FSL Import

Author: admin

  • Ljusning på utbildningsfronten?

    Med den knappa segermarginalen är utgångsläget är inte tacksamt för Rinne, men det troliga är en SDP-ledd regering. Och ser man på det program som partiet gick till val men är utbildningen högt i kurs.

    Valsegraren De Gröna är en sannolik regeringskumpan. Partiet är om man granskar valprogrammen det kanske mest utbildningsvänliga partiet. I synnerhet under Ville Niinistös partiledarskap profilerade man sig som en ettrig försvarare av bildningen. Också efterträdaren Pekka Haavisto har i valrörelsen lyft fram utbildningens betydelse. ”Jag lovar göra allt för att mera pengar satsas på utbildning på alla stadier” sade Haavisto i tidningen Läraren. Och mycket riktigt lovar De Gröna i sitt valprogram mera pengar till utbildningen över hela linjen.

    Det är inte osökt att Rinne i sitt sonderande söker stöd på vänsterflanken. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit De Grönas vapendragare när det gäller att kritisera regeringens utbildningsnedskärningar. ”Jag lovar att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen” var Anderssons entydiga budskap i Läraren inför valet.

    Så är guld och gröna skogar att vänta? Så enkelt är det knappast. Rinne behöver också något av de stora partierna. Centern som fick storstryk får troligen slicka såren i opposition. Sannfinländarna är troligen inte intresserade av regeringsansvar. Då återstår Samlingspartiet. Partiet har inte gjort sig känt som särdeles utbildningsvänligt. Samtliga regeringspartier har medverkat till de senaste åtta årens nedskärningarna inom utbildningen, men Samlingspartiet är det enda partiet som suttit med i de två senaste regeringarna. Och en blick i partiets valprogram ger vid handen att ingen tilläggsfinansiering är att vänta.

    I de kommande regeringsförhandlingarna kommer Samlingspartiet sannolikt att tala för en strikt finanspolitik. Behovet att strama till den offentliga ekonomin kommer att driva fram kompromisser. Flera av partiernas vallöften är dessutom förknippade med att sysselsättningsgraden stiger. Om det inte lyckas är löftena svåra att infria. De Gröna har satt mycket prestige i att profilera sig i utbildningsfrågor. Hur mycket är de beredda att kompromissa för att nå regeringsmakten?

    SFP kan mycket väl komma att behövas i följande regering. Partiets har sällat sig till kritikerna när det gäller nedskärningarna inom utbildningen. Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen. Mikaela Nylander trillade på målrakan ut ur riksdagen. Hon har under åren profilerat sig i utbildningsfrågor. Vem i den svenska riksdagsgruppen fyller det tomrummet?

     

    Mattias Fagerholm
    chefredaktör
    Tidningen Läraren

  • Partiledarnas utbildningslöfte

    Partiledarnas utbildningslöfte

     

     Antti Rinne, SDP

    Finland har inte råd att låta bli att stärka jämlikheten i utbildningen och höja utbildningsnivån, menar SDP.

    – Socialdemokraterna vill återinföra den subjektiva rätten till småbarnbarnspedagogik, minska gruppstorlekarna och stegvis göra den avgiftsfri, säger Antti Rinne.

    Han vill också skapa en flexibel skoldag med hobbyverksamhet. Tanken är att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten så att den blir en flexibel del av skoldagen.

     

    Petteri Orpo, Samlingspartiet

    Avgiftsfri småbarnspedagogik ca 20 timmar i veckan för alla 5 och 6 åringar. Där är Samlingspartiets och Petteri Orpos utbildningslöfte. Då skulle, enligt Samlingspartiet, övergången från förskolan till grundskolan bli mer jämlik.

    – Småbarnspedagogiken är grunden i det finländska utbildningsväsendet och den förstärker jämlikheten mellan barnen, säger Orpo.

    Läs tidningen Lärarens intervju med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.)

     

    Juha Sipilä, Centern

    Grundskolan är en framgångshistoria, ett kännetecken för den finländska likvärdigheten. Men den är nu hotad, menar man inom Centern.

    – Centern föreslår en modell där förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen bildar en helhet, säger Juha Sipilä. Det skall garantera att barnet får de färdigheter som behövs för att gå vidare på skolstigen.

     

    Pekka Haavisto, De Gröna

    Finlands framgång har alltid kunnat stöda sig på en jämlik utbildning. Nedskärningarna inom utbildningen har haft stora negativa konsekvenser för utbildningen inom alla stadier.

    – Vi bör återinföra ambitionen inom utbildningen, säger Pekka Haavisto.

