Regeringen har fattat beslut om att distansundervisningen fortsätter fram till den 13.5. Undervisningsminister Li Andersson har vädjat till alla föräldrar att om möjligt hålla sina barn hemma. Hon sade också att regeringen vill trygga att alla elever som skall utexamineras också får sin examen: “Vi gör allt så att slutbedömningen ska kunna göras under den här våren.”
Author: admin
-
Uppgift #1 Permitteringar?
Jens Mattfolk:
Våga tänka nytt!
Jag vill påminna arbetsgivarna om skyldigheten att utreda om arbetet kan skötas på distans och om det finns annat arbete att erbjuda. Många lärare i t.ex. medborgarinstitut hotas av permittering, men då ges de inte ens en chans att anpassa verksamheten. Kan kursen fortsätta på distans? Vilka nya, kortare, distanskurser kunde erbjudas nu när människor sitter hemma? Det finns säkert också planerings- och utvecklingsarbete som kan göras nu. Sporra personalen till nyskapande där det går i stället för att direkt trycka på permitteringsknappen.
Många människor är ensamma och kanske i behov av hjälp. Varför kan man inte flytta personal som hotas av permittering till andra uppgifter, eller i kommunen skapa nya, tillfälliga, former av service till de som behöver? T.ex. Tusby planerar inga permitteringar alls i nuläget utan delar ut matpaket, hjälper över 70 åringar och det gör kommunen med hjälp av bibliotekarier och personal från småbarnspedagogiken. Ser vi personalen som en resurs och inte en kostnad öppnas nya möjligheter.
Till sist, leta inte efter kryphål i lagstiftningen, vi bevakar medlemmarnas rättigheter och kommer att övervaka permitteringarna och väcka talan i oklara fall.
Jeanette Lindroos:
En hälsning till kommuner som planerar permittering av lärare
Samhället är i kris. Vi bevittnar världshistoria skrivas som ännu följande generationers lärare får undervisa om. Lärare har nu under en kort tid fått anpassa sej till nya krävande arbetsförhållanden och pedagogiska lösningar. Dessutom utsätter lärare med närundervisning sin hälsa för fara. Att därtill vara orolig för sin ekonomi och eventuella permitteringar belastar psykiskt. Under rådande omständigheter gör lärarna nu en stor samhällelig insats för våra barns och ungdomars utbildning. Är permitteringar det sättet som arbetsgivaren visar sin uppskattning för den extra insats som lärarna gör?
Arbetsgivarna ska inte försöka utnyttja coronapandemin som ett svepskäl för sparåtgärder. Lärarnas arbetsbörda har inte minskat, snarare tvärtom. Enligt beredskapslagens 109 § kan de verkningar som statsstyrda krisåtgärder inom undervisningssektorn har på kostnaderna beaktas vid beviljande av statsandelar och statsunderstöd. Eftersom lärarna är fullt sysselsatta så borde inte kommunens övriga ekonomi drabba lärarnas inkomster. Regeringen har också signalerat en vilja att ekonomiskt stödja kommunerna. Vi tar oss igenom denna kris med medmänsklighet och förnuft att göra långsiktiga beslut.
Inger Damlin:
Ta lärdom av 90-talet
Vi lever i en svår tid . Allt är en dag i taget, så är vi inte vana att leva. Samhällets yngsta och deras mående diskuteras sällan. Vi lärare ser hur viktig den plats är där man är sedd, får omtanke och också mat. Den är borta nu och ingen kan säga när skoldörren öppnas. Barn och ungdomar i familjer med problem kämpar. Nu får vi inte upprepa misstagen från 90-talets lama – vi får inte spara på barn och unga. Gör vi det så slår de många år framåt.
Jag minns tydligt 90-talets situation då sinade i kommunala kassor vilket resulterade i enorma nedskärningar, bland annat i skolorna. Barnfamiljer led och resultaten syntes i samhället som ökat psykiskt illamående och missbruk bland unga.
Många lärare vittnar nu om en stor arbetsbörda. Det krävs en stor insats för att undervisning på distans ska fungera. Kontakten till enskilda elever tar tid, och måste få ta tid. Något annat val finns inte! Att ständigt vara beredd och nåbar tär.
De åtgärder kring karantän som vidtagits, har vidtagits för att skydda de svaga mot virushot. Viktigare än inlärningsresultat är att lärarna nu ser till att alla är med, ser mera än vad som syns i skärmen. Där finns vår ryggrad, samhällets trygghet.
Att välja permitteringar för lärare i det här krisartade läget sparar eventuellt på kort sikt, men utgifterna blir mångfalt större på längre sikt. Att motverka permitteringar är mera än att analysera paragrafer, det är att våga se konsekvenser.
Pamela Leka:
“Jag hoppas att arbetsgivarna ser sitt ansvar”
Vi lever i en mycket speciell situation just nu och mångas jobb har förändrats. Läraranas jobb har inte försvunnit men definitivt ändrat karaktär. Vi jobbar på distans och det har inneburit mycket nytt för både lärare och elever. Undantagstillståndet vi har gör på inget sätt lärarnas jobb lättare. Jag hoppas att arbetsgivarna inser vilken stor insats lärarna har satt ner på att få detta att fungera. Varje enskild lärarresurs är viktig för att samhället ändå ska rulla på. Nu behövs alla lärare speciellt då det i kommunerna bör finnas både när- och distansundervisning. En daglig kontakt med eleverna anser jag vara viktigt för elevernas trygghet.
Även regeringen inser allvaret i situationen och de har lovat ekonomiskt stöd till kommunerna. Jag hoppas att arbetsgivarna ser sitt ansvar. Jag hoppas att vi tillsammans ska klara av denna situation. Det kommer inte att vara lätt men det behövs en vilja. Jag vädjar till kommunerna att visa sin vilja och sin uppskattning för lärarna i kommunerna. Jag hoppas verkligen att ingen lärargrupp blir permitterad p.g.a situationen vi har.
⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet.
Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval.
-
Arbetstidsförlängningen slopades och löneförhöjningarna följer den allmänna linjen i privata undervisningssektorns avtal
Avtalsbestämmelserna om arbetstidsförlängningen, alltså kiky-timmarna, slopas i alla avtalsbilagor 1.8.2020. Det nya avtalet träder ikraft 1.4.2020. Avtalsperioden är 24 månader och avtalen är ikraft till slutet av mars 2022. OAJ:s förhandlingschef Eila Urpilainen säger att uppgörelsen kom till efter exceptionellt svåra förhandlingar. Det var sannerligen inte lätt och främst på grund av frågan om arbetstidsförlängningen, säger hon.
-
Arbetstidsförlängningen slopades och löneförhöjningarna följer den allmänna linjen i privata undervisningssektorns avtal
OAJ:s förhandlingschef Eila Urpilainen säger att uppgörelsen kom till efter exceptionellt svåra förhandlingar.
– Det var sannerligen inte lätt och främst på grund av frågan om arbetstidsförlängningen. Vi var ute efter att slopa bestämmelserna om de så kallad kiky-timmarna, men som motdrag presenterade arbetsgivarsidan en rad försämringar. De här lyckades vi sedan avvärja en i taget.
Arbetstidsförlängningen slopas också för timlärare i huvud- och bisyssla i musikläroanstalter utan att andra skyldigheter kommer istället.
– Jag är glad över den här korrigeringen eftersom arbetstidsförlängnigen drabbade särskilt oskäligt timlärarna i musikläroanstalter, konstaterar Urpilainen.
Avtalsbestämmelserna om arbetstidsförlängningen, alltså kiky-timmarna, slopas i alla avtalsbilagor 1.8.2020. Det nya avtalet träder ikraft 1.4.2020. Avtalsperioden är 24 månader och avtalen är ikraft till slutet av mars 2022.
Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen
Avtalets kostnadseffekt är 3,2 procent. Det finns två allmänna förhöjningar på 1,1 procent från 1.8.2020 och 1.6.2021 samt två lokala justeringspotter.
Lokalt fördelas 0,5 procent både 1.12.2020 och 1.6.2021. Justeringspotterna används i huvudsak enligt arbetsgivarens beslut på basis av arbetets svårighetsgrad eller arbetsprestationer.
I yrkesläroanstalterna har justeringspotterna använts till övergången till årsarbetstid.Det finns också en coronaklausul i uppgörelsen. Man kan lokalt avtala om nivån och betalningstidpunkten för justeringspotten 1.12.2020, ifall läroanstalterna på grund av coronaepidemin har vägande skäl till det här på grund av ekonomiska orsaker.
Stöd för arbetsvälbefinnandet
Avtalet innehåller nya element om fortbildning för lärarna, ork i arbetet och arbetsvälbefinnande.
– Det var också ett av OAJ:s huvudmål att främja arbetslivsfrågor. Nu ska man lokalt se till att genomförandet motsvarar syftet, preciserar Urpilainen.
Lärarna i den allmänbildande utbildningen ska delta 6 timmar i utbildning som främjar och upprätthåller yrkeskunskapen eller i verksamhet som förbättrar arbetsförmågan eller arbetsvälbefinnandet. I fortsättningen fastställs samplaneringstiden för hela läsåret; skolorna planerar innehållet och följer upp att samplaneringstiden följs på gemensamt överenskommet sätt.
Arbetstidsbestämmelserna för yrkesläroanstalterna ändrades inte på annat sätt än att arbetstidsförlängningen slopades.
I övriga läroanstaltsformer deltar lärarna högst 12 timmar i utbildning som främjar yrkeskunskapen eller i verksamhet som främjar arbetsförmågan eller arbetsvälbefinnandet. Man avtalar med OAJ:s förtroendeman om principerna för hur den här arbetstiden används. Också för lärare i folkhögskolor med årsarbetstid utökas den obundna arbetstiden med motsvarande 12 timmar.
I yrkeshögskolorna har alla lärare 28 procent obunden arbetstid
I yrkeshögskolorna har alla lärare har en årsarbetstid på 1 600 timmar, varav den obundna arbetstiden är 28 procent från och med 1.8.2020. I yrkeshögskolor som i arbetstidsplaneringen följer kalenderåret beaktas ändringen från årsskiftet 2021.
Det blir inga ändringar i lönebestämmelserna, så lärarna inom teknik och trafik behåller tillgångstillägget. Det här gäller också nya arbetsavtalsförhållanden. De nuvarande arbetstidsvillkoren bibehålls för de nuvarande tekniklärarna, så länge som de är anställda hos samma arbetsgivare.
Arbetsgrupp för ändringsbehov i gymnasiet
En arbetsgrupp ska utreda ändringar som förutsätts i lärarnas anställningsvillkor i och med att gymnasielagen och läroplanerna har ändrats. Arbetsgruppen har tid fram till slutet av mars 2021.
En annan arbetsgrupp ska se över bestämmelserna för timlärarna.
Veckoarbetstiden i vuxenutbildningscenter till samma nivå som före arbetstidsförlängningen
Kollektivavtalet för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter följer i huvuddrag kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn, bland annat vad gäller avtalsperioden och förhöjningarna. Också här finns en coronaklausul.Veckoarbetstiden i vuxenutbildningscenter ändras tillbaka till samma nivå som före arbetstidsförlängningen. Lärarna ska delta högst 12 timmar i utbildning som främjar och upprätthåller yrkeskunskapen eller verksamhet som förbättrar arbetsförmågan och arbetsvälbefinnandet. Man avtalar med förtroendemannen om gemensamma principer för det här.
I fortsättningen räknas också företagsverksamhet till tid som räknas till godo för erfarenhetstillägg.
-
Tilläggstid krävs för reformen av den förlängda läroplikten
Undertecknarna, medlemmar av uppföljningsgruppen för utvidgningen av läroplikten, för fram den gemensamma målsättningen, att hela årsklassen får en utbildning från andra stadiet, men att det krävs tilläggstid för att kunna garantera kvaliteten i lagberedningen och i verkställandet.
För att den nya läropliktslagen ska kunna verkställas effektivt och väl måste hela utbildningsfältet introduceras och många praktiska arrangemang sättas i ordning. Under de rådande omständigheterna är detta inte möjligt.
-
Universitetsavtalet tryggar den allmänna förhöjningsnivån och lättar på arbetstiden
För universitet och övningsskolor nåddes 24 månader långa avtal som följer den allmänna linjen. Undervisnings- och forskningspersonalens årliga arbetstid sjunker med 12 timmar och maximiantalet timmar för kontaktundervisning sänks. Vi lever i en annan verklighet nu än då målsättningarna sattes upp. Med tanke på det rådande läget med coronaviruset måste vi vara nöjda över att vi rott i land två avtalshelheter inom den privata undervisningssektorn, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.
-
Universitetsavtalet tryggar den allmänna förhöjningsnivån och lättar på arbetstiden
I förhandlingarna med Bildningsarbetsgivarna nåddes den 24 mars ett förhandlingsresultat för universitet och övningsskolor som följer den allmänna linjen. Den nya avtalsperioden är 24 månader och har en kostnadseffekt på 3,2 procent.
– Vi lever i en annan verklighet nu än då målsättningarna sattes upp. Med tanke på det rådande läget med coronaviruset måste vi vara nöjda över att vi rott i land två avtalshelheter inom den privata undervisningssektorn. Det här betyder inte att vi gett upp våra tidigare målsättningar, de kommer naturligtvis med i en ny avtalsrunda, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.
– Det här ger nu arbetsro åt universitetssamfundet som undervisar och forskar för fullt på distans även om byggnaderna är stängda, säger Hanna Tanskanen, OAJ:s ombudsman i universitetsärenden.
Den nya avtalsperioden börjar 1.4.2020 och ger två allmänna förhöjningar på 1,1 procent från 1.8.2020 och 1.6.2021. Det finns också två lokala potter på 0,5 procent från 1.12.2020 och 1.12.2021. De lokala potterna används enligt arbetsgivarens beslut till den uppgiftsbaserade lönedelen medräknat de tillsvidare ikraftvarande kravnivåerna eller till den personliga lönedelen. Också arvodena för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige justeras med 1,6 procent både i början av augusti 2020 och början av juni 2021.
Gymnasiereformen beaktas i lokala potter
Övningsskolornas justeringspotter används delvis på annat sätt än universitetens. En arbetsgrupp tillsätts för att utreda vilka ändringar som förutsätts i kollektivavtalet till följd av gymnasiereformen med ändringar i både lag och läroplaner. Om enighet inte nås om avtalsändringarna senast 31.3.2021, används lokala potten dels som allmän förhöjning, dels enligt arbetsgivarens beslut till den uppgiftsbaserade och personliga lönedelen.
Oavsett arbetsgruppen används en fjärdedel av övningsskolornas lokala potter till att justera den uppgiftsbaserade lönedelen, de tillsvidare ikraftvarande kravnivåerna eller den personliga lönedelen medräknade. Arbetsgivaren beslutar om hur potterna fördelas.
Universitetsavtalet har en coronaklausul. Man kan lokalt avtala med huvudförtroendemannen om nivån på de lokala potterna och betalningstidpunkterna på annat sätt, ifall universitetet på grund av epidemin har vägande skäl till detta på grund av ekonomiska orsaker. OAJ och FSL betonar att orsakerna måste vara synnerligen exceptionella för att klausulen ska användas.
