Author: admin

  • “En smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda”

    Om arbetsgivaren är av den åsikten att dylik utrustning behövs är det också arbetsgivaren som skaffar den och ger instruktioner för användning och övervakar den. I ett sådant fall är arbetstagaren skyldig att använda skyddsutrustningen i arbetet om den anställda inte har en befogad medicinsk anledning för att inte kunna använda utrustningen. Hittills har arbetsgivarens syn övervägande varit den att skyddsutrustning inte behövs i skolorna.

    Användning av skyddsutrustning kan inte förbjudas

    FSL följer noggrant med coronaläget och följderna på våra medlemmar och deras arbete. Våra medlemmar har rätt att använda ansiktsmask eller visir om de så önskar, trots att arbetsgivaren inte anser det nödvändigt. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd från att använda skyddsutrustning.

    “Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana.”

    Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana. Det är ett billigt pris för arbetsgivaren att se till att varje anställd kan fokusera på sitt arbete utan att behöva bära den extra oro som risken för coronasmitta medför. Men som sagt har arbetsgivaren ingen direkt skyldighet att erbjuda den här typen av utrustning i nuläget och då faller det på arbetstagaren att skaffa sin egen utrustning.

    Arbetsgivare, förbered er på det mesta

    FSL uppmanar utbildningsanordnarna att förbereda sig på alla tänkbara scenarier och ha en plan för hur man till exempel gör om det under skoldagen uppstår misstanke om coronasmitta i skolan och hur personalen då går till väga. Det är skäligt att det finns skyddsutrustning att tillgå på skolan för de här situationerna. Det är också skäl att arbetsgivaren informerar om hur lång tid en anställd kan bli hemma med egen anmälan på grund av misstanke om coronasmitta och i vilket skede ett läkarintyg behövs.

    Så här några veckor efter skolstart har det också visat sig att behovet av vikarier är större än normalt och att det finns skäl för utbildningsanordnarna att förbereda sig för att detta fortsätter och ha klara strategier för hur man hanterar den här utmaningen. Man bör också planera hur man kan utnyttja lärare som inte är sjuka men som till exempel måste sitta i karantän för misstanke om coronasmitta. Om det finns elever i samma situation kan dessa till exempel undervisas av de lärare som är hemma så att personalen som ger närundervisning inte också behöver ge distansundervisning.

    FSL uppmanar dig att ta kontakt med din lokala förtroendeman och/eller lärarförening när det finns orsak till det.

    Den här texten baserar sig på en text ursprungligen publicerad (på finska) på OAJ:s webbsida (21.8.2020).

  • Stor börda på klena axlar

    För många kommuner blev coronan det som fick bägaren att rinna över och resulterade rätt omgående i samarbetsförhandlingar på många håll. Och det är ett gissel som vi kommer att få se mer av. Kommunförbundet uppskattar att kommunekonomin försämras med 1,7 miljarder euro nästa år, skriver Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm

  • När samhället gungar står skolan för trygghet

    Vi kan bli tvungna att övergå till distansundervisning även under denna våg, vi måste leva med det. Men vi måste också våga se vilka konsekvenserna av ett nerstängt samhälle blir och modigt satsa på barn och ungdomar. Ett ökat antal barnskyddsärenden, omhändertagningar och fall av ungdomsbrottslighet är produkten av ett otryggt samhälle. Det kostar och det sätter spår, skriver Inger Damlin i Läraren.

  • Jämförelsevis lugnt på permitteringsfronten för lärarna i Svenskfinland – FSL hoppas på modiga beslutsfattare framöver 

    De flesta förtroendemän som svarat på FSL:s undersökning uppger att de avslutade samarbetsförhandlingar inte har lett till att lärare permitterats. Det tyder på att beslutsfattarna i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är modiga och vågar satsa på våra barn och unga också i tuffa tider, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

  • Jämförelsevis lugnt på permitteringsfronten för lärarna i Svenskfinland – FSL hoppas på modiga beslutsfattare framöver 

    De flesta förtroendemän som svarat på FSL:s undersökning uppger att de avslutade samarbetsförhandlingar inte har lett till att lärare permitterats. Det tyder på att beslutsfattarna i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är modiga och vågar satsa på våra barn och unga också i tuffa tider, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

  • Nytt i avtalen för privata undervisningssektorn och universiteten

    Jobbar du inom den privata undervisningssektorn eller på universitet? Här berättar våra medlemsrådgivare om allmänna löneförhöjningar, nya maxtak för samplaneringstiden och andra viktiga förändringar i Bildningsarbetsgivarens avtal. 

