Author: admin

  • Föräldrastrejk i Kronoby

    Det rör sig om en strejkaktion bland föräldrarna med anledning av kommunens planer på att lägga ner Påras skola efter detta läsår och flytta eleverna till Centralskolan, som redan nu är fylld till brädden. Den ligger på ca 5 kilometers avstånd från Påras skola, varför många elever kommer att behöva skolskjuts.
    – Flygfältsvägen mellan Påras och Centralskolan är klassificerad som trafikfarlig, säger Johan Boholm.
    Också föräldrarna till eleverna i Centralskolan strejkar och bortåt hälften av eleverna har stannat hemma idag.
    I kväll skall kommunstyrelsen ta del av en utredning om skolutrymmena i kommunen som har gjorts av förre utbildningsdirektören i kommunen, Leif Jakobsson.
    I fjol lades Norrby skola och Småbönders skola ner. Då flyttade eleverna i Norrby skola också till Centralskolan.
    – Nu finns där inte en enda vrå ledig, skolan är smockfull, säger Johan Boholm.
    – Om Påras skolas elever skall flytta dit nu så fungerar det helt enkelt inte.
    Under de omständigheterna blir det svårt att uppfylla läroplanen.
    Det som föräldrarna nu önskar, liksom också rektorerna för de berörda skolorna, är inte att beslutet om att lägga ner Påras skola återtas – det är för sent för det, menar Boholm – utan att kommunstyrelsen på sitt möte ikväll ger skolan tre år tilläggstid.
    – På den tiden hinner elevantalet sjunka och en flytt skulle inte fylla Centralskolan till bristningsgränsen, säger Boholm.
    – Dessutom har vi i Påras skola välfungerande undervisningsutrymmen för tillfället.

  • Heureka satsar svenskt

     

    – Vi satsar gärna på att öka intresset för naturvetenskaper bland barn och unga. Till exempel läsning och konstfostran har länge varit på vår agenda inom skolvärlden. Vi är glada över att vi nu via samarbetet med Heureka kan göra en större satsning också på naturvetenskaperna, säger Kulturfondens utbildningsombudsman Berndt-Johan Lindström.

    Under ett fadderklassbesök får eleverna utforska olika vetenskapsgrenar på vetenskapscentret Heureka. I paketet som Heureka arrangerar och finansierar ingår både inträden och busstransporter.

    Om resorna till och från Heureka blir för långa, kan skolan ansöka om att få uppleva vetenskapsshowen Pop-up Heureka i sin skola eller i sin närmiljö. Under Pop-up Heureka får eleverna uppleva vetenskapens värld under ledning av en svenskspråkig inspiratör. Showen besöker tio kommuner i Svenskfinland.

    – Vi hoppas att vi nu ännu bättre kan inspirera svenskspråkiga barn och unga att nappa på vetenskap och teknologi, säger Heurekas inlärningschef Jutta Kujasalo.

    De svenskspråkiga skolorna kan senare i vår ansöka om att få göra ett fadderklassbesök till Heureka. Från och med höstterminen 2019 kan skolor på andra håll i landet ansöka om att få uppleva Pop-up Heureka. Alla ansökningar riktas till Heureka. Under våren skickar Heureka noggrannare information till skolorna.

     

     

  • Betala tillbaka skulden!

    Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka skulden till skolan och utbildningen. Skulden har vuxit sig alldeles för stor under många år och den finlandssvenska skolan måste garanteras mer och säkrare resurser i fortsättningen. Läs mer om FSL:s fem valteman och vårt kampanjarbete.

  • FSL:s budskap inför riksdagsvalet: Betala tillbaka skulden

    – Det går inte att skapa kvalitet på skola och utbildning genom att först skära ner och sedan lappa med projektfinansiering och kortsiktiga lösningar. Framför allt den inkluderande finlandssvenska skolan behöver en ökad grundfinansiering och tid för att analysera alla de reformer och lagförändringar som genomförts, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

    Tillräckliga och genomtänkta skolinvesteringar är en grundförutsättning för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet vår utbildning är känd för. I våra fem valteman beskriver vi vad som måste göras:

     

    Jämlik utbildning

    Åtta år av nedskärningar har raserat den finländska utbildningen i allmänhet och den jämlika grundskolan i synnerhet. En ökad grundfinansiering är av största vikt för en jämlik utbildning för alla. Med ökade resurser kan vi bland annat garantera lämpliga gruppstorlekar, en tillräcklig lärartäthet och ett trestegsstöd som verkligen fungerar. 

     

    Ett lugnare reformtempo

    Det behövs mer långsiktigt tänkande kring skolreformer och tid för att utvärdera tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut. 

