När Helsingfors universitet startade sin klasslärarutbildning 2016 var det något av en ketchupeffekt vad gäller ansökningar. Man fick då över 180 ansökningar till de 40 studieplatserna. Fortsättningsvis antas varje år 40 nya studerande men nu har ansökningsmängden normaliserats, och ca 25-30% av de sökande får en studieplats.
– Vi kan förvänta oss ett liknade söktryck i framtiden, tror Erika Löfström, professor i pedagogik och ansvarig för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.
Nu är Pedagogiska fakulteten vid HU uppe i totalt 120 klasslärarstuderande och när maskineriet är i full gång har man 200 blivande lärare i omlopp. Ännu har inga nya lärare nått arbetsmarknaden och det är med andra ord lite tidigt att sia om vilken effekten blir på den omtalade lärarbristen i södra Finland.
– Jag tror inte att det blir ett överutbud av lärare, säger Löfström. Jag ser inte den risken.
När HU startade sin utbildning sades det att Svenskfinland är för litet för två lärarutbildningar och att man borde koncentrera resurserna.
Hur ser du på det idag?
– Situationen var inte tillfredställande så som det var. Då hade vi ett för litet utbud av behöriga lärare. Helsingfors universitet har visat på en lyhördhet för samhällets behov. Vi har byggt upp ett fungerade program.
Den svenska klasslärarutbildningen vid HU är rätt ny, med någon novis inom pedagogikens område är universitetet inte. Pedagogiska fakulteten har ca 400 lärare och forskare och magistersprogrammet i pedagogik har 8 studieinriktningar, två på svenska och sex på finska.
– Pedagogiken vid HU är nummer 30 på världsrankingen. Det är en ”hujsig” prestation, säger Erika Löfström. Det finns en otrolig expertis i huset. Den här fakulteten kan erbjuda de studerande en givande studie- och forskningsmiljö.
Ingen övningsskola
En punkt där den svenska klasslärarutbildningen vid HU skiljer sig från ÅA är avsaknaden av en övningsskola. I stället har man etablerat samarbete med fem partnerskolor i Helsingforsregionen. Studenterna gör en praktik på 7 veckor under kandidatstudierna och ytterligare en under magistersstudierna.
– Man kan också göra en valbar praktik till exempel utomlands. Vi kommer att skicka studerande till Stockholm i maj och de kommer att vara där i en månad, säger Emilia Juslin, utbildningsplanerare med ansvar för praktiken.
De lärare vid partnerskolorna som handleder de studerande har fått en utbildning omfattande 5 studiepoäng. Nu skall fler handledare utbildas. Det kommer att ske i samarbete med E-norssi, som är det nationella nätverket för övningsskolorna.
Varför har ni inte en övningsskola så som den finska lärarutbildningen vid HU?
– Det har inte varit befogat att starta en skola med de volymer som vi har. Det finns inte ett mervärde i det. Man skall ha stora volymer för att det skall vara ekonomiskt hållbart att driva en övningsskola. Partnerskolorna erbjuder studenterna möjligheter att möta varierande skolmiljöer, säger Erika Löfström.
Hur har det fungerat?
– Skolorna är ivriga. Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Vi har också ett forskningssamarbete med en del av våra skolor och det är ytterst viktigt.
Ett tvåspråkigt universitet
Man kan studera till klasslärare helt och hållet på svenska vid HU. Alla obligatoriska kurser finns på svenska. Det är också möjligt att läsa samtliga ämnen som så kallat långt biämne (60 studiepoäng) och erhålla dubbel behörighet. Men dessa studier ges bara ”delvis på svenska”.
Vad betyder ”delvis på svenska”?
– Den som vill studera ett valfritt ämne upp till 60 studiepoäng kan ofta avlägga grundstudierna på svenska, men när det gäller ämnesstudier kan några kurser vara på svenska och några på finska. Det beror på om det finns tillräckligt med studerande, säger utbildningsplanerare Christa Koski. Vi är ett tvåspråkigt universitet och de studerande kan avlägga sina examensarbeten på svenska också om undervisningen är på finska.
– Vi utbildar lärare med tanke på det finlandssvenska behovet, så visst är svenskan viktig, betonar Erika Löfström.
När det gäller konst- och färdighetsämnena kan HU inte erbjuda hela paketet på 60 studiepoäng. Grundstudierna får man nog men fortsatta studier sker för gymnastikens del i samarbete med Jyväskylä universitet, bildkonsten vid Aalto och musiken vid Sibeliusakademin.
Spets eller bredd?
Precis som vid ÅA lyfter man vid HU fram vikten av bredd, inte nödvändigtvis spetskompetens bland de blivande klasslärarna. Därför pågår nu ett arbete med att sy ihop fördjupande ämneshelheter.
– Vi har cirka 400 kurser på svenska vid HU som de studerande kan välja inom ramen för de valfria studierna. Det är bra, men det kan vara svårt för de studerande att hitta och greppa möjligheterna. Därför kommer vi att skapa färdigt ihop-pusslade ämnesblock.
Profil: flerspråkighet
Mångfald, flerspråkighet och social rättvisa. Det är ledorden för HU:s klasslärarutbildning. Profilen syns inte som ett separat block i studieprogrammet utan genomsyrar alla kurser.
– Samhället blir all mer mångfaldigt och det är viktigt att våra studerande är beredda att jobba i en skola med en stor mångfald, säger Löfström.
– Helsingforsregionen är två- eller till och med flerspråkig, säger Koski.
– Därför är det viktigt för lärarna att kunna bemöta flerspråkiga elever, tillägger Löfström.
Inga åskmoln
Vid HU betonar man att den svenska klasslärarutbildningen är permanent. Det finns inga åskmoln vid horisonten. Och att det nu uppstått en konkurrenssituation i Svenskfinland om hugade studerande ser man som något positivt.
– Konkurrens är bra om parterna sparrar varandra till att bli bättre, säger Erika Löfström.
Fakta – klasslärarutbildningen vid HU
- Utbildningen inleddes 2016
- 40 studieplatser
- Ansvarig professor: Erika Löfström
- 5 partnerskolor (Dickursby skola, Mattlidens skola, Granhultsskolan, Botby grundskola, Winellskoa skolan)
- Pedagogiska fakulteten utbildar också ämneslärare på svenska
Ansökningstid: 20.3-3.4.2019.
Läs också:
Åbo Akademi: “Ämnesmässigt mångkunniga lärare är vår juttu”
Tidningen Lärarens ledare: “Slå vakt om attraktionskraften”