Bristen på undervisningsmaterial på svenska gör att finlandssvenska lärare måste sätta ner mera tid på att producera material jämfört med sina finska kolleger. Det försätter de svenska lärarna, men också eleverna, i en ojämlik situation.
– Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det som man får på finska, sade Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening.
Mikael Holmberg (SFP) från Pargas hade spetsat sig på att delta i kampanjen ”Skugga en lärare” som FSL arrangerade inför riksdagsvalet. Tanken var att ge kandidaterna en möjlighet att under några timma följa en lärare för att få en insikt i hur dagens skola fungerar. Holmberg anmälde sitt intresse för att besöka sin gamla skola, Pargas gymnasium.
– Första mottagandet var väldigt positivt, men sedan blev det plötsligt tvärstopp, säger Mikael Holmberg.
Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis.
Det nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi släppte förra veckan en rapport om bedömningen i grundskolan och gymnasiet. Att en så pass omfattande rapport inte har översatts till svenska, att man inte ens har bemödat sig göra en sammanfattning av rapporten gör mig oerhört bekymrad.
{turnjs 7-2019}
Bristen på undervisningsmaterial på svenska inverkar direkt på gymnasiestuderande och deras möjligheter i studentskrivningarna. Finlandssvenska lärare måste lägga orimligt mycket tid på att producera material. FSL:s fullmäktige anser att en lärares främsta arbetsuppgift är att undervisa – inte att producera läromedel.
– Jag hoppas jag verkligen att våra nya riksdagsledamöter vaknar ur sin törnrosasömn och lyfter vår skola ur den misär som den hamnat i.
Det sade förbundsordförande Christer Holmlund då han öppnade FSL:s vårfullmäktige den 24.4.2019 i Tammerfors. Holmlund konstaterade att de partier som fört fram utbildningen under valkampanjen också fått de största framgångarna i riksdagsvalet. Det bör rimligtvis också återspeglas i regeringsprogrammet.
– Vi skall vara ett förbund som med hög svansföring för fram saker som gör att vår skola återfår sin plats som den mest uppskattade utbildningen i världen, sade Holmlund.
Christer Holmlund betonade också att man bör se längre än en valperiod då man har skolans bästa för ögonen.
– Vi behöver en samsyn om att vi inte kan ändra på läroplanerna under de kommande åren. Vi kan inte lägga till ytterligare ansvar på rektorer eller lärare. Utveckling skall vi inte säga nej till men nu är det viktigt att lyssna på de som jobbar i skolan. Vi behöver ge dem lugn och ro.
Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis.
Vad innebär resultatet i riksdagsvalet med tanke på hur utbildningspolitiken kommer att formas de närmaste fyra åren? Är det nu slut på åtta år av nedskärningar? Regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) har ännu inte ens påbörjat sitt uppdrag men svaret på den senare frågan bör ändå vara: rimligtvis.