     

    Tillräcklig och kvalitativ elev- och studerandevård

    Elev- och studerandevårdslagen måste ses över. Tolkningen av tystnadsplikten sätter käppar i hjulen för ett ändamålsenligt samarbete mellan skolhälsovården, socialvården och skolpersonalen. Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster måste också förbättras för att trygga elevernas och studerandenas hälsa under skolgången.

     

    Läraryrkets attraktionskraft

    Vi måste värna om läraryrkets status i Finland för att både locka studerande till utbildningarna och undvika hjärnflykt till andra branscher eller Sverige. Vi behöver attraktiva anställningsvillkor och en konkurrenskraftig lön. Vi måste också skapa arbetsro och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för lärare och rektorer.

     

    Krafttag för att förbättra skolbyggnadernas skick

    Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar.

     

    FSL ordnar debatt och lärarskuggningarFSL ordnar debatt och lärarskuggningar

    Under Educamässan 2019 ordnar FSL riksdagsvalsdebatt i Hörnan. Välkommen till Mässcentret klockan 13.00 fredagen den 25 januari för att lyssna på hur kandidater som Mikaela Nylander (SFP), Veronika Honkasalo (VF) och Anette Karlsson (SDP) skulle betala tillbaka skulden om de får möjligheten. Debatten sänds också live på vår Facebooksida.

     

    Under våren erbjuder våra lärarföreningar kandidater i riksdagsvalet en möjlighet att skugga en lärare. Kandidaterna får följa med undervisningen, träffa lärarkollegiet, elever och studerande och bekanta sig med skolhuset under några timmar en vanlig skoldag. Lärarskuggningarna är ett ypperligt tillfälle att se verkligheten i dagens skola och diskutera såväl glädjeämnen som utmaningar med FSL:s lärare och rektorer.

    FSL:s kampanjarbete inför riksdagsvalet finns på vår webbsida och på sociala medier med hashtaggarna #betalaskulden och #skuggaenlärare.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

     

  • ”Det här motiverar och stärker oss”

    Gun Oker-Blom, direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen, gläder sig över att Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen lyfter fram den svenska verksamhetens betydelse och bredare roll i den nya organisationen. I en intervju för tidningen Läraren lovar Heinonen att båda språken alltid skall vara integrerade i UBS processer från början.

    – Vi som jobbar för den svenska utbildningen har fått ett förtroende som både motiverar och stärker oss i vårt arbete, säger Oker-Blom.

    Har det tidigare brustit när det gäller att lyfta fram det svenska perspektivet?

    – De brister som Olli-Pekka hänvisar till gäller olika typer av processer där man inte har planerat hur processerna ska förverkligas på svenska. Om man inte redan från början beaktar att styrdokument, digitala program, stödmaterial med mera ska förverkligas på landets båda nationalspråk, leder det till ineffektivitet och stora problem i slutändan. Och ja, inom olika typer av processer har det funnits brister. Emellanåt har det fungerat bättre, emellanåt sämre.

    Vad kan den svenska utbildningssektorn ge den finska?

    – Eftersom det alltid är betydligt mindre enheter som jobbar med svenskspråkig utbildning, gäller det för alla att utveckla kompetens i att samarbeta, se helheter, ha överblick, och föra kontinuerlig dialog med alla samarbetsparter. Att utveckla mångsidiga nätverk. På finlandssvenskt håll kan vi skapa strukturer som inspirerar utbildningssektorn i landet som helhet, säger Gun Oker-Blom. Våra möjligheter och traditioner att på svenskt håll utveckla utbildningen med det övriga Norden ser jag också som modell för hela landet.

     

    Läs också:

    Olli-Pekka Heinonen: “De svenska nätverken är ett föredöme för den finska verksamheten”

     

  • Ord för ord: How to get a Lärarjobb?

    Det finns all orsak att samarbeta bättre kring rekryteringsprocesserna i Svenskfinland. Samarbete och en konsensus kring vårens lärarrekryteringar skulle ge ett mervärde för den finlandssvenska skolan. Samtidigt skulle det minska osäkerheten och arbetsmängden för rektorerna som har ett stort ansvar för verksamheten i skolorna.

  • Ett liv utan filosofi är inte värt att leva

    Måndagen den 21 januari föreläser exempelvis forskaren Harry Lunabba (socialt arbete) om ”Professionella möten med pojkar och unga maskuliniteter” och Derek Fewster (historia) om spel som forskningsfält. Följande torsdag är det Thomas Wallgrens (filosofi) tur under rubriken “Ett liv utan filosofi är inte värt att leva”. Ebba Witt-Brattström (nordiska språk) föreläser under rubriken ”Litteraturens viktiga röst i världen” medan rubriken för Mirjam Kallands (småbarnspedagogik) mikroföreläsning är ”Fostra till individ eller medmänniska”.

