Author: admin
-
Det kan bli aktuellt att växla mellan när- och distansundervisning i höst
– Det måste alltid finnas en beredskap att reagera. Det som vi nu vill är att inte behöva använda beredskapslagen när det gäller utbildningen, dvs att vi inte skall behöva ta till kraftiga åtgärder som gäller alla grundskolor och alla elever i hela landet. Det skall vara möjligt att reagera lokalt om det finns behov för det. Om det uppstår ett fall men en coronasmitta i en skola så skall man lokalt kunna fatta beslut att stänga den skolan, säger undervisningsminister Li Andersson.
-
Educa 2021 planeras för fullt – missa inte tåget utan anmäl dig som uställare nu
Januari 2021 kan kanske kännas långt borta just nu men det kommer en tid efter coronan också och innan vi vet ordet av slår dörrarna till utbildningsmässan EDUCA upp igen. Efter det här året kommer det finnas en hel del intressanta teman att ventilera inom utbildningsfältet, vi hoppas att just ni vill vara med då! Deadline för utställare som vill vara med i Hörnan under Educa 2021 är redan 10.6.2020.
-
De sista veckorna före läsårets slut skapar en bro inför framtiden
Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen. Det är förståeligt att man av en instans skulle önska få tydliga och detaljerade instruktioner för hur man ska gå till väga i alla situationer. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen har skrivit ett blogginlägg på deras webbsida.
-
Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar
“Behovet av flexibilitet och förståelse har kanske aldrig varit större än nu. Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen. ” FSL:s vice ordförande Linda Felixson har skrivit en hälsning till alla medlemmar.
-
Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar
Nu pågår ett intensivt jobb på fältet för att ta fram så fungerande lösningar som möjligt när grundskolan återgår till närundervisning den 14 maj. Direktiven från myndigheterna kan kanske upplevas för löst och allmänt utformade men formuleringarna vittnar samtidigt om vilket förtroende man har för våra lärare och rektorer. I alla tider, kriser eller ej, ska samhället kunna lita på att yrkeskåren känner skolan, eleverna och personalen bäst. Det är trygghet.
“Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”
Vi behöver vettiga och realistiska anvisningar men inte för hård styrning utan möjlighet till lokala lösningar. Behovet av flexibilitet och förståelse har kanske aldrig varit större än nu. Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”
Jag hoppas att alla, föräldrar, lärare och elever, har förståelse för att lösningarna kommer att se olika ut i skolorna. Det gör de också under så kallade normala förhållanden. Det här är en styrka i vårt utbildningssystem och vi ska värna om den även i dessa tider. Jag kan garantera att målsättningen är att skapa en så fungerande närundervisning det går med de förutsättningar som nu finns.
När skolorna öppnar igen är det av allra högsta vikt att också våra lärare känner sig trygga på sin arbetsplats. En del kan känna sig obekväma med situationen nu och därför är det jätteviktigt att skolledningen kommunicerar med sin personal och att man inom kollegiet stöder varandra. Hör man till en riskgrupp ska man inte behöva jobba i skolan, vi förutsätter att utbildningsanordnaren tar sitt ansvar här.
Rektorerna har verkligen befunnit sig i stormens öga under de senaste månaderna, vilket jobb ni har gjort! Och lärare, den flexibilitet och laganda som ni har bidragit med är fantastisk! Jag vill också lyfta fram hur viktigt samarbetet är mellan hemmet och skolan är, det har blivit så konkret under de senaste månaderna.
En av FSL:s tyngdpunkter under det här verksamhetsåret är Må bra på jobbet, tänk om vi hade vetat hur aktuellt och viktigt det här temat skulle bli. Vi kommer att göra allt vi kan för att främja arbetshälsan framöver. Jag hoppas att resten av samhället också inser hur viktigt det är att skolpersonalen mår bra och orkar jobba.
“Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret.”
Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret. Två veckor är en kort tid och så mycket är så annorlunda när det här läsåret avrundas, vi kan vara stolta över vår insats.
Linda Felixson, vice ordförande för FSL
-
I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp
Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen låg löneförhöjningarna under den allmänna linjen. Det skriver inte de andra förhandlingsparterna under. På bordet låg ett avtal på 23 månader och en löneförhöjning på 3,04 procent vilket motsvarar den allmänna linjen, säger KT:s forskningschef Mika Juutinen. Han får flankstöd av JHL:s Kristian Karrasch och OAJ:s Olli Luukkainen.
-
I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp
Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen låg löneförhöjningarna under den allmänna linjen. Det skriver inte de andra förhandlingsparterna under. På bordet låg ett avtal på 23 månader och en löneförhöjning på 3,04 procent vilket motsvarar den allmänna linjen, säger KT:s forskningschef Mika Juutinen. Han får flankstöd av JHL:s Kristian Karrasch och OAJ:s Olli Luukkainen.
