Mikael Holmberg (SFP) från Pargas hade spetsat sig på att delta i kampanjen ”Skugga en lärare” som FSL arrangerade inför riksdagsvalet. Tanken var att ge kandidaterna en möjlighet att under några timma följa en lärare för att få en insikt i hur dagens skola fungerar. Holmberg anmälde sitt intresse för att besöka sin gamla skola, Pargas gymnasium.
– Första mottagandet var väldigt positivt, men sedan blev det plötsligt tvärstopp, säger Mikael Holmberg.
Bristfälligheterna i den finlandssvenska läromedelsproduktionen var något som engagerade då FSL:s fullmäktige samlades till vårmöte 24-25.4 i Tammerfors.
Karleby svenska lärarförening yrkade i en motion till fullmäktige att FSL är aktivt i frågan och trycker på så att undervisningsmaterial översätts snabbare och i större omfattning än nu.
FSL:s styrelse konstaterade att problematiken ingalunda är ny. Förbundet har tidigare påtalat orättvisan och den ojämlika situation som de båda språkgruppernas lärare befinner sig i. Detta gäller främst gymnasiet, men också den grundläggande utbildningen. Ett problem är att förlagen står på bromsen så fort det drar ihop sig till läroplansarbete.
– Risken är att förlagen säger att inget nytt material produceras innan vi har fått en ny läroplan, sade Jeanette Lindroos från Väståbolands lärarförening.
Karleby svenska lärarförening vill också att FSL vänder sig till de finlandssvenska fonderna i frågan.
– Man kunde använda fondpengar också till att översätta, inte bara till att producera nytt, sade förbundsordförande Christer Holmlund.
– Det är svårt att hitta lärare som översätter läromedel, sade Pernilla Granlund från Borgå lärarförening. Rik blir man nog inte på det.
I fullmäktigesalen höjdes också röster för att det inte nödvändigtvis måste vara en lärare som sköter översättningen, men nog att sakgranskningen bör ske av en lärare. Petra Örn, Åbo lärarförening lät sig inte övertygas.
– Jag har översatt professionella översättares översättningar, sade Örn. I studentskrivningarna kan det gå riktigt på tok av bara ett litet fel.
Korsholms svenska lärarförening vill å sin sida att FSL skall jobba för att det finns mentorer som hjälper nya lärare. Det är viktigt att en ny lärare får en bra introduktion till läraryrket och FSL borde jobba för att synliggöra behovet.
– Det här är lärarutbildningens akilleshäl, sade Anna Nylund från Korsholms svenska lärarförening.
FSL:s styrelse lovade utreda vilka program för mentorskap som finns i skolorna och kommunerna.
– Jag hoppas att arbetsgivarna skulle se nyttan med detta. Det kan till exempel avlasta rektorerna, sade Linda Felixson, vice ordförande i styrelsen.
– En bra motion, sade Julia Liewendahl, som representerar Finlands svenska lärarstuderandes förening (FSLF) i fullmäktige.
Sune Alén, mångårig åländsk styrelseledamot, höjde ändå ett varnande fackligt finger.
– Vi är ett fackförbund. Vi bör också se till att mentorerna får ersättning.
FSL:s fullmäktige godkände båda motionerna.
Utanför de egentliga möteshandlingarna togs även fullmäktigeledamöterna på pulsen vad gäller lärarnas undervisningsskyldighet. På basis av några påståenden kan man bland annat utläsa att en klar majoritet av FSL:s fullmäktigemedlemmar anser att tilläggsuppgifter borde ersättas på samma grund oavsett usk. Utgående från snabbenkäten anser också en majoritet att undersviningsskyldigheten borde harmoniseras till 21h/vecka för alla lärarkategorier.
Ta ställning till påståendena.
Är du beredd att avstå från löneförhöjningar för att sänka usken för de som har högre usk än dig?
Läs också:
Christer Holmlund: “Vakna ur törnrosasömnen”
FSL:s uttalande från fullmäktigemötet: “Bristen på läromedel på svenska skapar ojämlikhet inom skolan”
Tidningen Lärarens ledare nr 8/2019 tangerar även problematiken med att läromedelsproduktionen släpar efter på finlandssvenskt håll: “Medel för läromedel”
Orsaken till helomvändningen var att Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och Samlingspartiet i Pargas gjorde gemensam sak och anklagade SFP för att låta eleverna agera valreklamskanaler till hemmen. Något som SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff avfärdade. SFP:s kandidater har varken diskuterat partipolitik eller delat ut valreklam till eleverna, sade Guseff.
De upprörda politiska känslorna fick utbildningschef Ulrika Lundberg att reagera och hon uppmanade skolorna att inte arrangera lärarskuggningar med hänvisning till att tidpunkten var olycklig. Hon säger att situationen inför valet var annorlunda, då SFP undantagsvis gick till val på egen lista och inte i valförbund så som i tidigare riksdagsval. Det resulterade i en intensiv valkampanj med många kandidater från orten.
