Author: admin

 Åbo Akademi i Vasa har ca 70 studieplatser för klasslärare. Av dessa blir ca 50-55 så att säga ”vanliga” klasslärare medan 15-20 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare. ÅA fattade nämligen år 2017 beslutet att starta en egen språkbadsutbildning för klasslärare. Och hösten 2018 påbörjade de 15 första studerandena sina studier.

Målsättningen är alltså att förse arbetsmarknaden med ca 70 lärare per år.

– Så som det ser ut nu finns det ingenting som tyder på att det skulle finnas ett minskat behov av lärare, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Också intresset för lärarstudier är stabilt. År 2018 fick fakulteten 282 ansökningar till klasslärarutbildningen.

– På finskt håll finns det en ganska betydande förändring i intresset för klasslärarutbildningen. Det har dalat de senaste åren, säger Sahlström. Det som är glädjande ur ett svenskspråkigt perspektiv är att vi inte ser någon omedelbar effekt av den nationella minskningen eller av utbildningen i Helsingfors. Det verkar finns tillräckligt många goda sökande.

 

Åbo Akademi vs Helsingfors universitet

Klasslärarutbildningen är en het potatis i Svenskfinland. Den mångåriga lärarbristen i södra Finland fick diskussionens vågor gick höga och resultatet blev att Helsingfors universitet år 2016 startade en egen svenskspråkig klasslärarutbildning. En intressant detalj är att Fritjof Sahlström då satt vid andra sidan av förhandlingsbordet och företrädde HU.

– Inga broar brändes trots att många stora frågor kom att ställas på sin spets. Nu har vi två alternativ som ser lite olika ut för de studerande, säger Sahlström. Och de som vill doktorera i pedagogik och satsa på en forskarkarriär har nu två potentiella arbetsplatser. Fördelen är att vi får en lite större dynamik. Jag tror att det kommer att höja nivån på pedagogik på svenska i Finland.

Sahlström får medhåll av kollegan Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik.

– Forskningen är alltid internationell. Den skall inte vara regional. En god lärarutbildning baseras på internationell forskning, säger hon.

– Kan lilla Svenskfinland bära två lärarutbildningar? Är det verkligen rimligt? Det finns goda argument för och emot och de kvarstår. Men vi kan konstatera att som det är nu så finns det tillräckligt många som vill börja studera och det finns ett sug efter de som blir klara, säger Sahlström.

 

Fördjupning eller bredd?

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har uttryckt sin oro för att möjligheten att studera så kallade långa biämnen (60 studiepoäng) begränsas både vid ÅA och HU. Det långa biämnet ger ämneslärarbehörighet och därmed också ett lönelyft.

– Alla ämnen, en del i Åbo andra i Vasa, finns tillgängliga för våra studerande. Alla kan bli ämneslärare om man så vill, säger Fritjof Sahlström.

Vilka ämnen kan man läsa som långt biämne?

– Vid Åbo Akademi kan man läsa allt utom geografi.

Men i Vasa?

– Åbo Akademi är ett universitet med två campus. Alla 60 studiepoäng kan man kanske inte avlägga i Vasa men vi har smidiga lösningar. I exempelvis ämnet finska har vi ett gott och utvecklat samarbete där en del av studierna ges här i Vasa och en del i Åbo.

Men det har funnits problem med att kurser som avlagts i Vasa inte godkänts i Åbo?

– Det har funnits problem och kommer säkert att finnas i framtiden också. Men vi har ett starkt gemensamt intresse att få det att fungera.

– En av våra styrkor är att vi har möjlighet till ett ganska brett utbud av kurser för de som vill bli lärare på svenska. Och vi jobbar med att generalistkompetensen skall bli ännu bättre. Det är inte fråga om ämnesstudier, det här är en klasslärarutbildning. Vi behöver klasslärare som är specialiserade på bredden, säger Fritjof Sahlström.

– En klasslärare kan också vara specialiserad på att vara klasslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio.

 

Större flexibilitet

Vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier pågår arbetet med att utveckla klasslärarutbildningen. I och för sig inget märkvärdigt, det handlar om ett kontinuerligt arbete.

– Utbildningen är hela tiden i förändring och så skall det vara. En utbildning som skall förbereda för ett samhälle som är i snabb förändring, ja om den utbildningen inte hela tiden förändras är det något fel på den, menar Sahlström.

Vad förändras 2019?

