Author: admin

 

Vad är TALIS 2018?

I den internationella TALIS 2018-undersökningen (Teaching and Learning International Survey) medverkar 48 länder. Fokus ligger på årskurserna 7-9 inom den grundläggande utbildningen. Över 2800 finländska lärare och 150 rektorer medverkar i undersökningen. I undersökningen deltar 148 slumpvis utvalda skolor, varav tio var svenskspråkiga

Totalt har över 150.000 lärare och över 9000 rektorer deltagit i undersökningen, som genomförs i OECD:s regi.

– På det stora hela är resultatet positivt men det finns saker vi bör jobba på, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.

I den nationella finska rapporten fokuserar man på Sverige, Norge, Danmark och Estland eftersom dessa länder ses som de mest intressanta i jämförelsesyfte. I undersökningen fokuserar man bland annat på inlärningsmiljöer och lärarnas arbetsförhållanden.

Finland medverkade även i TALIS 2013.

Bristande mentorskap

När det gäller mentorskap ligger Finland alltså klart på efterkälken. 74% av rektorerna uppgav att inget mentorsprogram finns tillgängligt för deras lärare. Ser man till de övriga TALIS-länderna så ligger motsvarande siffra i genomsnitt på 33%. I exempelvis Danmark och Sverige finns i varannan skola ett mentorsprogram för nya lärare.

Samtidigt betonar de finska rektorerna vikten av mentorskap. 66% tycket att det skulle vara mycket viktigt och att behovet av mentorskap har ökat. Samma trend ser man även i referensländerna.

– När man ser till lärarnas yrkeskarriär borde man bygga upp olika typer av stöd. Det finns goda erfarenheter av mentorering från andra branscher som man kunde utnyttja, säger Li Andersson.

Nöjda finska lärare

Undersökningen visar på en rätt nöjd finländsk lärarkår. Åtminstone är de nöjdare än kollegerna i de övriga TALIS-länderna. 80% av de finländska lärarna skulle välja yrket igen. Bara 7% av lärarna ångrar sitt yrkesval. De finska lärarna har också en tilltro till sitt eget kunnande.

– De finska lärarna är självsäkra på ett bra sätt, säger Matti Taajamo, specialforskare vid Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet.

– Det är en glädjande nyhet att lärarna gillar sitt jobb, säger Li Andersson. Att de goda sidorna överväger de negativa.

Ett uppskattat arbete

De finländska lärarna upplever i högre grad än lärare i andra länder att läraryrket uppskattas i samhället. Av lärarna i Finland uppger 58% att de upplever att deras jobb uppskattas. Motsvarande siffra i Sverige är 7%. (5% i TALIS 2013).

Li Andersson betonar att det är viktigt att upprätthålla branschens attraktionskraft. Hon har noterat att ansökningarna till klasslärarutbildningarna har minskat drastiskt de senaste åren.

– Det finns skäl att utreda vilka faktorer som ligger bakom det att allt färre söker till lärarutbildningarna, säger Andersson.

Belastningen får inte öka

Den pinfärska utbildningsministern konstaterar att den feedback hon fått efter två veckor i huset (Undervisningsministeriet) är att lärarna känner ett stort förändringstryck.

– Belastningen och stressen får inte öka för lärarna, säger Li Andersson.

 

 

Unga i Norden är storkonsumenter av sociala medier. Dagens debatt går ofta i den riktningen att de använder för mycket tid på sociala medier och att deras mentala hälsa kan bli lidande. Både forskare och medier har en tendens att dra alla över en kam. Så uppstår myter. Därför behöver vi mer fakta och nyanser, menar en grupp nordiska forskare.

Rapporten ”#StyrPåSoMe – Er sosiale medier faktisk en trussel for unges trivsel” har utförts av Happiness Research Institute på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Den ser närmare på om det finns ett samband mellan ungdomars mentala hälsa och deras konsumtion av sociala medier.

– När vi talar om välbefinnande i förhållande till sociala medier blir det ofta en kamp mellan teknologientusiaster och teknologirädda. Vi behöver fler nyanser, menar Anne Mette Thorhauge, lektor vid Köpenhamns universitet, Institut for Medier, Erkendelse og Formidling.

