Author: admin

Antti Rinnes regering gör nu en korrigeringsmanöver. Man satsar totalt ca 930 miljoner på utbildningen, med hopp om att ge den finländska skolan den styrfart som behövs för att komma upp på vägen igen.

Av dessa 930 miljoner är ändå endast 201,5 miljoner permanenta satsningar. Och i ljuset av tidigare nedskärningar så är satsningen blygsam. Största delen av de permanenta pengarna går till en förlängning av läroplikten. En reform som redan mött en del kritik då man befarar att de satsade medlen endast täcker kostnader för resor och material. Då pengarna inte räcker till för stödåtgärder är risken att man inte kommer att råda bot på de problem man hoppats. ”Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det” säger Mikaela Nylander i denna tidning.
Av de övriga permanenta pengarna går också en del till att korrigera misstag som den tidigare regeringen gjorde, som till att återinföra den subjektiva rätten till dagvård.

I den grundläggande utbildningen satsar regeringen Rinne 190 miljoner. Ett välkommet tillskott, men den treåriga satsningen är så kallade investeringspengar vilket innebär att de inte finns med i statsandelssystemet. Det är alltså närmast att betrakta som en punktinsats.

Flera av de partier som nu sitter i regeringen har under sin tid i opposition i fräna ordalag kritiserat regeringens utbildningsnedskärningar. Också under valrörelsen lovade man satsningar på utbildningen om man kommer till makten. Och jämför man med de två senaste regeringarna kan man säga att de har infriat löftet. Kursen har ändrats.

Med den här manövern är utbildningssektorn på väg upp på vägrenen igen. Men på lite längre sikt bör den permanenta andelen av finansieringen höjas avsevärt. Annars riskerar vi att halka ner i diket igen. Och när det gäller utbildningen skulle man gärna se att Finland håller en god fart mitt på vägen.

Då jag tänker på er lärare och rektorer känner jag en tacksamhet för det ni gör under alla arbetsdagar och ni ska veta att jag och många, många andra definitivt känner tacksamhet för det arbete ni gör även under andra tider under läsåret än i samband med skolavslutningen. Det borde vi säkert visa och utrycka oftare!
Stort, stort tack för det ni gjort under läsåret 2018–2019!

Även om det är sommarlov för elever och undervisningsfri period för lärare vill jag ändå se framåt – se framåt mot vad vi eventuellt kan vänta oss under de fyra kommande åren med en regering och ett regeringsprogram som har en klar intension att bryta nedskärningarna inom undervisningssektorn och lyfta fram utbildningens betydelse som en grogrund för det kontinuerliga lärandet (tidigare hette det livslångt lärande).
Som en inledning på det intressebevakningsarbete vi kommer att fortsätta med i augusti, vill jag kommentera några saker ur programmet.

Det bästa ur ett finlandssvenskt perspektiv är skrivningen om en utredning av den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov. De tre tyngdpunktsområdena är enligt uppgift läromedel, lärarbehov och tillgång till elevvårdtjänster (läs intervjun med Mikaela Nylander i denna tidning). De är helt i enlighet med de åsikter FSL fört fram under många år.

Läromedel har senast lyfts fram i samband med vårens fullmäktigesammanträde och att de nu är med i regeringsprogrammet visar att vi kan påverka den utbildningspolitik som förs i landet. Vi är nog inte de enda som lyft fram detta, men de är vi som fört fram läromedlen offentligt och synliggjort frågan.

Lärartillgången har också länge varit en aktiv del av debatten. Det har förts en debatt utan tillförlitlig statistik. Den utredning som gjorts av myndigheterna har inte varit heltäckande, vilket har lett till att vi haft som ambition att göra en egen. Projektet har visat sig vara utmanande, men nu då detta ska utredas måste vi kräva att utredningen omfattar alla lärare och rektorer i Svenskfinland där även Åland borde vara med!

Elevvårdtjänster har vi också fört fram. Vi behöver tillräckligt med tjänster, till exempel kuratorer och psykologer, som stöd för det arbete undervisningspersonalen gör i skolan. Nu är vi i den situationen att tjänsterna är bristfälliga och leder till att lärare och rektorer sköter arbetsuppgifter som egentligen inte hör dem till.

Det vi måste jobba för är att de investeringspengar som finns i regeringsprogrammet blir verklighet. Bland annat gäller detta utvecklandet av trestegsstödet. Här måste vi få en förändring till stånd som leder till mindre byråkrati och mera pengar för de stödformer som finns i elevernas planer.

Njut av er ledighet och släpp alla måsten kring arbetet! Kom ihåg att ni genom att koppla bort tankarna från skolan under sommaren kommer med laddade batterier till ett nytt läsår.