Author: admin

  • Usel inomhusluft i Oxhamns skola: Föräldrarna tar sina barn ur skolan

    Ett flertal luftprov har tagits i Oxhamnsbyggnaden. Resultatet sägs inte vara tillförlitligt, eftersom proven togs fel årstid. Den här veckan skall luftprov tas i Oxhamnsbyggnaden och i Annexet. Det här är första gången som provtagningen även görs i Annexet. Efter att fuktskadade ytterskivor byttes ut i Annexet förra våren började lärarna som undervisar i byggnaden uppvisa symtom på skadlig inomhusluft, skriver Österbottens tidning.

    Nu vill en grupp föräldrar tillsammans med Hem och skola-föreningen i skolan att skolan skall stängas och uppmanar till protest genom att hålla barnen hemma från skolan fredagen den 15 februari.
    – Vi har inte så mycket makt, men på det här sättet vill vi försöka snabba upp processen och sätta press på beslutsfattarna. Vi vill ha ett snabbt beslut nu, säger Triolens ordförande Irene Strömberg i Österbottens tidning.

    Tidigare den här veckan hölls ett informationsmöte i skolan där stadens tjänstemän, bland andra bildningschef Jan Levander deltog. Stämningen efter mötet var allt annat än godmodig.
    – Vi fick ingen tidtabell, utan fick bara höra att nya prov ska tas och nu ska vi vänta tre veckor igen. Men de nya proven kommer inte att ändra någonting för de elever och lärare som inte kan vistas i byggnaden, säger Strömberg.
    Trygve Cederberg är både lärare och förälder i skolan. Det är ord och inga visor han kommer med, enligt ÖT.
    – Det är fruktansvärt att ni spelar rysk roulett med barns hälsa. Dessutom håller lärarkollegiet på att gå under. Om mätningarna inte visar något är det fel på proven. Vi kan inte vänta på att någon dör, säger Cederberg.

    En namninsamling på webbplatsen skrivunder.com har nu startats för att förmå beslutsfattarna att stänga skolan.
    Texten på skrivunder.com låter såhär: ”Inomhusluften i Oxhamns skolas huvudbyggnad och i Annexet har under många år orsakat symtom och hälsoproblem hos elever och lärare. Utredning efter annan genomförs, men inga åtgärder som löser problemen har ännu vidtagits. Att fortsätta undervisningen fram till en planerad flytt hösten 2020 är inte ett alternativ. Därför vädjar vi undertecknare till beslutsfattarna i Jakobstad att stoppa all undervisning i Annexet från och med sportlovet 2019 och i Oxhamns byggnad från och med höstterminen 2019.”

    För tillfället har den samlat över trehundra namn och vissa av undertecknarna har också infört personliga kommentarer.
    – Mamma har arbetat länge i skolan och jag har själv gått där i 3 år. Redan då blev lärarna sjuka i Annexet och det var över 20 år sedan. Vi måste ha friska hus för våra lärare och barn, skriver en av dem.
    En bra inomhusluft borde vara en självklarhet och rättighet för alla människor, noterar en annan av undertecknarna.

    För Finlands svenska lärarförbund är inomhusluften i skolorna en viktig fråga som också är ett valtema inför riksdagsvalet i april.
    – Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

     

  • Läraren 2 2019

    {turnjs Läraren-2-2019}

  • Ledaren: Svenskfinland står och faller med skolan

     

    Svenskfinland skulle behöva flera ben att stå på. Ofta lyfter man fram mediernas betydelse för en minoritet. På den punkten är det lätt att hålla med. Det säger sig självt att de finlandssvenska medierna är en viktig kugge med tanke på det offentliga samtalet på svenska i Finland. För att inte tala om den funktion av sammanhållande kitt som medierna har.