-
Tvisten om den allmänna linjen
Var det lösningsförslag som Tehy och Super förkastade enligt den allmänna linjen eller inte? Enligt de som godkände förslaget ja, enligt de som förkastade förslaget, nej. Vad är det egentligen fråga om? Det här är en översättning av en text skriven av OAJ:s ekonom Mika Väisänen.
-
Tvisten om den allmänna linjen
Det här är en översättning av en text skriven av OAJ:s ekonom Mika Väisänen.
Under den här förhandlingsrundan har man med den allmänna linjen vanligen avsett den löneförhöjningsnivå man avtalade om mellan Teknologiindustrin och Industriförbundet. I det avtalet är de sammanlagda löneförhöjningarna 3,3 procent och avtalsperioden 25 månader.
Den allmänna linjen består alltså av dessa två tal. Arbetsgivaren köpte arbetsfred – tid då stridsåtgärder riktade mot det ifrågavarande arbetskollektivavtalet är förbjudna – i 25 månader för en penningsumma som motsvarar sammanlagt 3,3 procents bruttoförhöjning under avtalsperioden.
Priset för en arbetsfredsmånad blev då 3,3 procent/25 månader = 0,132 procent. Detta tal definierade den allmänna linjen i avtal kortare än 25 månader. I avtal på till exempel 23 månader blir den sammanlagda procenten av löneförhöjningar 3,04 procent (23 x 0,132)
Denna arbetsmarknadsmatematik är alla avtalsparter överens om.
Läs också tidningen Lärarens analys: “Att vårdfacken sköt medlingsbudet i sank resulterade i ett osedvanligt hätskt tonläge fackförbunden emellan.” Tillämpning av den allmänna linjen i praktiken
I de avtal som följer den allmänna linjen har avtalsparterna getts fria händer då det gäller hur förhöjningarna fördelas på allmänna förhöjningar och justeringspotter. Även tidpunkten för förhöjningarna har bestämts i de branschvisa förhandlingarna och har varierat från avtal till avtal.
För löntagaren är förstås det optimala att få en så stor del av löneförhöjningen i början av avtalsperioden. Arbetsgivaren kan spara i avtalsperiodens lönekostnader om förhöjningarna kommer så sent som möjligt.
Hur bra avtalet är med hänsyn till det här kan man bedöma genom att beräkna hur mycket lönerna i medeltal stiger per månad under avtalsperioden. Ju tidigare förhöjningarna träder i kraft desto större är jämförelsetalet. I teorin skulle maximivärdet för ett 3,3-procentigt avtal vara 3,3 om alla förhöjningar skulle betalas genast i början av avtalsperioden. Sådana avtal har givetvis inte ingåtts.
Jämförelsetalet för den allmänna linjen blir 1,9 då den första förhöjningen på 1,3 procent kommer fyra månader in i avtalsperioden 1.3.2020 och den andra 2 procents förhöjningen kommer 1.2.2021, det vill säga 15 månader från avtalets början.
I det kommunala avtalsförslaget var jämförelsetalet exakt det samma som allmänna linjens 1,9 procent, avtalen var också i detta hänseende likvärdiga.
Den första förhöjningen på 1,24 procent skulle ha kommit 1.8.2020, fyra månader in i avtalsperioden. Den andra, sammanlagt 1,8 procent, skulle ha kommit 1.4.2021, det vill säga 12 månader från början av avtalsperioden.
Tehys påstående om att det kommunala lösningsförslaget inte följer den allmänna linjen grundar sig på deras egen definition av den allmänna linjen. Hos Tehy har man samlat in information om avtalslösningarna inom industrin och därefter har man granskat tidpunkterna för löneförhöjningarna i avtalen.
Enligt Tehy har tidpunkten för löneförhöjningarna i de branschvisa avtalen i medeltal inträffat två månader tidigare än i Teknologiindustrins avtal.
Materialet Tehy använder granskar endast lösningarna och avtalen i de största avtalsbranscherna inom industrin. Materialet har inte viktats till exempel med antalet löntagare. Jämförelseobjektet är således ett sampel av avtalen i en viss bransch som man san jämför med kommunens lösningsförslag.
En tidigareläggning av löneförhöjningspotten med två månader är för en enskild löntagare av ganska ringa betydelse. Men, det höjer ändå jämförelsetalet så, att en sådan ”allmän linje” är bättre än en på arbetsmarknaden vidare definierad och en allmän linje som gäller en större skara löntagare. Speciellt om man gör jämförelsen skilt för avtalsperiodens första år.
Avtalsparterna kan givetvis jämföra avtalslösningar som de behagar. Men om man har andra jämförelseobjekt än de övriga, då bör man också använda andra benämningar.