     

    Jussi Halla-aho, Sannfinländarna

    De allvarliga problemen inom yrkesutbildningen inverkar på livet för tusentals ungdomar som befinner sig i riskzonen att marginaliseras, menar Halla-aho.

    – Läranderesultaten blir allt sämre och alla känner till den allt djupare indelningen i bättre och sämre skolor, säger Jussi Halla-aho.

     

    Li Andersson, Vänsterförbundet

    Vänsterförbundet anklagar regeringen att ha skurit i utbildningen samtidigt som man har gjort skattelättnader för en och en halv miljard.

    – Jag kan lova att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen, säger Li Andersson.

     

    Anna-Maja Henriksson, SFP

    SFP anser att det behövs jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund, en god utbildningsnivå och en trivsam inlärningsmiljö. Vi har satsningar på hela utbildningstiden, från småbarnspedagogik till högskolorna.

    – I den grundläggande utbildningen vill vi garantera tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd längs hela inlärningsstigen. Gruppstorleken ska alltid beakta gruppens sammansättning, så att alla barns rätt till inlärning tryggas. Behörig personal på alla utbildningsnivåer ska vara en grundrättighet och lärarnas välmående måste beaktas bättre, säger Anna-Maja Henriksson.

     

    Sari Essayah, KD

    Det är viktigt att satsa på utbildningen på alla utbildningsnivåer. Kristdemokraterna vill satsa mer på utbildning, forskning och utveckling.

    – Arbetslivet förändras i snabb takt och i framtiden är det ännu viktigare att utveckla sig själv. Därför är det viktigt att satsa på det livslånga lärandet och försöka utveckla kunskapsnivån även under arbetslivet, säger Sari Essayah.

     

    Sampo Terho, Blå framtid

    Blå framtid vill främja läroavtalsutbildningen och modellen med gesäll-mästare i samarbete med företagare eftersom utbildning på arbetsplatsen för många är det attraktivaste och effektivaste sättet att lära sig ett yrke.

    – Arbetslivet och samhället förändras kontinuerligt varför mängden kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning bör ökas, säger Sampo Terho.

     

    Partiledarna fördjupar sina svar i tidningen Läraren nr 6/2019.

     

  • Sökes i Sverige: 77.000 lärare

     Skolverket i Sverige gör vartannat år prognoser över hur stort lärarbehovet kommer att vara. Den färskaste prognosen från december 2017 förutspår att skolor och förskolor de närmaste fem åren behöver rekrytera motsvarande 77.000 heltidstjänster. Det innebär en ökning med 7.000 tjänster sedan föregående prognos.

    Om antalet studerande som inleder lärarstudier förblir oförändrat beräknas omkring 80.000 lärare saknas om 15 år. Följande prognos av Skolverket publiceras i slutet av detta år.

    – Att fler väljer läraryrket är en ödesfråga, inte bara för skolan utan för hela samhället, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.

     

    Behörighetsgraden sjunker i grundskolan

    En alldeles färsk rapport från Skolverket visar dessutom att lärarbehörigheten minskar i den svenska grundskolan. Andelen behöriga lärare är 70,5% jämfört med 71,4% förra året.

    I gymnasiet ser det dock bättre ut. Där har behörighetsgraden stigit från 80,6% i fjol till 81,4% i år.

     

    Hugade finlandssvenska lärare?

    Under senare år har många finlandssvenskar flyttat till Sverige. År 2016 var ett toppår i utflyttningen då ca 1500 svenskspråkiga flyttade till Sverige. Och trenden håller i sig, visar tankesmedjan Magmas färska rapport Hjärnflykt eller inte?

    Magma går inte i detalj in i de finlandssvenska lärarnas flyttrörelse, men konstaterar att det inte rör sig om någon massflytt. År 2016 och 2017 flyttade 43 personer med pedagogisk och lärarutbildning till Sverige. Men i rapporten konstateras att trenden är på uppåtgående och med tanke på betydelsen av de svenskspråkiga lärarna för det svenska i Finland gäller det att följa med utvecklingen.

     

    Lärarstuderande blickar västerut

    En enkät som Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF gjorde år 2017 visade att de studerande inte är främmande för tanken att åka västerut. Över 70% uppgav att de kan tänka sig att flytta till Sverige för att jobba som lärare. Enkäten besvarades av 171 klasslärar-, ämneslärar-, och speciallärarstuderande vid Åbo Akademi.

     

    Oro för att jobben skall ta slut

    Det var Jutta Maunula stod bakom enkäten. Hon noterade en handfull orsaker till intresset för jobb i Sverige.