    Ett livskraftigt medielandskap är med andra ord ett viktigt ben för Svenskfinland. Men de finlandssvenska medierna har i flera år jobbat i en tung uppförsbacke. Lönsamheten sviktar, upplagesiffrorna rasar och samarbetsförhandlingarna har avlöst varandra. En komponent som gör ekvationen ännu knepigare är att mediehusen har svårt att fånga upp den unga generationen. Problematiken beskrivs på nyhetsplats i denna tidning.
    Då de unga i allt mindre utsträckning konsumerar finlandssvensk media försvagas en viktig byggsten i det finlandssvenska identitetsbygget. Vem skall nå de unga finlandssvenskarna? Då är vi tillbaka i skolvärlden. Ingen gör det så väl som skolan. Och då övriga svenska strukturer i Finland sviktar blir skolans roll och betydelse allt mer framträdande.

    Det finns därför all orsak att vässa den finlandssvenska intressebevakningen när det gäller utbildningsfrågor, både på nationell och lokal nivå. Ett exempel på detta hittar vi i Karleby. Där föreslås den svenska bildningsdirektörens och ungdomsdirektörens tjänster slås samman. Om det förverkligas så är det inte bara en domänförlust för det svenska skolväsendet i Karleby, det är en domänförlust för de redan nu rätt fåtaliga svenskspråkiga på orten.

    Med ett riksdagsval i antågande kommer våren att präglas av en intensifierad samhällsdebatt och många politiska löften kommer att utfärdas. För de två- och svenskspråkiga kandidaterna och för de politiska partier som verkar för en levande tvåspråkighet finns det all orsak att gå till grunden med vad som är det centrala för det svenska i Finland. Svaret är entydigt. Svenskfinland står och faller med skolan.

  • Ord för ord: Betala tillbaka skulden!

    Utbildningen i Finland har hamnat i en nedåtgående spiral – något som FSL redan under tidigare val har lyft upp. Ingen har ändå på allvar tagit notis om vårt tydliga budskap om att vårt utbildningssystem inte klarar av flera nedskärningar eller indexfrysningar.
    Det råder enighet om att Finland också i framtiden ska gå i främsta ledet då det gäller utbildningsfrågor. Vi ska ge våra barn och unga färdigheter och beredskap att föra vårt välfärdssamhälle framåt.

    Vi har valt att lyfta upp några valteman som beskriver vad som måste göras för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet vår utbildning är känd för.
    Jämlik utbildning har varit och fortsätter att vara en hörnsten i vårt skolsystem. Grundstenen för den jämlika utbildningen är grundfinansieringen – en grundfinansiering som ger alla som sysslar med utbildning tillräckligt med resurser för att förverkliga de mål och krav som lagar, förordningar och läroplaner ställer. Projektfinansiering där kommuner måste söka om bidrag kräver ett byråkratiskt maskineri vilket är resurskrävande. De här projekten leder dessutom till en ökad ojämlikhet mellan kommunerna.

    Den förra regeringen stiftade också en lag om kvalitativ elev- och studerandevård. En lag vars tanke var att öka öppenheten mellan social- och hälsovårdssektorn och på det sättet få ett bättre samarbete mellan de två sektorerna. Så blev det dock inte, nu tolkas sekretessbestämmelserna så att sektorerna inte kan se barnen och de unga som en helhet. Nu har vi dessutom stora skillnader mellan kommuner med avseende på tillgång till tjänster, vilket självklart lyfter frågan om vi även här behöver relationstal.

    Läraryrkets attraktionskraft är också ett fundament för en framgångsrik skola. Via den lockas de bästa studerandena till utbildningen och samtidigt stannar de som utbildat sig kvar i yrket. Därför krävs politiska beslut som minskar arbetsbelastningen och ökar trivseln. En mångfacetterad fråga som berör till exempel relationstal elev–lärare. Här är det även viktigt att skapa en grund för attraktiva anställningsvillkor och en konkurrenskraftig lön. Vi behöver politiker som ser den offentliga sektorn som en resurs!

    Det sista vi lyfter fram, som egentligen inte borde vara en valfråga, är skolfastigheternas skick. Det ska vara självklart att byggnaderna är i sådant skick att de inte är hälsovådliga för dem som vistas där. Här behövs både pengar men antagligen även skärpt lagstiftning.

    Nu behövs vi alla i arbetet med att göra skolan till en valfråga. Vi ska utmana riksdagsvalskandidaterna att ta ställning i skolfrågor. Nu är det dags att betala tillbaka skulden!

