmä Rehab är att bevara och förbättra din arbetsförmåga. Under kursen, som bekostas av FPA, får du möjlighet att stanna upp och se över din egen arbetssituation för att kunna kartlägga vilka förändringar som kunde göras för att orka bättre. Läs mer om tidtabellen och ansök om en kursplats senast 8.8.2025!

  • Rehabiliteringskurs för FSL:are börjar hösten 2025

    Målet med rehabiliteringen vid Härmä Rehab är att bevara och förbättra din arbetsförmåga. Under kursen, som bekostas av FPA, får du möjlighet att stanna upp och se över din egen arbetssituation för att kunna kartlägga vilka förändringar som kunde göras för att orka bättre. Läs mer om tidtabellen och ansök om en kursplats senast 8.8.2025!