    – Högre lön och fler lediga tjänster. Det finns en stor oro bland lärarstuderande att tjänsterna i Finland inte räcker till, säger Maunula. Dessutom upplevs språkklimatet som som positivare i Sverige. Nya erfarenheter och upplevelser lockar också.

     

    Läs också: Rekordmånga sökande till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna

    I Läraren nr 6/2019 kan du läsa om hur rikssvenska kommuner försöker rekrytera finlandssvenska lärare.

     

     

  • Rekordmånga sökande till de svenska klasslärarutbildningarna

    Rekordmånga sökande till de svenska klasslärarutbildningarna

    Söktrycket till de finlandssvenska klasslärarutbildningarna är stort. När vårens ansökningstid gick ut (3.4.2019) stod det klart att den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har lockat 200 sökande. Det är en ökning med 4,7% jämfört med 2018. 40 studerande antas till utbildningen.

    – Kunskapen om den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors har börjat sprida sig. Det börjar finnas kunskap om utbildningen också i gymnasier och bland studiehandledare. Siffran vittnar också om att lärarutbildningen fortsättningsvis åtnjuter uppskattning i vårt samhälle och att läraryrket är ett attraktivt yrke för många, säger Erika Löfström, som ansvarar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

    Också Åbo Akademis klasslärarutbildning är populär. Utbildningen lockade 239 sökande vilket är en ökning med 6% jämfört med 2018. Adderar man ytterligare de 61 ansökningarna till att bli språkbadsklasslärare vid ÅA till detta landar vi på totalt 300 sökande år 2019. 70 studerande antas. Ca 15 platser är öronmärkta för språkbadsklasslärare.

    Ser man till både HU och ÅA lockade de båda universiteten totalt 500 ansökningar.

    – Det är rekord, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Så här många sökande har det inte varit under den tid som det fanns en svenskspråkig klasslärarutbildning och inte heller under den tid som det funnits två.

    – Siffrorna visar tydligt att det finns ett starkt intresse bland de unga att bli klasslärare. Det tycker jag att är väldigt glädjande.

    Varför lockar utbildningen?

    – Det är en tydlig professionsutbildning. Yrket upplevt som intressant, roligt och spännande. Det har ett anseende i samhället som känns attraktivt när man är i 18-års åldern och funderar vad man ska ta sig till i livet. Det är inte krångligare än så, säger Sahlström.

    Svalare intresse på finskt håll – ändå extremt populär utbildning

    En intressant detalj i sammanhanget är att intresset för den finska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har svalnat en aning. I år hade man 1127 ansökningar jämför med 1366 år 2018. En minskning på 17,5%. Det är en trend fortgått i några år. Samtidigt är det skäl att påminna att det rör som om 120 studieplatser, vilket gör att söktrycket fortfarande är enormt.

    – Där har man väldigt många sökande i förhållande till platserna. Det är fortfarande en väldigt attraktiv utbildning, säger Fritjof Sahlström.

     

    Läs också:

    Åbo Akademi: ”Ämnesmässigt kunniga lärare är vår juttu”

    Helsingfors universitet: ” Klasslärarutbildningen är här för att stanna”

    Ledaren: “Slå vakt om attraktionskraften”

  • ”Låt skolans folk sköta skolan”

     Vad annat tar du med dig hem från mötet?

    – Jag tar med mig det arbete som görs i Singapore, där man ständigt utvecklar läroplanerna och låter lärarna sitta i förarsätet. Jag tar med mig att Finland stärker lärarutbildningen. Det är fascinerande med tanke på att lärarutbildningen har ett så fantastiskt gott rykte internationellt. Ändå lägger man tid och pengar på att förbättra den. Jag tar också med mig vikten av att utbildningspolitiken i större utsträckning utformas i samarbete med lärarna, säger Anna Ekström.

    – Om vi skulle utveckla nya metoder för att operera benbrott så skulle vi aldrig drömma om att låta politikerna göra det. Det skulle vi låta läkarna göra. På samma sätt är det viktigt att lärarna får ett stort ansvar för metodutveckling och professionell utveckling.

    Finland har hyllats som utbildningsland under konferensen. Skriver du under lovorden?

    – Jag tycker att Finland är väldigt bra, men jag är också medveten om att det finns ett land som inte uppmärksammas lika mycket. Estland har minst lika fina skolresultat. Och Estland har i motsats till Finland inte tappat så mycket i de senaste Pisa-undersökningarna. Finland tappar, men från en komfortabel höjd.

    När det gäller Pisa har Sverige haft det lite kämpigt. Hur ska ni få resultaten att stiga?

