Du loggar in med ditt medlemsnummer (som finns på ditt medlemskort) och som lösenord anger du de fyra sista tecknen i din personbeteckning, ingår det en bokstav ska den skrivas med VERSALER.
När du fyllt i rätt telefonnummer och e-postadress, klicka på knappen ”skicka” längst ner på sidan!
Har du frågor kring medlemssidan kan du kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi.
1. Utgångspunkten när OAJ avtalsförhandlar är naturligtvis alltid en överenskommelse
2. Om man inte lyckas hitta en lösning som förbundet och dess medlemmar kan acceptera innan avtalen går ut (31.3.2020), har OAJ (och då även FSL) rätt att ta till stridsåtgärder*.
3. OAJ fattar beslut om eventuella stridsåtgärder.
4. OAJ fattar även beslut om tidtabellen och vilka medlemsgrupper som involveras.
5. Ansvaret för dessa beslut ligger alltså hos OAJ, inte hos de enskilda medlemmarna.
6. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en medlem att delta i stridsåtgärderna.
7. I en stridsåtgärd deltar en del av medlemmarna för hela medlemskårens sak.
* En stridsåtgärd kan till exempel vara strejk, demonstration eller ansökningsblockad.
Inom övriga branscher som ingått avtal har Kiky försvunnit som begrepp, men olika lösningar med tanke på deras öde har avtalats om.
”En magister ska ha en magisters lön”, den offentliga sektorns löner hänger inte med den privata sektorns lönutveckling. De högutbildade kvinnodominerade yrkesgrupperna inom den offentliga sektorn ligger också efter i löneutveckling i förhållande till mansdominerade yrken inom den privata sektorn då nivån på utbildning jämförs.
Här handlar det om att få avtal där vi får avtalsbestämmelser som främjar den arbetsbelastning våra medlemmar upplever.
Småbarnspedagogerna bör fås med i samma avtal som de övriga lärarna, det vill säga från det allmänna avtalet AKTA till undervisningssektorns avtal UKTA.
När det förhandlas om nya avtal är naturligtvis frågan om lön alltid relevant. Löneförhöjningar som förhandlas fram kan se ut på olika sätt. Kort sagt kan en löneförhöjning bestå av tre grundelement: 1) allmänförhöjning, 2) central justeringspott och 3) lokal justeringspott
⇒ Läs mer om avtalsförhandlingarna på OAJ:s svenskspråkiga förhandlingssida!
Fyra hugade kandidater vill bli FSL:s nästa ordförande: Pamela Leka, Jens Mattfolk, Jeanette Lindroos och Inger Damlin. FSL:s fullmäktige väljer vem det blir så fort det är möjligt att kalla samman fullmäktige. Läs mer om kandidaterna, se en inspelad debatt och läs annat nyttigt om ordförandevalet här.
Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan myndigheterna fatta beslut om att isolera en serviceenhet om en person har insjuknat, med fog misstänks insjukna eller har utsatts för en smittsam sjukdom som utgör ett hot mot folkhälsan. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd kan myndigheterna även besluta om till exempel karantän.
Den temporära ändringen i lagen om grundläggande utbildning (gäller 1.8–31.12.2020) gör det möjligt för utbildningsanordnaren att gå in för avvikande undervisningsarrangemang, om situationen kräver.
Arbetstagaren har enligt lagen rätt till antingen full lön eller FPA:s dagpenning, som ersätter inkomstbortfallet i sin helhet. Det finns ingen självrisktid för dagpenning vid smittsam sjukdom, dagpenningen har inte heller någon inverkan på det maximala antalet dagar du har rätt till sjukdagpenning.
Att försätta någon i karantän på grund av smittsam sjukdom kräver ett officiellt beslut. Även en vårdnadshavare till ett barn under 16 år som försatts i hemkarantän har rätt till dagpenning om hen av denna orsak inte kan utföra sitt jobb.
Om arbetsgivaren betalar ut lön och arbetstagaren är frisk, är utgångsläget det att man komma överens om arbetsuppgifter som ska göras. Arbetsgivaren måste då förse arbetstagaren med arbetsredskap för arbete på distans. Om lön däremot inte betalas ut utan arbetstagaren får FPA:s dagpenning, finns inget arbetstvång.