    De akademiska smakproven serveras i Soc&koms festsal på Snellmansgatan 12 i Helsingfors. Efter föreläsningarna finns möjlighet att mingla och ställa frågor.
    Anmälningar via helsinki.fi/sockom. Mer information ger Andrea Kortman, andrea.kortman@helsinki.fi.

  • Läraren 1 2019

    {turnjs Läraren-1-2019}

  • Ledaren: En blick i backspegeln – sedan gasen i botten

     

    Den fackliga intressebevakningen är kärnuppdraget för Finlands svenska lärarförbund. Då är det givet att också Läraren lägger fokus på dessa frågor. Men FSL är mer än ett fackförbund. FSL har också en stark profil som ett identitetsskapande förbund. Det visar också medlemsenkäten från 2017. Skolreportage och nedslag i den pedagogiska vardagen var bland annat sådant som fanns högt på medlemmarnas önskelista. Det är också något som kommer att avspeglas i tidningen Lärarens innehåll. Läraren är nämligen, för att citera min föregångare, medlemmarnas tidning.

    Fördjupning, sammanhang och analys är några relevanta ledord för en tidning av Lärarens karaktär. Det i kombination med en närhet till fältet och en god kontakt med utbildningssektorn ger oss goda förutsättningar att skapa ett innehåll som upplevs som relevant. En målsättning för tidningen Läraren bör vara att stimulera till en diskussion, som i bästa fall för den finlandssvenska skolan framåt. ”Vår tidskrift vill taga till sin uppgift att sammanhålla arbetarna på folkbildningens område och möjliggöra ett utbyte dem emellan” skrev tidningens första utgivare Petrus Nordman år 1894. Gångbart ännu idag.

    Men också om Lärarens rötter går tillbaka till slutet av 1800-talet finns det all orsak att flytta blicken bort från backspegeln, höja den en aning och lägga i en ny växel. Den medievärld som förändras i rasande takt påverkar också vår tidning. Den förändrade mediekonsumtionen för med sig nya utmaningar, men också nya möjligheter.

    För Lärarens del innebär det att ta steget in i den digitala världen. Målet bör vara att göra ett större digitalt avtryck och att göra tidningens material tillgängligt på flera plattformar. Mycket av det som redaktionen producerar skulle nämligen förtjäna en större publik. Skolan är en finlandssvensk angelägenhet och det är i lärarnas intresse att utbildningsfrågor finns på agendan.

    Det är skäl att komma ihåg att en digital satsning inte innebär en nedgradering av pappersprodukten. Det finns inte ett motsatsförhållande mellan aktuellt digitalt material och en engagerande papperstidning.

  • Ord för ord: How to get a Lärarjobb?

    Jag tycker att det känns konstigt att ordna det här evenemanget i januari, då ett arbetsförhållande för en ny lärare inleds tidigast den första augusti. Men som förbund är vi flexibla och vill förstås att de studerande som söker de redan lediganslagna tjänsterna i huvudstadsregionen också ska kunna ha nytta av innehållet.

    Jag har ändå svårt att förstå logiken i att lediganslå tjänster i januari och jag frågar mig varje år varför rekrytering inleds nästan åtta månader innan det konkreta arbetet börjar. Kommunernas anställningsprocesser är relativt smidiga nuförtiden och motiverar inte den tidtabell som man till exempel kör med i huvudstadsregionen. Planeringen av ett nytt läsår förutsätter inte heller att all personal ska vara anställd i februari, slutet av april eller början av maj räcker bra.

    Då man lediganslår tjänster redan i januari kan endast de som fått sina magisterpapper före jul ansöka om en ordinarie tjänst. Det finns studerande som har fått höra att det kan vara bra att söka en tjänst också som obehörig, för att pröva på hur det är att jobba i huvudstadsregionen. Det här känns inte helt genomtänkt då kostnadsnivån för att leva i regionen är hög, anställningsvillkoren osäkra och lönen lägre än för en behörig lärare.

    Ett annat problem är också att den som anställts tidigt på våren kan få ett bättre erbjudande i ett senare skede, något som varken arbetstagaren eller arbetsgivaren vinner på.

    I Österbotten brukar rekryteringsprocesserna inledas senare, vanligtvis i april eller maj. Det här kan i sin tur leda till en problematisk situation där rektorer i slutet av maj eller i början juni får meddelande om att en tilltänkt lärare tackar nej till sin tjänst eller sitt vikariat.
    Det finns all orsak att samarbeta bättre kring rekryteringsprocesserna i Svenskfinland. Inte bara i huvudstadsregionen eller i kommunerna kring Jakobstad. Kommunförbundets bildningsdirektörsdagar kunde vara ett bra forum för diskussion.

    Samarbete och en konsensus kring vårens lärarrekryteringar skulle ge ett mervärde för den finlandssvenska skolan. Samtidigt skulle det minska osäkerheten och arbetsmängden för rektorerna som har ett stort ansvar för verksamheten i skolorna.