    – I förra mätningen ökade kunskapsresultaten ordentligt inte bara i Pisa utan också i andra stora undersökningar. Vi har ett positivt trendbrott. Och vi är jättenyfikna på om det håller i sig i nästa Pisa-undersökning. Den svenska skolan har fortsatt väldigt stora utmaningar. Vi har till exempel en stor lärarbrist. Hade vi inte haft det hade jag varit mycket mer optimistisk.

    Vilka är metoderna för att hålla kurvan på uppåtgående?

    – En sak som jag är imponerad av i Finland är att man inte har ändrat så himla mycket. Man ska ändra när det behövs men i Sverige har vi genomfört väldigt många förändringar i skolan på kort tid. Det har varit för mycket helt enkelt. Det vi kan lära oss av Finland är att låta skolans folk sköta skolan i större utsträckning än vad de svenska politikerna har mäktat med.

    Hur ska man råda bot på lärarbristen?

    – Det finns inga genvägar. Man måste säkerställa att läraryrket är så attraktivt att människor vill vara lärare. Vi kan inte kommendera folk att bli lärare, man måste vilja vara det. Lönen är viktig men också arbetsmiljön.

    – Skolan har blivit som en marknad där föräldrar och elever uppträder som kunder som har rätt att ställa krav på att få en vara levererad. I det läget kan lärarna handla i kläm. De utsätts för rätt mycket press ibland också av rektorer och skolhuvudmän. Lärarna borde känna samhällets stöd när de utför sitt arbete.

     

    Läs också:

    “Vi kom till Finland för att visa att det som sägs om den finska skolan är sant”

    ISTP2019: “Suomi mainittu”

  • Alla lärare får löneförhöjning i vår – de första redan i april

    Alla lärare får en löneförhöjning  under våren. De allmänna löneförhöjningarna träder i kraft i alla skolor och läroanstalter antingen i april eller i maj.

  • Alla lärare får löneförhöjning i vår – de första redan i april

    Alla lärare får en löneförhöjning  under våren. De allmänna löneförhöjningarna träder i kraft i alla skolor och läroanstalter antingen i april eller i maj.

     

    De lärare som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA) får en allmän förhöjning från och med 1.4.2019. Uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara löner höjs då med 0,99 %.

    Lönerna för lärare inom den privata undervisningssektorn (Bildningsarbetsgivarna) höjs från och med den 1.5.2019. Förhöjningarna är då 1,1 %. Förhöjningarna gäller tabellöner samt individuella löner. Dessutom finns till förfogande en lokal pott på 0,4%. Den lokal justeringspotten finns inte att tillgå i yrkesläroanstalter.

     

    I universitet och i övningsskolor finns en allmän förhöjning från början av april. Storleken på förhöjningen är 1,1%. I början av juni finns också en lokal pott på 0,85%. Denna lokala pott används till att höja individuella lönedelar.

    Avtalen är i kraft fram till 31.3.2020. Förberedelserna inför kommande avtalsförhandlingar har redan inletts.

  • Sean Bergenheims miljölöfte till åk 1 i Vindängen: ”Jag kan använda mindre plast”

    Hur skall vi leva här på jorden så att den inte blir så smutsig? Klasslärare Johanna Pipping-Arrakoski ställer frågan till en grupp elever i årskurs 1 och 2 vid Vindängens skola i Esbo. Det är inte en helt vanlig skoldag då tidningen Läraren besöker skolan. Ett mångvetenskapligt projekt som pågår i tre dagar börjar idag. Hållbar utveckling är temat inledningsvis.

  • Sean Bergenheims miljölöfte till åk 1 i Vindängen: ”Jag kan använda mindre plast”

    Sean Bergenheims miljölöfte till åk 1 i Vindängen: ”Jag kan använda mindre plast”

    Eleverna står i en ring ute på skolans sportplan. Johanna Pipping-Arrakoski låter ett garnnystan gå fram och tillbaka i ringen. Den som får nystanet får komma med ett förslag som främjar miljön.

    – Ingen ska röka, tycker en elev.

    – Man ska inte köra så mycket bil, vidhåller en annan.

    – Man skall spara på vattnet, tycker en tredje.

     

    Sean Bergenheims miljölöfte?

    Det som också skiljer den här skoldagen från andra dagar är att tidigare ishockeyspelaren och riksdagskandidaten Sean Bergenheim finns med i ringen. Han har hakat på FSL:s kampanj ”Skugga en lärare”. Tanken är att följa en lärare under några lektioner för att få en uppfattning om hur skolvardagen ser ut.

    Pipping-Arrakoski låter garnnystanet gå vidare. Spindelnätet blir bara större.

    – Vad kan du själv göra för att jorden inte skall vara så smutsig? frågar hon.