Ja, om arbetsgivaren betalar ut lön. Om arbetsgivaren inte betalar lön under tiden i karantän är utgångsläget det att arbetstagaren inte är tvungen att jobba och samma förfarande ska gälla som vid andra typer av oavlönade ledigheter.
Man kan förutsätta att distansstudier genomförs i en karantänsituation, även i grundskolan med hänvisning till den temporära ändringen i lagen om grundläggande utbildning (gäller fram till 31.12.2020). Ersättning för distansundervisning i gymnasiet är definierat i avtalet. Grundskoleelever som är försatta i karantän beviljas ett lov om frånvaro och man kan i mån av möjlighet erbjuda eleven att följa med undervisningen på distans.
Eventuellt övertidsarbete ska ersättas.
Om arbetsgivaren, och inte hälsovårdsmyndighet, beslutar om “karantän”, ska normal lön betalas för frånvaron. Semesterdagar kan användas för detta endast med den anställdes medgivande.
Arbetsgivaren kan inte kräva att man meddelar chefen om fritidsresor till utlandet.
Arbetsgivaren kan inte förutsätta att alla i ledande ställning måste vara anträffbara per telefon 24/7. I det här skedet är det inte motiverat att vidta så omfattande arrangemang. Inom sektorn för utbildning och fostran finns det inte till exempel behov av nattjour.
I det kommunala avtalet för undervisningspersonal finns inga bestämmelser om beredskapstid eller jour. I exceptionella situationer är det motiverat att utse ansvariga personer som vid behov även nås utanför tjänstetiden, ifall den här verksamhetsmodellen inte redan ingår i gällande beredskapsplaner. Man kan till exempel komma överens om ett joursystem och om ersättning för detta.
Inom småbarnspedagogiken kan man inför en pandemi förbereda sig till exempel genom att först komma överens om beredskap och om ersättningar i enlighet med AKTA. Efter det kommer man överens om vilka klockslag chefen är anträffbar utanför den ordinarie arbetstiden. Om det i något skede behövs kontinuerlig dejour, bör man komma överens om beredskapen på så sätt att en enskild chef inte belastas för mycket. Om chefen kontaktas under beredskapen, blir det arbete istället för beredskapstid, och då uppstår övertidsarbete som ska ersättas.
Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet gav 12.3 en rekommendation för att hindra att coronaviruset sprider sig samt för att skydda yrkesutbildade personer och personer som hör till riskgrupper.
Enligt rekommendationen ska anställda som har återvänt från resor i coronavirusets epidemiområde eller känner symtom på influensa stanna hemma med låg tröskel.
Ministerierna rekommenderar därtill att arbetsgivaren ger personalen möjlighet att genom en egen anmälan arbeta på distans så länge som det enligt arbetsgivaren är nödvändigt.
Läs rekommendationen.
FSL och OAJ tycker att ministeriernas rekommendationer till arbetstagare och arbetsgivare är bra. Dock är arbetsgivarorganisationerna inte tvungna att följa rekommendationerna. Därför ska anställda att kolla med den egna arbetsgivaren om hur man ska gå till väga.
Studentexamensnämnden anvisar: En examinand som insjuknat eller försatts i karantän måste meddela gymnasiet om saken så fort som möjligt. I situationer där smittorisk förekommer ska man handla enligt hälsomyndigheternas anvisningar. Övervakarna bör inte utsättas för onödiga risker.
Examinanden gör tillsammans med gymnasiet en ansökan om annullering av anmälan. Ett läkarintyg eller motsvarande utredning fogas till ansökan. Ansökan kan göras även efter examensdagen. Läs mera på studentexamensnämndens sidor.
Artikeln är en översättning som baserar sig på en OAJ-artikel skriven av Heta Lievonen.
Läs också: Vad täcker din reseförsäkring? – Håll koll på coronaviruset
Antalet skolklasser och lärare som försätts i hemkarantän ökar, det här för att hindra spridningen av coronaviruset. Här besvarar vi nio frågor om hur karantän påverkar lärarnas lön och arbetsplikt i en sådan situation. Artikeln uppdateras med fler frågor och svar med jämna mellanrum så kika in då och då för det senaste!