  • Nytt i avtalen för privata undervisningssektorn och universiteten

     

    För mer information om vad som gäller i det nya avtalet rekommenderar vi att du klickar dig vidare till våra webbartiklar om till exempel:

     

    Något du undrar?

    Som medlem i FSL kan du alltid vända dig till din lokala förtroendeman om det är något du undrar kring din lön, arbetstid eller anställning. På förbundets kansli finns också Jens Mattfolk och Jan-Mikael Wikström som svara på dina frågor, du kan till exempel kontakta dem via vår frågelåda här på webbsidan.

     

  • Lediga platser till kursen Andra klass

    Vi har några platser kvar till vår kurs Andra klass, för lärare “mitt i arbetslivet.” Kursen ordnas den 18-19 september i Tammerfors. Att gå på kurs är både kul, nyttigt och gratis för dig som FSL-medlem. För oss är det viktigt att ni som kommer på våra kurser ska känna er trygga och bekväma, därför har vi bokat extra stora mötesrum och är flexibla kring övernattning och resor.

  • Lön – övriga

    Den här artikeln är under uppbyggnad!

     

    Privata skolor

    Lönen för en lärare och en timlärare i huvudsyssla som har en befattning inom den privata undervisningssektorn består av grundlönen och ett tillägg som bygger på arbetserfarenhet samt av andra tillägg och av särskilda uppgifter. Lärarnas grundlöner är uppdelade enligt statistikkoder enligt beteckning, form av läroanstalt och enligt avlagd examen. Lönen för en behörig lärare är minst grundlönen eller minst enligt lönegaffelns nedre gräns.

    På vår medlemsintra hittar du en löneräknare.

    Erfarenhetstillägget grundar sig på arbetserfarenhet. Som tid som berättigar till årsbundna tillägg räknas all anställning i huvudsyssla under följande förutsättningar:

    • Minst 30 kalenderdagars anställning eller en månads arbete.
    • Minst 18 års ålder.
    • Arbetet som timlärare i huvudsyssla.
    • Arbete som företagare i en uppgift som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna dock högst 5 år.
    • Annat arbete som är till väsentlig nytta i det nuvarande arbetet (enligt arbetsgivarens prövning). 

    Då du ansöker om tillägget ska du förevisa arbetsgivaren tidigare arbetsintyg.

     

    Vetenskapliga högskolor och statens övningsskolor

    Den statliga utbildningssektorn har ett lönesystem baserade på arbetsvärdering. Detta innebär att alla löner är individuella. En lön består dels av en uppgiftsrelaterad del som är graderad enligt kravnivåer utgående från arbetsuppgifternas svårighetsgrad, dels av en individuell del som beaktar bl.a. kvalitets-, erfarenhets- och utbildningsaspekter.

    Ålderstillägg och tidsbestämda höjningar ingår inte i systemet.

     

    Lärare anställd på viss tid

    Hur lönen för en lärare som anställts på viss tid bestäms beror på längden av anställningen. Om anställningen på viss tid räcker högst fem skoldagar betalas läraren lön enligt hållen timme. Då anställningen på viss tid räcker längre fem dagar betalas läraren månadslön.

     

    För högst fem skoldagar 

    Timarvode för varje hållen timme

    • Förberedelsearbete, efterarbete, övervakningar
    • Ingen samplaneringsskyldighet
    • Ingen gymnasiekoefficient eller gymnasieresurs
    • Ingar årsbundna tillägg
    • Inga dyrortstillägg
    • Ingen semesterpenning
    • Ingen semesterdagpenning
    • Ingen avlönad tjänste- eller arbetsledighet

     

    Mer än fem skoldagar 

    Lönegrunderna och arbetsskyldigheten som hos tillsvidareanställda tjänsteinnehavare

    • Månadslön
    • Årsbundna tillägg
    • Övertimarvoden
    • Skyldighet att delta i samplanering
    • FBA-dagar om anställd för hela läsårets arbetstid
    • Semesterpenning (om över 16 dagar/månad anställning)
    • Semesterdagersättning (om över 16 dagar/månad anställning)
    • Sjuklön på samma sätt som hos tillsvidare anställda
    • Rätt till avlönad tjänst-/ arbetsledighet beror på längden av anställningsförhållandet
  • Linda Felixson FSL:s röst i OAJ:s styrelse

    “Vi måste bli bättre på att påverka. Och då uttryckligen att påverka besluten före de fattas. Att vi inte bara kommer in och gnäller i efterhand.” Så säger Linda Felixson, FSL:s nya representant i OAJ:s styrelse.