Rapportens centrala slutsats är att sociala medier i sig inte är en avgörande faktor för hur unga mår. Slutsatsen kan förklaras med att ungas användning av sociala medier avspeglar deras sociala liv och välmående överlag. Forskarna menar att de kan bevisa att unga som trivs med livet generellt också mår bra på sociala medier.

– De ungas sociala liv och deras liv på sociala medier kan inte skiljas åt. De hänger oupplösligt samman, säger Laura Sillanpää, sociolog vid finska Sällskapet för mediefostran.

 Merparterna av pengarna som avsatts för den förlängda läroplikten går till resor och material. I 107 miljoner ingår ingen form av stödfunktioner.

– Det har jag svårt med. Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det, säger Nylander

Satsa i början eller slutet?

Vad gäller den förlängda läroplikten så rådde också delade meningar om man skulle satsa i början eller i slutet av lärstigen.

– Jag gick in med inställningen att man skall sätta så mycket som möjligt i början av skolstigen, men Antti Rinne har varit mycket tydlig med att för Socialdemokraterna så är den förlängda läroplikten nästan en tröskelfråga

Men du hade hellre satsat i form av tvåårig avgiftsfri småbarnspedagogik?

– Absolut, och det har jag varit mycket tydlig med.

Den subjektiva rätten till dagvård återinförs

Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta regleras gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.

– Vi korrigerar det som den förra regeringen gjorde.

Mikaela Nylander hade gärna sett en större permanent satsning på småbarnspedagogiken. Nu avsätter man 205 miljoner så kallade investeringspengar med ansikten att få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall också genomföras.

Inga permanenta pengar för den grundläggande utbildningen

En investering på 190 miljoner görs inom den grundläggande utbildningen åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. Nylander hade gärna sett detta som en permanent satsning.

– Det är jättebra att vi kan utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, för det är där grunden läggs. Det är för sent att korrigera eventuella problem i andra stadiet. Men pengarna blev inte en del av statsandelssystemet och man måste ansöka om dem. Det är något man velat komma ifrån. Alla var överens om att man borde satsa på grundfinansiering och statsandelar, men tyvärr blev både småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utvecklingsprojekt.

Satsning på över 900 miljoner

Totalt satsar regeringen 931,5 miljoner i utbildningen. 201,5 miljoner är permanenta pengar och 730 miljoner är investeringspengar.

– Det är sällan man får satsa så här mycket För mig var det viktigt att också gymnasierna fick lite till enhetspriset (18 miljoner) men också för att utveckla kvaliteten (20 miljoner). Att pengarna inte enbart går till yrkesutbildningen. Där är läget akut, men enhetspriset sjunker hela tiden i gymnasierna.

Den finlandssvenska utbildningen

En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen och skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.

– Det handlar om större andel obehöriga lärare, läromedel, dålig tillgång till elevvårdspersonal. Det är de tre hörnstenarna i utredningen. Det ska utredas och få ett åtgärdsprogram. Det är en bra formulering.

Utredning om integrering

Regeringen vill också utreda hur väl integreringen av barn med specialbehov fungerar. Det ifrågasätts om det ändamålsenligt att integrera barn som har rätt stora specialbehov.

– Det behövs en utredning kring det. Vi har ingen bestämd åsikt i frågan men vi har noterat diskussionen om hur man skall integrera elever. Jag tror att många lärare applåderar det här.

Studentsvenskan – ”ett mirakel”

Något överraskande står det i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.

– Det är en målsättning. Så finns det en annan mening som jag tycker att är ännu viktigare, dvs att man ska utveckla undervisningen i det andra inhemska språket. Svenska i finska skolor, och finska i svenska skolor. Så ska man inte heller säga att det inte blir av då det står ”målsättning”. Det verkar ha funnit en klart uttalad vilja att det skall bli på det sättet bland partiordförandena.

Är du nöjd med regeringsprogrammet?

– Relativt nöjd. Hade själv satt mera på att utveckla elev- och studerandevård, studiehandledning och trestegsstödet. Men nu är det så här. Läroplikten höjs, pulinat pois, säger Mikaela Nylander

– Jämlikheten stärks inom alla stadier. Vi skapar jämlika förutsättningar för alla barn och unga. Det är ett paradigmskifte i utvecklingen. Och det är superviktigt.

 

Läs också:

Rinnes regering gör miljarsatsning på utbildningen