  • Pedavoces fyller 45 år – gamla sångare efterlyses

     Varför skall man som gammal sångare ta sig till Vasa på jubileum?

    – För att återuppleva sin studietid och för att träffa gamla vänner, säger Karlsson och utlovar också en traditionell sillfrukost för de som orkar.

    Den aktiva kören består av ca 40 sångare. Kören dirigeras av Maria Timoshenko, som i år firar sitt 10-årsjubuleum som dirigent. Den som är vill ha mera information om festligheterna kan kontakta kören per mail på pedainfo@gmail.com .

    Pedavoces webbplats

     

  • Nästan 20 000 på Educa

     

    Teman för årets Educa var bland annat välmående i skolan, trygghet, nya pedagogiska lösningar och framtida krav på undervisningen. På mässan förekom över 200 programnummer, för första gången ordnades i år en frågestund med riksdagens talman Paula Risikko. Dessutom ordnades en stor debatt med alla partiledare inför en fullsatt sal.

    Det svenska programmet på Educa tog plats i Svenska Hörnan. Där diskuterades bland annat vad som sker då en kris drabbar skolan och hur man kan bemöta de ungas prestationsångest. Också där ordnades en riksdagsvalsdebatt.

    Educamässan arrangeras nästa år den 24–25 januari, då för tjugofemte gången.

  • Marina L årets musiklärare

    – Marina Lindholm har under trettio års tid undervisat elever på alla stadier, ända från lågklasser upp till universitetsnivå och gjort läromedel som används i många skolor i vårt land. Hon är en inspirerande pedagog som brinner för musikundervisningen, sade föreningens ordförande Jouni Haapakoski då han kungjorde utmärkelsen.

    Lindholm är lektor i musik vid Gymnasiet Grankulla samskola och Hagelstamska skolan i Grankulla och även didaktiklektor vid Sibelius-Akademin, där hon utbildar blivande musiklärare såväl på svenska som på finska. Marina Lindholm har tidigare valts till Årets lärare av studentkåren vid Sibelius-Akademin och även erhållit Svenska Kulturfondens utbildningspris.

  • Påras skola läggs ner

    Det blev ingen tilläggstid för Påras skola i Kronoby utan den stängs i höst beslöt kommunstyrelsen på måndag kväll, vet Österbottens tidning (ÖT) berätta.

    Enligt både kommundirektör Malin Brännkärr och bildningschef Tony Widjeskog ska det gå att ordna en god undervisning trots att Påras skolas elever flyttar över till Centralskolan.

    Genom att stänga Påras skola i höst sparar kommunen cirka 85 000 euro, har Widjeskog räknat ut, skriver ÖT. Personalstyrkan kommer inte att förändras.

  • Linda Felixson tar över som vice ordförande i FSL:s styrelse

    Linda Felixson, Korsholm, har valts till vice ordförande för FSL-styrelsen för perioden 2019-2020. Det här är hennes tredje mandatperiod i förbundsstyrelsen. Hon är klasslärare men fungerar för tillfället som huvudförtroendeman i Korsholm.

  • Linda Felixson tar över som vice ordförande i FSL:s styrelse

    – Jag vill att FSL ska vara ett förbund där alla känner sig välkomna och trygga. Jag vill skapa en genomskinlighet där medlemmarna vet var man hittar information och vad styrelsen jobbar med. Jag vill att medlemmar ska veta hur de kan påverka i olika frågor på olika stadier, lokalt och nationellt.  

    Felixson företräder Korsholms svenska lärarförening. Det här är hennes tredje mandatperiod t i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen består av åtta ledamöter jämte förbundsordföranden Christer Holmlund.

    Felixson representerar även FSL i OAJ:s fullmäktige och har säte i det lönepolitiska utskottet. Hon är klasslärare men fungerar för tillfället som huvudförtroendeman i Korsholm. 

    Den nya styrelsen sammanträdde till sitt konstituerande möte i Helsingfors den 21-22 januari 2019. Inga andra kandidater nominerades till posten som vice ordförande.