– Det är en strålande idé att skugga lärare. Jag är inte alls emot det. Men med den situation vi har lokalt, så blev det fel. Det motverkade det goda syftet. Det blev upprörda känslor och jag blåste av det då jag märkte vart det barkade, säger Lundberg. Alla är välkomna att skugga, men inte inför ett val.
Skulle det inte just inför ett val vara relevant?
– Ja och nej. Det är i huvudsak de som ska verka på Arkadiabacken som behöver veta hur det är att jobba som lärare. Alla är välkomna efter valet.
Men skolan är ju öppen och undervisningen offentlig?
– Skolan är öppen men tidpunkten var inte lämplig. Vi har inte förbjudit lärarskuggningar. Inte kan vi neka någon att komma till skolan.
Är det inte precis det som har skett?
– Om jag märker att hela syftet äventyras och det ställer till med motsättningar och misstro så reagerar jag. Det har väl inte varit någons avsikt att skapa upprörda känslor?
FSL:s ordförande Christer Holmlund framhåller att lärarskuggningarna inte har några politiska förtecken. Samtliga partier har fått inbjudan att medverka.
– FSL har välkomnat alla, oberoende av partitillhörighet, att bekanta sig med skolvardagen. Men vi har uppmanat kandidaterna att lämna valbroschyrerna hemma, säger Holmlund.
– Frågan som riktades till mig var om man får föra kampanj i skolan, och nej, det får man inte, säger Lundberg.
Det var ju inte fråga om att göra kampanj utan att bekanta sig med skolan?
– Det uppfattades som kampanj. Och om det uppfattas att man för politik i skolan så säger vi nej, säger Lundberg.
– Det var lite harmset, säger Mikael Holmberg. Vi var alla lite fundersamma. Den enda förklaringen som jag fick var att det inte skall vara politik i skolan, men inte hade jag tänkt politisera. Men vad kan man göra? Om man inte är välkommen så är man inte välkommen. Då blir man utanför. Synd att det slutade innan det hann börja.
Läs också:
Sean Bergenheim miljölöfte till åk1 i Vindängen: “Jag kan använda mindre plast”
Fakta
Med den knappa segermarginalen är utgångsläget är inte tacksamt för Rinne, men det troliga är en SDP-ledd regering. Och ser man på det program som partiet gick till val men är utbildningen högt i kurs.
Valsegraren De Gröna är en sannolik regeringskumpan. Partiet är om man granskar valprogrammen det kanske mest utbildningsvänliga partiet. I synnerhet under Ville Niinistös partiledarskap profilerade man sig som en ettrig försvarare av bildningen. Också efterträdaren Pekka Haavisto har i valrörelsen lyft fram utbildningens betydelse. ”Jag lovar göra allt för att mera pengar satsas på utbildning på alla stadier” sade Haavisto i tidningen Läraren. Och mycket riktigt lovar De Gröna i sitt valprogram mera pengar till utbildningen över hela linjen.
Det är inte osökt att Rinne i sitt sonderande söker stöd på vänsterflanken. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit De Grönas vapendragare när det gäller att kritisera regeringens utbildningsnedskärningar. ”Jag lovar att vi inte kommer att fortsätta på nedskärningslinjen” var Anderssons entydiga budskap i Läraren inför valet.
Så är guld och gröna skogar att vänta? Så enkelt är det knappast. Rinne behöver också något av de stora partierna. Centern som fick storstryk får troligen slicka såren i opposition. Sannfinländarna är troligen inte intresserade av regeringsansvar. Då återstår Samlingspartiet. Partiet har inte gjort sig känt som särdeles utbildningsvänligt. Samtliga regeringspartier har medverkat till de senaste åtta årens nedskärningarna inom utbildningen, men Samlingspartiet är det enda partiet som suttit med i de två senaste regeringarna. Och en blick i partiets valprogram ger vid handen att ingen tilläggsfinansiering är att vänta.
I de kommande regeringsförhandlingarna kommer Samlingspartiet sannolikt att tala för en strikt finanspolitik. Behovet att strama till den offentliga ekonomin kommer att driva fram kompromisser. Flera av partiernas vallöften är dessutom förknippade med att sysselsättningsgraden stiger. Om det inte lyckas är löftena svåra att infria. De Gröna har satt mycket prestige i att profilera sig i utbildningsfrågor. Hur mycket är de beredda att kompromissa för att nå regeringsmakten?
SFP kan mycket väl komma att behövas i följande regering. Partiets har sällat sig till kritikerna när det gäller nedskärningarna inom utbildningen. Att se till det finlandssvenska utbildningsväsendets särbehov är en viktig nisch för SFP i regeringen. Mikaela Nylander trillade på målrakan ut ur riksdagen. Hon har under åren profilerat sig i utbildningsfrågor. Vem i den svenska riksdagsgruppen fyller det tomrummet?
