Author: admin

På flera håll i Svenskfinland firades dagen med en fortbildningsdag. På Världslärardagen har lärarna all orsak att vara extra stolta över det arbetet de gör, samtidigt som det är en dag då de kan få nya intryck via fortbildningen som i sin tur kan utveckla deras egen undervisning. Denna dag ska ge intryck och engagemang i yrket, engagemang för elevers och studerandes bästa.

Jag hade själv glädjen att få delta i en fortbildningsdag som ordnades i Vasa övningsskola. Där samlades över 700 lärare för att öka sin kompetens kring läsning och förbättra sitt kunnande. Det jag upplevde som mest positivt var att det ordnades ett stort antal workshoppar och lärarna fick själva fick välja vilka tre de ville delta i. Det är viktigt ur en motivationsaspekt att lärare ges möjlighet att själva bestämma vad de anser vara det viktigaste i fortbildningssyfte.
I konceptet ingick också att lärare från skolorna från Vörå till Kristinestad i workshopen presenterade vad de gör i skolorna, ett koncept jag gillar då vi på detta sätt kan dela med oss av allt gott som görs i våra skolor.

Det hördes ett positivt sorl i korridorerna då deltagarna förflyttade sig från ett ställe till ett annat. Visst kan också jag tycka att avståndet från Kristinestad till Vasa är långt, men jag hoppas verkligen att arbetsgivaren på något sätt även kompenserar detta.
FSL har ofta betonat vikten av fortbildning för att bibehålla kvaliteten och utveckla skolan. Att stampa på stället fungerar inte, men samtidigt ska vi också i vår utvecklingsiver våga stanna upp för att reflektera och bedöma om skolan är på rätt spår.

Inom förbundet är vi väl medvetna om de utmaningar både lärare och rektorer står inför. Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare lyfta fram att vår lärarkår har ett mycket gott anseende, en lärarkår som utomlands uppskattas för sin kompetens, en lärarkår som enligt mig är den bästa i världen.

För min del avslutades Världslärardagen med en fest som lärarföreningarna arrangerade på Strampen i Vasa, en fest där över 200 lärare ännu efter arbetsdagens slut ville sammanstråla för att fira tillsammans. En fest med många skratt och en stämning av samhörighet. Då jag gick därifrån tänkte jag på dem som är i den situationen att de inte har ork att ge fullt ut av sig själv.
Dem bör vi fortsätta jobba för, samtidigt som vi ska jobba för att bibehålla den goda stämning jag fick uppleva både i Övningsskolans korridorer och på Strampen.

Allt börjar med en bra lärare är en slogan som använts i Sverige, en slogan som bär. Varje lärare har här ett eget ansvar. För att kunna vara en bra lärare krävs redskap.

FSL har länge fört fram den arbetsbelastning som ett ickefungerande trestegsstöd innebär, men i dag finns också andra utmaningar att möta i klassen. I ett och samma klassrum måste läraren förhålla sig till elever med inlärningssvårigheter, elever med koncentrationssvårigheter, elever med socioekonomiska problem, elever från missbrukarhem, elever från elevhem och elever som befinner sig inom barnskyddet. Listan kunde göras hur lång som helst och är en återspegling av dagens samhälle. Visst finns det stödfunktioner i skolan, om än i varierande omfattning, men det är till syvende och sist alltid läraren som ska följa elevernas studiestigar inne klassen. Det är lärarens ork som tryter.

Till varje rektors uppgift hör att vara insatt i den senaste forskningen på områden som berör skolan för att kunna implementera nya modeller och förhållningssätt. Dagens skolledare överbelastas med byråkrati, tiden för pedagogiskt ledarskap blir därmed minimal. Det i sin tur får ytterligare konsekvenser för den enskilda läraren. Materialinförskaffningen kan i värsta fall ligga på den enskilda lärarens bord. Och rektorns och lärarens ork tryter.
Varje skolsamfund, varje skola, bottnar i en god dialog om och kring skola. Fungerar inte dialogen mellan lärare och skolledare uppstår frustration. En frustration som belastar bägge parter. Det krävs en sund insikt och ett klimat som präglas av förståelse för att orken i arbetet skall bibehållas. En skola där alla trivs och mår bra är en skola som garanterat levererar.

Att se sig själv i spegeln kan ibland vara nyttigt med tanke på orken och att ha som strävan att vara den som bidrar med energi kan vara en god start. Allt i skolan kan inte förändras och då är det viktigt att sätta fokus på sådant det går att påverka. Faktum är att det går mycket mera energi åt till att vara frustrerad, än att se positivt på saker och försöka hitta konstruktiva lösningar.

Jag vill även lyfta fram lärarutbildningen som en aktör som kan bidra till att ge verktyg och ork i lärarens yrkesvardag både för dem som är i yrket och för de blivande lärarna. Utbildningen har forskning att stöda sig mot och känner till och kan möta de behov som finns i skolvardagen.
Vårt mål som förbund är outtröttligt jobba för en bättre vardag för våra medlemmar. Ett arbete som grundar sig på dialog, feedback och uppgörande av gemensamma målsättningar. Ingen snabbfix har det visat sig vara, men en målinriktad intressebevakning leder förr eller senare till resultat.

Ett led i detta är FSL:s tema för i år: ”Må bra på jobbet”.

Det stod klart också då tankesmedjan Magma arrangerade en diskussion under rubriken tvåspråkiga skolor. I debatten hade man dragit in planerna på en nordisk skola i Helsingfors. Att i samma andetag tala om en tvåspråkig skola (svenska-finska) är att jämföra äpplen med päron.
Den nordiska skolan skall enligt Helsingforspolitikern Marcus Rantala ligga under den finska skoladministrationen. Undervisningsspråket skall i huvudsak vara svenska och den primära målgruppen är finskspråkiga som vill att deras barn skall få en bredare språkkunskap. Det här är inte en tvåspråkig skola. Det är närmast att betrakta som ett språkbad. Eller språkbad plus som Rantala själv beskriver det i och med att säkerligen även de övriga nordiska språken skulle ha en roll i skolan.

En tvåspråkig skola är någonting annat. Magma har gjort en definition i sin egen rapport. Författaren Marketta Sundman beskriver en möjlig modell, nämligen tvåvägsspråkbad där hälften av eleverna har svenska som modersmål och den andra hälften har finska som modersmål. Tvåspråkig undervisning innebär att eleverna undervisas turvis på två olika språk.

I debatten är det ändå skäl att påminna om att Finland har två parallella utbildningssystem, ett svenskt och ett finskt. Skolorna har enligt lagen om grundläggande utbildning antingen finska eller svenska som undervisningsspråk. Lagen känner med andra ord inte till begreppet tvåspråkiga skolor. Att riva upp den lagstiftningen är ur ett finlandssvenskt perspektiv som att skjuta sig själv i benet. Utan en stark svensk skola blöder Svenskfinland.

Det finns mycket man kan göra inom ramen för nuvarande lagstiftningen. Där utgör språkbaden ett gott exempel. Dessutom konstaterar Marketta Sundman att det är fullt möjligt för barn med tvåspråkig bakgrund att utveckla ”infödd kompetens” i både svenska och finska i en svensk skola.

De som ropar efter en tvåspråkig skola verkar alla gånger inte riktigt klar för sig vad de efterlyser och svaren de letar efter finns ofta redan i den finlandssvenska skolan.