Förlängd läroplikt, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och skolhälsovården. Där är några av regeringen Rinnes satsningar när det gäller utbildningspolitiken. Totalt ligger satsningen på närmare en miljard euro.
Author: admin
-
Rinnes regering gör miljardsatsning på utbildningen
Förlängd läroplikt, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och skolhälsovården. Där är några av regeringen Rinnes satsningar när det gäller utbildningspolitiken. Totalt ligger satsningen på närmare en miljard euro.
Regeringsprogrammet kan delas in i så kallade bestående utgifter samt investeringar. För utbildningens del är de bestående utgifterna 201,5 miljoner euro och investeringarna går på 730 miljoner euro. Tanken är att de bestående utgifterna skall bli permanenta budgetmoment även under kommande regeringsperioder, medan investeringsmiljonerna är mer att betrakta som punktinsatser.
Investeringsutgifter – 730 miljoner
Småbarnspedagogiken, yrkesutbildningen och grundskolan är de största vinnarna.
Den grundläggande utbildningen – 190 miljoner
Regeringen gör en investering på 190 miljoner i grundskolan. Satsningen gäller åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. I samma veva skall även lagstiftningen i anslutning till specialundervisningen ses över.
Småbarnspedagogiken – 205 miljoner
Med investeringen vill regeringen få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall genomföras och på sikt är målsättningen en tvåårig avgiftsfri förskola.
Trestegsstödet införs också i förskolan.
Regeringen gör även permanenta satsningar på småbarnspedagogiken på 33 miljoner euro. Den subjektiva rätten till dagvård återinförs och gruppstorlekarna regleras. (se nedan)
Yrkesutbildningen – 235 miljoner
Yrkesutbildningen stärks med 235 miljoner under en tidsperiod på fem år.
Tanken är att stärka grundfinansieringen och att anställa fler lärare.
Hobbyverksamhet – 40 miljoner
Regeringen satsar 40 miljoner euro för att utveckla en finsk version av den så kallade isländska modellen. Målsättningen är att skapa avgiftsfria möjligheter att utöva en hobby i samband med skoldagen. Det skall ske i samarbete med den tredje sektorn.
Hobbyverksamheten skall bli bestående. Utöver investeringen på 40 miljoner satsas också 14,5 miljoner av de så kallade permanenta medlen.
Bestående utgifter – 201,5 miljoner
Det har redan tidigare läckt ut uppgifter om att läroplikten skall förlängas till att gälla även andra stadiet. Övriga permanenta utgiftsposter är en satsning på gymnasiet, småbarnspedagogiken, skolhälsovården och hobbyverksamhet i samarbete med skolan.
Småbarnspedagogiken – 33 miljoner euro.
Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta reglerar regeringen gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.
Men så som ovan nämnt görs också en investering på 205 miljoner euro.
Skolhälsovården – 29 miljoner
Regeringen Rinne vill stärka elevvården i grundskolan och på andra stadiet. Det innebär fler skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovårdare. Satsningen på elevvårdspersonal går lös på 29 miljoner euro.
Gymnasieutbildningen – 18 miljoner
Regeringen vill stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen. Det sker genom en årlig satsning på 18 miljoner euro. Detta sker redan från och med år 2020.
Utöver detta gör regeringen också en investering på 20 miljoner för att sjösätta den nya gymnasielagen som träder ikraft den 1.8.2019 och för att stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen.
Det står i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.
Förlängd läroplikt – 107 miljoner
Regeringen satsar 107 miljoner på att förlänga läroplikten till andra stadiet.
Den finlandssvenska utbildningen
En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Utredningen skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.
Läs också:
Gun Oker-Blom: “Den svenskspråkiga utbildningen skall utvecklas på jämlik grund”
-
Reformtakten ökar inom utbildningen
Det gångna läsåret har förändrat utbildningen på alla sektorer. Många reformer har inletts redan innan de tidigare har slutförts och utöver de stora reformerna har det pågått talrika nationella och lokala utvecklingsprojekt.
Även om många av reformerna har varit önskade utgör den snabba takten en utmaning för lärare och chefer. Läs mera hos OAJ.
-
Finska klasslärarutbildningarna tappar i attraktionskraft
Allt färre studerande söker till de finskspråkiga klasslärarutbildningarna. I flera år har trenden varit på nedåtgående och det syns också i vårens ansökningar.
Tidningen Läraren har redan tidigare rapporterat om att intresset för klasslärarstudier på finska vid Helsingfors universitet har svalnat. I år hade HU 1127 ansökningar till de 120 studieplatserna. Detta att jämföra med 1366 ansökningar året innan. År 2013 fick HU hela 2283 ansökningar till den finska klasslärarutbildningen.
-
”Läromedelssituationen är inte så mörk som den målas upp”
Direktören för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom bläddrar i en gul bok tjock som en tegelsten. Det är Finlands statsbudget 2019. Hennes pekfinger stannar vid en punkt med rubriken Utbildningsstyrelsens omkostnader. Lite längre ner läser hon: ”Ett belopp av högst 80.000 euro för understöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning”.
– Om den summan skulle vara betydligt högre så skulle det stimulera till ny läromedelsproduktion. Stödet har haft en positiv inverkan då förlagen tvekar om de skall ge ut en serie eller inte. Men 80.000 euro håller inget förlag vid liv, säger Oker-Blom.
-
Ledaren: De studerande är framtiden
”Vi är framtiden”, skriver Julia Liewendahl, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening i detta nummer av tidningen Läraren. En stor del av materialet i tidningen står FSLF för. Det är en mångårig tradition att en gång per år öppna Lärarens spalter för de studerande
-
OAJ höjer anslagen för utvecklingssamarbete
Lärarfacket OAJ kommer i framtiden att satsa mera på utvecklings- och biståndsprojekt. OAJ:s vårfullmäktige beslutade nyligen att sträva efter att använda 0,7% av medlemsintäkterna till utvecklingssamarbete.
-
Ord för ord: Är du beredda att kämpa?
För ett par år sedan läste jag om Team Rynkeby – God Morgon – ett välgörenhetsprojekt där syftet är att samla pengar för barn som drabbats av cancer. Tanken om att ansöka om att få komma med i ett lag började gro, men att sedan gå från tanke till handling krävde aktivitet och en stark vilja att få komma med, vilket jag även lyckades med.
-
Örn fick vittring på löneförhöjning
I slutet av mars 2020 löper det nuvarande avtalet för undervisningssektorn ut. Men redan nu är förberedelserna inför nästa avtalsrunda i full gång vid Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Petra Örn, en av FSL:s representanter i OAJ:s fullmäktige, vädrar morgonluft.
-
Läraren 9 2019
{turnjs Läraren-9-2019}