– Klasslärarutbildningen har haft en ganska tung struktur. Det har varit för mycket obligatoriska studier. Det skall bli tydligare studiestigar för de studerande och mer flexibilitet.Klasslärarstuderande har exempelvis haft svårt att vara utomlands en termin eller ett år, och den möjligheten vill vi skapa, säger Ria Heilä-Ylikallio.

– Det skall vara lätt att studera här. Man skall kunna se möjligheterna. Det har ibland varit utmanande men vi är nu på väg åt rätt håll, säger Fritjof Sahlström. Här kan man välja att bli många olika sorters lärare. Det vill vi göra tydligare.

Och möjligheter finns det för de som utbildar sig till lärare säger man vid ÅA. Då lyfter de blicken förbi Svenskfinland och syftar på den enorma arbetsmarknad som Norden utgör för svenskspråkiga lärare.

– Varenda studerande som börjar här hos oss eller som börjar i Helsingfors kan vara bombsäker på att få jobb, säger Sahlström.

 

Fakta – klasslärarutbildningen vid ÅA i Vasa

• Pedagogiska fakulteten (Peffan) grundades 1974
• Numera fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
• Dekanus: Fritjof Sahlström
• Ca 70 studieplatser (varav ca 20 för språkbadsklasslärare)

Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.

 

Läs också tidningen Lärarens ledartext i anslutning till detta: “Slå vakt om attraktionskraften”

 – Det är så många som säger: ”Det kan inte vara sant”. Samarbetet med lärarorganisationen som de talar om kan inte vara sant. Det kan inte stämma att den bästa skolan är den närmaste skolan. Det kan vara sant att en finsk lärare ibland undervisar 4 timmar per dag och sedan kan ägna resten av tiden åt att samarbeta och till förberedelser. Det kan inte stämma att lärarna har magistersexamnen. Det kan inte vara sant. Men allt är sant, säger David Edwards.

Om man ser till Pisa-resultat har Finland visserligen tappat terräng. Men på ISTP2019 var den finska skolan högt i kurs.

– Vi inser inte här i Finland hur mycket man respekterar vårt utbildningssystem internationellt, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och drar sig till minnes USA:s tidigare undervisningsminister Arne Duncan som personligen brukade representera USA på ISTP -konferensen under sin ministerperiod.

– Han kom under kaffepausen och frågade i detalj hur det är möjligt att vi klarar oss så bra.

Vad kan vi lära av andra länder?

– I Shanghai har lärarna ett mycket tätt samarbete. Det har skapat strukturer för det och är på den punkten ett föregångsland. Lärarna utvecklar skolan tillsammans, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

– Singapore hör till de länder där utbildningen utvecklas snabbast just nu. De har långt utvecklade modeller för det livslånga lärandet.

Länderna som deltar i ISTP-mötena utarbetar årligen en förbindelse om sina fokusområden för nästa år. Finlands förbindelser för året är att stärka stödet för elevens lärande, småbarnspedagogikens kvalitet samt lärarnas grundutbildning och fortbildning.

 

Läs också: ”Suomi mainittu”

 

Finland, med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och OAJ-basen Olli Luukkainen i spetsen, står som värd för ISTP2019 (International Summit on the Teaching Profession). Konferensen arrangeras av den globala lärarorganisationen EI (Education International) och OECD.

21 undervisningsministrar och lika många ordföranden för en lärarorganisation har bland annat diskuterat ledarskap och småbarnspedagogik. Totalt lockade evenemanget ca 280 deltagare från 27 olika länder.

ISTP är ett internationellt möte för de länder som toppar PISA-statistiken eller gjort märkbara framsteg inom utbildningssektorn. För fösta gången någonsin stod Finland som arrangör för evenemanget. Och lovorden för de finska värdarna och den finska skolan avlöste varandra.

I Finland når man toppresultat trots att man i förhållande till många andra länder inte sitter på skolbänken så många timmar. Produktiviteten är av världsklass. I Finland är närskolan den bästa skolan. Där några poänger som lyftes fram av Andreas Schliecher, som är utbildningsdirektör vid OECD.

Men inte är Finland bäst i klassen i alla kategorier. När det gäller småbarnspedagogiken kommer Schliecher med kritik. I ett nordiskt perspektiv deltar få finska 3-5 åringar i småbanspedagogisk verksamhet. Finland ligger på den punkten under OECD medeltalet.

