Author: admin

– Vi vill stärka läraryrkets ställning i Sverige och skapa bättre genomslag för lärares politiska krav, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.
– Det nuvarande sättet att organisera den svenska lärarkåren är inte ändamålsenligt och levererar varken maximal medlemsnytta eller maximalt genomslag för våra politiska krav, säger hon.
Lärarnas Riksförbund har en ordinarie kongress i maj 2020. Därför kommer Lärarförbundet att kalla in till en extrakongress vid samma tidpunkt. Det är sedan upp till kongresserna att fatta beslut om och i så fall hur frågan tas vidare, noterar Lärarnas tidning.
Ordföranden för Lärarnas riksförbund LR Åsa Fahlén är inte lika öppen för en sammanslagning som systerförbundets tidskrift.
– Det vi har fattat beslut om är att lyfta frågan om en eventuell ny organisering av lärarna till kongressen. Men att det skulle handla om en möjlig sammanslagning av förbunden finns inte på kartan, säger Åsa Fahlén i Skolvärlden, som är LR:s medlemstidning.
– Det skulle bara bli ett större lärarförbund och jag har valt att vara med i Lärarnas Riksförbund. Hade jag velat vara med i Lärarförbundet hade jag kunnat byta, utan problem.
Återstår alltså för intresserade att se tiden an och följa med de två förbundens uttalanden och planer fram till kongresserna i maj.

 – De flesta insåg redan då att det handlar om enorma pengar, säger Martina Harms-Aalto, ordförande för fostran- och utbildningsnämndens svenska sektion.

Pilotprojektet blev ett hastverk menar Martina Harms-Aalto. Tjänstemännen vid Helsingfors stad skulle vaska fram pengar för försöket, och de lyckades trollade fram 2 miljoner. Men för att gälla alla elever på andra stadiet hade prislappen blivit 19 miljoner. Efter ett antal modeller landade man på att projektet skall omfatta material och resebiljetter. I klartext handlar det om gratis läromedel och busskort.

– Det blev orättvist, säger Martina Harms-Aalto. Det leder bland annat till att Helsingfors skattepengar används till att finansiera utomsocknes elevers skolresor.

Privata aktörer sidsteppade

Då det bara fanns 2 miljoner euro reserverat för ändamålet tvingades man avgränsa pilotprojektet. Resultatet blev att man satsade på stadens ”egna” skolor och de privata aktörerna fick därmed inte ta del av pengarna. I Helsingfors finns ett tiotal privata finska gymnasier. På finlandssvenskt håll var det yrkesskolan Prakticum och Steinerskolans gymnasium som drabbades.

– Det är ett gott initiativ från stadens sida, men det känns mycket orättvist och betänkligt att staden endast stöder gymnasister i stadens egna gymnasier. Det försätter nog de studerande i väldigt ojämlik situation, säger August Tarkkio, rektor för Steinerskolan.

– Utfallet är orättvist. I övrigt behandlar vi dem lika, säger Martina Harms-Aalto.

Att Prakticum akterseglades har fått känslorna att svalla på finlandssvenskt håll. Det är den enda svenskspråkiga yrkesskolan i regionen och då det inte finns några alternativ är detta diskriminering, menar SFP i Helsingfors.

Martina Harms-Aalto konstaterar att projektet är snedvridet av många orsaker.

– Det här gäller bara ettorna. Det är också en orättvisa.

Ingen lösning i sikte

Martina Harms-Aalto gissar att pilotprojektet utan statens hjälp blir ett försök på bara ett år. Helsingfors stad har inte de medel som skulle krävas för att förverkliga ett avgiftsfritt andra stadium fullt ut.

– Jag skulle bli jätteförvånad om det blir mer än två miljoner i nästa års budget.

Viktigare frågor finns

Helsingfors stad växer så det knakar vilket innebär att utbildningssektorns budgetram i sin helhet går åt, också utan pilotprojektet.

– Det finns saker som jag tycker att är viktigare, säger Martina Harms-Aalto. Jag vill till exempel satsa på elevvårdspersonal och ha fler speciallärare och assistenter.