Det positiva med rapporten att vi äntligen får en diskussion kring bedömningen och hur den tolkats i de nu gällande läroplansgrunderna. Det är inte bara Karvi utan även Utbildningsstyrelsen som fått upp ögonen för att bedömningen inte fungerar och att kapitel sex i läroplansgrunderna för grundläggande utbildning inte lett till en jämlikhet elever emellan.
Då läroplansgrunderna utarbetades senast hade jag möjlighet att representera förbundet i styrgruppen. I styrelsen fördes diskussioner kring kapitlet, vi samarbetade också med bland annat OAJ. Det var viktigt att kapitlet skulle vara tillräckligt tydligt och inte avvika från tidigare läroplaner eller orsaka extra arbete för lärarna. Något gick ändå fel på vägen, eftersom vi nu får ta del av rapporter om att allt inte fungerar i praktiken och att bedömningen har lett till en hel del extra arbete för den stora majoriteten av lärare.
Utbildningsstyrelsen har redan hösten 2018 inlett arbetet med att förtydliga kriterierna för slutbedömningen och för att granska hela bedömningskapitlet genom att tillsätta en styrgrupp. Också i den här styrgruppen har FSL en representant och en möjlighet att påverka arbetet med bedömningsgrunderna. Nu gäller det att vara alert och lyhörd för medlemmarnas åsikter. Det gäller också att skynda långsamt för att få till en tydligare bedömning.
Bedömningen får inte ge extra arbete eller bli ett arbetsmoment som får en större betydelse än själva undervisningen. Den ska ge elever och studerande en realistisk bild av det som bedöms samt ge eleven feedback kring hur hen kan komma framåt i sitt lärande.
Då det gäller jämlikhet kan vi inte ge kommunerna alltför lösa ramar för bedömningen. Vi behöver konkreta, tydliga och begränsande kriterier för bedömningen. Kriterier som stöder lärare i det utmanande arbetet med bedömningen.
Avslutningsvis några ord om valet. Valresultatet lovar gott för framtidens utbildning i landet. Det som gläder är att de partier som gått mest framåt är de partier som lovat stå upp för utbildningen. Det här ger stora förhoppningar för landets utbildning under de kommande fyra åren. Må varje parti hålla sitt utbildningslöfte ända fram.
{turnjs 7-2019}
Bristen på undervisningsmaterial på svenska inverkar direkt på gymnasiestuderande och deras möjligheter i studentskrivningarna. Finlandssvenska lärare måste lägga orimligt mycket tid på att producera material. FSL:s fullmäktige anser att en lärares främsta arbetsuppgift är att undervisa – inte att producera läromedel.
FSL:s fullmäktige anser att det är utbildningsanordnarens ansvar och ligger i deras intresse att se till att en lärare har tillgång till kvalitativa läromedel, såväl traditionella som digitala. Finlandssvenska lärare, både i grundskolan som i gymnasiet, måste ha tillgång till läromedel som motsvarar det finskspråkiga materialet. Det bristfälliga materialet eller till och med avsaknaden av läromedel på svenska orsakar kontinuerligt extra arbete för de finlandssvenska lärarna.
Skillnaden i utbudet av läromedel mellan den svenskspråkiga och finskspråkiga utbildningen är enorm. Förutom att utbudet av svenskspråkiga läromedel är sämre är de dessutom dyrare.
Under fullmäktiges vårmöte i Tammerfors den 24-25 april 2019 godkändes en motion, inskickad av Karleby Svenska Lärarförening, som yrkar på att förbundets styrelse i ännu högre grad jobbar för bättre och mer heltäckande läromedel och undervisningsmaterial på svenska på alla stadier, för att trygga elevernas framtida studiemöjligheter.
– Jag hoppas jag verkligen att våra nya riksdagsledamöter vaknar ur sin törnrosasömn och lyfter vår skola ur den misär som den hamnat i.
Det sade förbundsordförande Christer Holmlund då han öppnade FSL:s vårfullmäktige den 24.4.2019 i Tammerfors. Holmlund konstaterade att de partier som fört fram utbildningen under valkampanjen också fått de största framgångarna i riksdagsvalet. Det bör rimligtvis också återspeglas i regeringsprogrammet.
– Vi skall vara ett förbund som med hög svansföring för fram saker som gör att vår skola återfår sin plats som den mest uppskattade utbildningen i världen, sade Holmlund.
Christer Holmlund betonade också att man bör se längre än en valperiod då man har skolans bästa för ögonen.
– Vi behöver en samsyn om att vi inte kan ändra på läroplanerna under de kommande åren. Vi kan inte lägga till ytterligare ansvar på rektorer eller lärare. Utveckling skall vi inte säga nej till men nu är det viktigt att lyssna på de som jobbar i skolan. Vi behöver ge dem lugn och ro.
Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis.