Tidningen Läraren har tagit pulsen på alla fyra kandidater som hittills har meddelat att de vill bli ordförande för FSL. Bekanta dig gärna med alla fyra ambitiösa FSL:are som vill leda vårt förbund!
⇒ Jeanette Lindroos
⇒ Jens Mattfolk
⇒ Pamela Leka
⇒ Inger Damlin
Missa inte “Kampen om klubban” där vi varje vecka utmanar kandidaterna med en ny uppgift.
En knapp månad av distansundervisning parallellt med närundervisning för en del elever har pågått och redan nu börjar den finlandssvenska pressen peka finger. Politikerna jämför och påstår att den egna kommunens lärare inte levererar bäst eller mest. Nu börjar politiker jämföra och påstå att den egna kommunens lärare inte levererar bäst eller mest. Men om vi backar bandet lite…
(Denna insändare har publicerats i Vasabladet 8.4.2020.)
Under de senaste åren har många städer och kommuner skurit i resurserna för bildningen. Man sparar, man får absolut inte överskrida budget, man måste skära ner och använda osthyveln.
Många utbildningsanordnare har inte haft resurser för att köpa in digitala hjälpmedel för lärare och elever och återanvänder den söndriga boken för femte gången. Man delar på maskinerna som finns i skolan och gör sitt bästa för att hänga med i digitaliseringen.
I hur många kommuner kan man ärligt säga att man har satsat på lärarnas fortbildning när det kommer till digitaliseringen, hur många har ens en plan för digitaliseringen? Hur många har gett resurser för It-stöd åt lärarna eller anställt egna it-lärare? Hur många lärare har fått jobbtelefoner för att kunna hålla kontakt till elever och vårdnadshavare?
En av styrkorna i den finländska skolan har alltid varit lärarens pedagogiska frihet att anpassa undervisningen, att skräddarsy lösningar för varje enskilt klassrum. Men nu litar man inte på läraren längre och man hävdar att läraren inte gör sitt bästa; Hon har haft för lite kontakt med sina elever, han ger alldeles för många uppgifter. Men jag lovar, lärarna gör sitt bästa i denna helt nya situation där undervisningen fick ställas om, över en natt.
Lärarna jobbar utgående från de premisser politikerna gett när de fördelat resurserna. Låt oss dessutom göra vårt jobb utan hot om permitteringar. Ge oss arbetsro. Ha tillit till att vi gör det bästa vi kan istället för att dra mattan under våra fötter. Lyft läraren som hjälper ditt barn. Lyft skolan som kunnat erbjuda en platta eller dator till alla hem.
Vi lärare ser hur hemmen kämpar, hur föräldrarna balanserar mellan sina egna jobb och barnens behov av hjälp i skolgången. Vi ser att dom gör sitt yttersta.
Vasabladets ledartext i helgen var klumpig och illa timad. Just nu, en knapp månad efter att undantagstillståndet utlystes måste vi hålla ihop och visa tilltro till varandra och oss själva.
Tillsammans kommer vi långt.
Linda Felixson
Vice ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund
Utbildningsstyrelsen skriver att stödet ska fortsätta som vanligt för de elever som har rätt till och som deltar i närundervisningen. För de elever som deltar i distansundervisningen ska man ordna stöd “endast i den omfattning det är möjligt med beaktande av omständigheterna.” UBS betonar betydelsen av samarbete och kommunikation mellan skolan och hemmet då undantagsförhållanden råder.
De kommunala förhandlingarna avbröts förra veckan men återupptogs direkt hos riksförlikningsmannen. Vad ska vi förvänta oss för resultat av medlingen och vad är det som gäller när parterna får hjälp av riksförlikningsmannen?
Det fanns inte förutsättningar för att nå ett förhandlingsresultat utan medling. Både arbetsgivarna KT och FOSU som förhandlar för lärarna meddelade att medling behövs. I medlingen deltar också SOTE rf som är förhandlingsorganisation för fackförbunden Tehy och Super (social- och hälsovård) samt JAU (julkisen alan unioni) som representerar JHL och JYTY.
I nuläget har ingen huvudavtalsorganisation som deltar i medlingen meddelat om några stridsåtgärder. Vanligtvis när avtalsorganisationer förhandlar hos riksförlikningsmannen så ökar till exempel arbetstagarna trycket på arbetsgivarna genom stridsåtgärder. Men på grund av undantagstillståndet och coronaviruset så är denna medling hittills exceptionell såtillvida att medlingen fortsätter tillsvidare utan till exempel strejkvarsel. Just den här aspekten kan också leda till att medlingen pågår länge.
Det går inte att säga vilket resultatet av medlingen blir. Som tidigare nämndes så är inte lärarfacket ensamt i medlingen. Krav från andra fackförbund påverkar också medlingen eftersom det fortfarande är fråga om kommunernas pengar oavsett vem som ställer kravet. Det är alltså många pusselbitar som ska sättas.
Nej. Det är obligatoriskt att delta i medling men det finns inget tvång att acceptera ett bud. Riksförlikningsmannen fungerar som ordförande och sätter agendan men strävar efter att parterna ska komma överens utgående från sina egna ramar. Riksförlikningsmannen kan sedan ge ett bud som varje organisation separat tar ställning till. Riksförlikningsmannen kan också avbryta medlingen eller föreslå att tillsätta en medlingsnämnd.
Här uppdaterar vi kortfattat det senaste på förhandlingsfronten: Förhandlingsfakta
Ordförandekandidaterna får i sin andra uppgift reflektera över sin egen skolgång, vad som var bra då och vad som har blivit bättre. De uppmanas också berätta vad de anser måste förbättras i framtiden. Kandidaterna bjuder även på ett härligt skolfoto!
Den här veckan har vi bett ordförandekandidaterna reflektera över sin skolgång och ur ett elevperspektiv beskriva:
Pamela Leka, Helsingfors
Skolan på 80-talet och skolan idag
Jag har alltid trivts i skolan trots att jag aldrig haft särskilt lätt för att lära mig. Jag fick kämpa för att uppnå goda vitsord. Jag är född i slutet av året så då jag började skolan var jag ganska liten, omogen och jag hade nog lite myror i byxorna. I skolan fanns kompisarna och där fanns en underbar fröken. Vår fröken hette Britta och var snäll. Om fröken hade sagt något så gjorde vi elever som hon instruerat. Ingen ifrågasatte fröken Britta.
Jag minns att vi började morgonen med att sjunga medan hon spelade på tramporgeln som fanns på en liten scen i vårt klassrum. Jag minns också röda diktamenshäftet och det stora höga skåpet i omklädningsrummet där vi förvarade våra gymnastikkläder och våra duschmössor. I varje klass fanns det en klasslärare och ca 25 barn. Vi jobbade mycket i våra arbetsböcker och vid skolårets slut fick vi hem både arbetsbok och textbok. Vi hade inga digitala verktyg.
På rasterna hade vi skoj. Vi var påhittiga och hittade på nya lekar hela tiden. Skolan var en trygg plats där inget farligt kunde hända.
Skolan har förändrats sedan 80-talet. Idag har lärarna betydligt mer kontakt med föräldrarna. Förr var det kanske mer en kontakt mellan eleven och läraren. Eleverna är mera delaktiga i undervisningen idag och de får vara med och påverka undervisningen. I skolan finns också många synliga stödåtgärder som gynnar eleverna.
För att skolan ytterligare ska förbättras måste elevvården bli ännu mera synlig. Eleverna behöver många trygga vuxna på plats i skolan. Eleverna behöver också mer än bara baskunskaper i olika ämnen. De behöver träna såväl digitala, sociala som vardagliga kompetenser. Dessutom behöver dagens elever träna på sin uthållighet. Man får inte genast ge upp. Samhället förändras och skolan behöver förändras i takt med det.
När jag tänker tillbaka på skolan då kommer jag ganska direkt till ordet trygghet. Jag upplever att de grupper jag var i var tillräckligt små. Jag minns lärarna jag hade som duktiga och engagerade, precis som idag. Undervisningen var ju lärarcentrerad och utgick i hög grad från katedern. Det var ordning och reda och respekten för läraren infann sig automatiskt.
Idag har vi en mera varierad undervisning. Vi har en undervisning som utgår från eleven och där det behövs finns en ambition om att differentiera. Eleverna och världen har förändrats på 30 år och så även skolan. Vi har ett trestegsstöd som i bästa fall fångar upp en elev i behov av stöd och ger exakt det stöd som behövs, utgående från just den elevens behov, styrkor och svagheter.
En del Pisa resultat avslöjar att vi kan göra ett bättre jobb med pojkar. Hur ska vi få deras läsning på samma nivå som flickornas? Hur ska vi vända trenden med ett ökande antal svaga läsare? Vårt system med trestegsstödet är underfinansierat och ett system med öronmärkta pengar för elever inom de olika stödnivåerna kunde vara ett sätt att trygga kvalitén inom trestegsstödet. Projektfinansiering borde undvikas. Grundskolan är ett evighetsprojekt, som är och har varit ett framgångsrikt sådant, men den mår bäst av en jämn, långsiktig och kontinuerlig finansiering. Vi satsar mindre än våra nordiska grannländer.
Ser ni alla?
Jag hoppar ruta. Klockan ringer. Dags att sitta stilla och lyssna. Lärarinnan börjar prata. Handen åker upp. En timme med mina frågor börjar igen. Känslan att inte passa in tär på mig. Varför ställer jag så många frågor?
I dagens skolvärld testas många elever, men jag blev inte testad. Att få en diagnos kan innebära en lättnad, men diagnosen kan medföra en stämpel. Blir man utan diagnos kan det leda till frustration. Elever med diagnos har rätt att få anpassad undervisning, men förverkligas det för alla som behöver det? Ger en diagnos en lätt utväg för en omotiverad elev?
Under min skolgång fick jag ingen förklaring till mina svårigheter. Utåtagerande pojkar fick hjälp. I dag har vi bättre förutsättningar att se flickors problem. Det finns skolpsykologer och -kuratorer för eleverna. Skolans normer har ändrats, flickor får också höras och synas. Trots allt, så trivdes jag i skolan. Vi fick delta i idrottstävlingar och lärarna hade tid att lyssna. Tack vare svårigheterna och engagerade lärare blev jag en utåtriktad, högpresterande elev.
När jag blickar framåt ser jag en skolvärld där det blir allt viktigare att se eleven. Att visa omtanke och att ge tid åt elevernas tankar får en allt större betydelse i den digitala världen. Ett smidigare trestegsstöd skulle på ett bättre sätt garantera elevernas rätt till tillräckligt stöd för sitt lärande. Vi behöver flera speciallärare för att eleverna ska få de rätta individuella stödåtgärderna. Trots alla anpassningar i undervisningen, måste alla ändå få tillräckliga färdigheter att klara av livet.
Hade en trygg uppväxt och inledde min skolgång i liten byskola med kakelugnar, mängdlära och läsa psalmverser utantill. En vacker skoltid präglad av ”hjälpas åt”. Jag var duktig i matematik och fick ofta hjälpa klasskamrater då jag blev klar med mina uppgifter. Att sitta bredvid och stöda en klasskompis var fint och gav livslång vänskap. Själv var jag urusel på boboll och fotboll, men det spelade ingen roll. De kompisar jag stött i matematik tog väl hand om mig då det kom till dribblingar och fånga lyra . Jag tycker att ”hjälpas åt” var en naturlig samvaro som vi tappat en aning av på vägen.
Elevsynen och synen på lärande i dag är bättre än vad den var under min skoltid. Då var det katederundervisning. Stoffet serverades, vi förväntades lära oss. I dagens skola ser vi elever, vi individualiserar och vi har skapat stöd för elevers lärande och skolgång. Systemet läcker, men det finns stödfunktioner. Det är en fin sak för eleven.
I höstas tog jag mig tid att vara elev i den skola där jag är rektor och leder den pedagogiska utvecklingen. Det var en speciell dag. Eleverna uppskattade närvaron, lärarna gillade läget och eleven Inger lärde sig. Pratade också skolutveckling med mina juveler. Ungdomar pratar om vikten av att känna delaktighet i det som görs och det som sker i skolan. Underbara ungdomar, så kloka ni är. En meningsfull arbetsplats behöver visa delaktighet. En meningsfull skola måste visa lyhördhet mot eleverna. Vad än vi utvecklar låt delaktigheten alltid var med.
|
⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval. |
Alla läroämnen i läroplanen ska undervisas, studeras och bedömas även under tiden för undantagsförhållanden, skriver Utbildningsstyrelsen på sin webbsida. Det gör inga förändringar i bedömningen heller utan den ska grunda sig på samma mål, kunskapskrav och principer som under normala omständigheter. Undantagsförhållandena kan däremot inverka på sätten att visa lärande och kunnande.