Ändringar i arbetstiderna
Ett av OAJ:s och FSL:s huvudmål var att få arbetstidsförlängningen slopad. För universitetens del måste vi delvis ge efter, men slutresultatet är ändå tillfredsställande.
Undervisnings- och forskningspersonalens årliga arbetstid sjunker med 12 timmar från 1 624 till 1 612 timmar. I undervisningsbetonade uppgifter sänks maximiantalet timmar för kontaktundervisning med två eller tre timmar. De nya maximiantalen är 394 och 452 timmar. Professorernas nya maximiantal är 141 timmar. Ändringarna träder i kraft 1.8.2020. I övningsskolorna slopas läsårets merarbete 1.8.2020. Samplaneringsarbetstiden bibehålls på nuvarande nivå.
Ett nytt element i avtalet är att övningsskollärarna ges möjlighet att genom överenskommelse med rektorn delta i anordnandet av proven vid studerandeantagningen till lärarutbildningsanstalten. För bedömning av urvalsprov betalas 35 euro per timme. Bestämmelsen träder i kraft 1.4.2020.
Den årliga bundna arbetstiden för lektor som verkar som studiehandledare sjunker från 1 238 till 1 230 timmar.
Arbetsgrupper för gymnasiebehov och karriärmodeller
Under avtalsperioden fortsätter man i arbetsgrupper granska anställningsvillkoren vid universitet och övningsskolor. Bland annat ska man utreda ändringsbehoven av gymnasiets anställningsvillkor och universitetens karriärmodeller. Man behandlar också undervisningstimmarnas maximiantal och nya undervisningsmetoder.
-
Mera information på måndag om hur undervisningen ordnas under vårterminen
Trots att undantagstillstånd råder i Finland så fortsätter undervisningen till läsårets slut. Men hur? På måndag får vi höra hur länge det råder undantagstillstånd och vad det innebär för ordnandet av undervisningen. Jag anser att det förnuftigaste beslutet är att bestämma att vi inte ordnar närundervisning mera den här våren, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
-
Mera information på måndag om hur undervisningen ordnas under vårterminen
Undervisningen är på alla stadier mer eller mindre i undantagstillstånd. De vårdnadshavare som kan rekommenderas ha sina barn hemma och närundervisningen ges endast till ett fåtal elever som har rätt till närundervisning.
På måndag den 30 mars ska statsrådet besluta och ge information om hur undervisningen ordnas under återstoden av vårterminen. Nuvarande förordning gäller, som bekant, endast till mitten av april trots att Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att epidemin pågår i fyra till sex månader.
– På måndag får vi höra hur länge det råder undantagstillstånd och vad det innebär för ordnandet av undervisningen. Jag anser att det förnuftigaste beslutet är att bestämma att vi inte ordnar närundervisning mera den här våren, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Undervisningen är inte avbruten och kommer inte att avbrytas
Luukkainen deltog igår torsdag (26.3) i diskussioner tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen med flera.
– Vi betonar alla, trots att närundervisningen i stor utsträckning har övergått i andra former av undervisning, så är inte undervisningen pausad. Nu spekuleras det på sina håll om till exempel undervisningen i vissa ämnen har avbrutits, men så är inte fallet. Undervisningen fortsätter, om än i huvudsak på distans, säger Luukkainen.
Enligt Luukkainen har ministeriet förståelse för att man under rådande undantagstillstånd inte avhandla allt i läroplanerna. Lugnande besked gavs också till vårens abiturienter och studerande som ämnar söka till högskolor. Ministeriet försäkrar att även under undantagstillstånd så ska val av studerande ske.
-
Coronaviruset visar på lärarnas styrka
Lärarna har visat en enorm styrka i förmågan att anpassa sig till de förändrade och minst sagt utmanande förhållandena. Genom att hantera krisen så väl som man har gjort har man byggt upp ett värdefullt förtroendekapital med tanke på framtiden, skriver tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.