    Svaren kommer utan att Pipping-Arrakoski behöver lirka speciellt mycket.

    – Jag kan cykla mera.

    – Jag ska inte spotta mitt tuggummi i snön.

    – Jag kan äta upp all mat jag tar.

    – Jag kan använda mindre plast, säger Sean Bergenheim när nystanet når honom.

     

    Tillbaka i sin lågstadieskola

    Det är första gången som han står på Vindängens skolas sportplan i snöslasket och funderar på miljögärningar med ett garnnystan i handen. Med skolan är långt ifrån obekant för honom. Han började nämligen lågstadiet 1991 just här. Har är imponerad av elevernas miljömedvetenhet.

    – När jag gick i skola talade man om att man inte skall skräpa ner, men de här eleverna har tagit miljötänket till ”next level”, säger Bergenheim.

    Följande undervisningsmoment är redan igång. Johanna delar ut små lappar till eleverna. Ett djur, en växt eller en person är skriven på lappen. Uppgiften är att klura ut om det/den som står på lappen har rätt att vara i skogen.

    – Häng upp lappen på staketet, instruerar Pipping-Arrakoski. Om ni tycker att den har stor rätt att vara i skogen lägger ni lappen högt upp på staketet. Om den inte har så stor rätt att vara i skogen kommer lappen lite lägre ner.

    Av en slump hamnar Sean Bergenheim i en grupp där det står ”politiker” på lappen. Vet ni vad en politiker är? frågar han de övriga medlemmarna i gruppen och möts av ett näää.

    – En politiker kan besluta hur rent vårt land skall vara, förklarar Bergenheim.

    Efter en stunds förhandlingar kommer gruppen till att politiker nog har rätt att vara i skogen och politikerlappen fästs ganska högt upp på staketet. Men en bra bit under lappen där det står ”myggor”.

    – Miljön är viktig för mig. Jag vill vara med och besluta om framtiden för de här, säger Bergenheim och sveper med handen över eleverna.

     

    Från NHL till riksdagen?

    Sean Bergenheim är känd för den finska publiken som ishockeyspelare efter en proffskarriär som varade i 17 år. Han debuterade i FM-serien som 17-åring och har spelat över 500 matcher i NHL. 2018 avslutade han karriären i svenska Frölunda. En orsak till att han slutade var en svår hjärnskakning. Han tror att han kan ha nytta av erfarenheten som hockeyproffs i politiken.

    – Jag har lärt mig att man måste jobba hårt för att nå framgång. Det samma gäller i politiken. Man måste ha tålamod.

    – Skolan har topprioritet för mig, säger Bergenheim då han talar om sina politiska tyngdpunktsområden. Barn, skola, idrott, miljö och familjepolitik.

     

    Vad är en Kahoot?

    Skoldagen fortsätter tillsammans med Ida Ala-Heikkilä som är klasslärare för årskurs 5. Massmediernas roll och funktion står på programmet. Eleverna svarar på en Kahoot. 13 av 15 tycker att det är viktigt att veta vad som händer i samhället.

    Vad har ni för regler när det gäller mobiltelefonen? undrar Sean Bergenheim.

    – Den är i ryggsäcken under skoldagen och tas bara fram om jag ger lov. Det har inte varit några problem, säger Ida Ala-Heikkilä.

    En fråga som också engagerar en riksdagsvalskandidat är de omtalade nedskärningarna inom utbildningssektorn. Hur syns det hos er? frågar Bergenheim.

    – Vi har klarat det relativt bra i Esbo. Det märks i den timresurs som jag får till skolan, alltså i gruppstorlekarna, förklarar rektor Pamela Böhme. Vi har utmanande elever och det skulle vara bra om vi kunde dela grupperna.

    Då vi lämnar Vindängens skola är Johanna Pipping-Arrakoski inne i ett resonemang om amöbor och om hur människan blev till. Sean Bergenheim tackar för miljöråden han fick.

    – Det här var helt super. Eleverna var väldigt duktiga.

     

     

     

    Fakta – lärarskuggning

    • FSL erbjuder kandidaterna i riksdagsvalet att skugga en lärare.
    • Tanken är att ge en inblick i hur skolvardagen.
    • Samtliga partier har erbjudits möjligheten att medverka.

  • Ord för ord: Kolla din kandidat noga!

    Nu är det inte långt kvar till riksdagsvalet. Debatten kring utbildning finns på agendan, men jag skulle gärna ha sett att den fått en ännu viktigare roll i debatten. Det borde vara en debatt som inte endast handlar om de kommande fyra åren utan ser framåt.