 

 Uppgiften för en tidig morgontimme var given – att programmera robotarna så att de kör så snabbt som möjligt längs en röd bana utlagd på golvet för att sedan stanna vid en svart mållinje. 

– Vad behövs? undrade kursledaren Jonny Björkström.

Femteklassarna, som arbetade i par, föreslog snabbt en färgsensor som reagerar på rött.

– Just det och sedan gäller det att fundera vidare. Vad ska roboten göra när den ser rött? Och vad ska den göra när den inte ser rött? Svänga höger eller vänster? Stanna eller vända?

I just den här kursen använder eleverna kodspråket EV3-G och efter en stunds programmering var de redo att testa om robotarna uppförde sig som de ville. En del robotar tog sig galant runt banan, andra körde ut. 

– Det kan bero på att hastigheten är för hög. Sensorn hinner inte läsa av den röda linjen, sa Jonny Björkström.

Robotarna var utrustade med två motorer som man kunde programmera in olika hastighet på. Här gällde det att hitta en bra balans.

 

Få en förståelse

Alla femteklassare vid Ytternäs skola i Mariehamn – totalt 42 elever som delades upp i tre grupper – har under en vecka deltagit i en kurs i robotteknik, som omfattade åtta lektioner per grupp och en gemensam introduktion.

Kodarklubben.ax, som startats av engagerade föräldrar och som vill väcka intresse för programmering och informationsteknologi bland barn och unga, tog initiativ till att Jonny Björkström skulle bjudas till Åland för att hålla kvällskurser. Jerry Rosbäck, klasslärare i femman, talade för att skolan samtidigt skulle satsa på kurser på dagtid och så blev det. 

– Eleverna har datorer och smarttelefoner och är vana vid att spela olika spel. Men få vet varför det händer olika saker när man trycker på olika knappar. Jag förväntar mig inte att eleverna ska bli programmerare eller robotingenjörer i framtiden, men de får en förståelse för modern teknik. Programmering ligger snart sagt det mesta i dagens samhälle, säger Jerry Rosbäck.

Kursledaren Jonny Björkström uttrycker det så här:

– Om man inte vet hur en apparat fungerar så är det som att leva i en omgivning där man inte kan språket.

Hur gick det till i praktiken? Missade eleverna vanliga lektioner under ”robotveckan”?

– Ja och nej, svarar Jerry Rosbäck. De kompenserade bortfallet genom att arbeta självständigt med ”veckans mål”, det vill säga ett antal uppgifter inom olika ämnen. En del elever har hunnit göra dem i skolan, andra har gjort dem hemma.

Med på noterna

Eleverna började med färdigt byggda robotmodeller som de fick att utföra olika saker med rätt programmering.

– Vi har bland annat fått en robot att säga ”hello” när man satte handen framför den, berättar en elev.

Under de sista kurstimmarna skulle eleverna även bygga en egen robot och det hela avslutades med en intern tävling för alla deltagare. Vem lyckas bygga den robot som utför en given uppgift snabbast?

– Vi går stegvis framåt och de får nya utmaningar efterhand. Det är lätt att fånga elevernas intresse. De allra flesta är med på noterna från början och hittar sin plats. En del gillar bättre att koda, medan andra är mer kreativa och vill bygga robotar som fungerar så bra som möjligt.

– Det är roligt och vi slipper läxor, säger en av killarna i klassen.

– Kul och annorlunda. Den här kursen blir ett minne för livet, säger en flicka.

 

 

På kommande

Kodning eller programmering ingår i läroplanen för grundskolor i Finland inom ämnena matematik och slöjd. Åland, som har egen lagstiftningsbehörighet inom utbildning, reviderar som bäst läroplanen med målet att en ny träder i kraft 2020. 

– I nuvarande läroplan ingår inte kodning och programmering, men det ska tas med i den kommande. Frågan som diskuteras nu är om området ska begränsas till vissa ämnen eller vara ett gemensamt ansvar, säger Katarina Halme-Wiklund, som är specialsakkunnig vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering.

 

Profil – Jonny Björkström

• Utbildad klasslärare.
• Arbetar heltid med sitt företag Robot Workshop Finland grundat 2006.
• Håller kurser i teknik och programmering i Svenskfinland. Kurserna passar för barn i förskoleåldern och uppåt. Han tillhandahåller den utrustning som krävs.
• Företaget har för närvarande fullt i bokningskalendern fram till april 2020.

Text och foto: Helena Forsgård