Author: admin

  • Ska jag välja ett långt eller ett kort biämne?

    Hur kan man som lärarstuderande tänka när man ska välja mellan antingen ett kort (25 sp) eller ett långt (60 sp) biämne i sina studier. Lärarstuderande Julia Liewendahl och FSL:s vice ordförande Linda Felixson diskuterar hur biämnesvalen påverkar både lönen och i möjligheterna att få jobb i framtiden. Felixson berättar bland annat om den så kallade dubbelbehörigheten och vilka biämnen det just nu kan löna sig att välja.

     

  • Stärk skolans inre kraft

    Det bästa stöd som barn och ungdomar upplever vid mobbning är när kompisar säger ifrån. En inre kraft i skolan som vi systematiskt måste stärka, inte enbart i mobbningsförebyggande arbete utan även vid demokratifostran. En känsla av påverkan och samhörighet är viktig för allas välmående. Basen för allt lärande är trygghet och hälsa! Så resonerar jag, hur gör du?

  • Workshop om produktivitet och återhämtning – nycklar till ett hållbart arbetsliv

     

    Den här föreläsningen är ypperlig att titta på tillsammans i kollegiet, på lärarföreningens möte eller tillsammans med andra lärarvänner.  Så här kommenterade några av de som deltog i workshoppen på Världslärardagen:

    “Att jag kan vara lite snällare med mig själv, släppa på alla krav, litegrann i alla fall.”

    “Jag tar med mig tanken om checklistan i slutet av dagen.”

    “Allt har sin tid, tid för jobb men också för tid vila och samvaro.” 

  • Rektorernas jobb underskattas i Vasa

    Med permitterade rektorer och lärare utan fortbildningsdagarna, kan man kanske inte förvänta sig att det skall ske något större utvecklingsarbete i skolorna den närmaste framtiden. Vi kommer att stagnera och det är ledsamt, säger rektorn Inger Nabb.

  • I Vasa får man räkna med kaos när rektorerna permitteras i två veckor – “Viktiga uppgifter skjuts upp eller blir ogjorda”

    Vasa stad hävdar att permitteringarna av lärare och rektorer inte kommer att påverka undervisningen men där tar man fel. När man permitterar lärare under fortbildnings- och planeringsdagar påverkas kvaliteten på undervisningen på lång sikt men också lärarnas motivation på kort sikt. Att permittera rektorerna i 14 dagar är närmast omöjligt. En skola utan sin rektor är som en klass utan lärare, det blir kaos, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

  • I Vasa får man räkna med kaos när rektorerna permitteras i två veckor – “Viktiga uppgifter skjuts upp eller blir ogjorda”

     

    Skolans rektor har en nyckelroll i den dagliga ruljangsen och i den långsiktiga planeringen och utvecklingen. Permitteringen av rektorerna kommer att få stora konsekvenser och visar på att beslutsfattarna i Vasa valt den enkla och kortsiktiga vägen.

    – Stadens permitteringsbeslut är förkastligt. Vi har rektorerna att tacka för de smidiga arrangemangen som läget med coronaviruset har krävt. Rektorernas insats är avgörande för att skolan ska kunna fortsätta leverera trots alla utmaningar. Att permittera skolledarna nu är som att få en våt trasa i ansiktet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

    Skolans rektor sköter bland annat frågor som berör elevers mående, disciplinära ärenden och barnskyddsanmälningar, alltså viktiga, känsliga och ganska ofta akuta frågor som inte kan vänta. På rektorns arbetsbord ligger också läsårsplanering, schemaläggning och läraranställningar. Rektorn är också personalens förman.

    Hur och när Vasa stad tänker genomföra permitteringen av rektorerna är ännu oklart men valet av tidpunkt och tillvägagångssätt är som att välja mellan pest och kolera.

    “Viktiga uppgifter som berör eleverna och personalens hälsa och välmående skjuts upp eller blir i värsta fall ogjorda.”

    – Det finns ingen vettig tidpunkt att permittera en rektor. Viktiga uppgifter som berör eleverna och personalens hälsa och välmående skjuts upp eller blir i värsta fall ogjorda. Det pedagogiska ledarskapet är avgörande för hela skolans verksamhet, I Vasa kommer det garanterat att märkas av när rektorernas dyrbara tid sparas bort, säger Damlin.

    Problemen skjuts på framtiden

    Permitterar man en rektor under skolåret läggs många ärenden bara på hög, vilket ökar arbetsbördan när rektorn väl är tillbaka på skolan. Att permittera en rektor under till exempel sportlovet eller sommaravbrottet är knappast bättre.

    – Som rektor är det svårt att hitta en lucka där man kan ta ut övertid eller semester. Permitteras vi på skolloven försvinner även den möjligheten. Många har dessutom delar av sin sommarsemester kvar eftersom coronaläget har inneburit en hel del extra planering, säger Fredrik Sundell, rektor vid Gerby skola i Vasa.

    Lärarna blir utan kompetensutveckling och planering

    Lärarna i grundskolan kommer att permitteras under de så viktiga planerings- och fortbildningsdagarna. Med skrala möjligheter till kompetensutveckling och planering kommer kvaliteten i skolan bli lidande. Ordförande för Vasa svenska lärarförening Jenny Teir är besviken över beslutet.

    “Beslutet signalerar att stadens ledning anser att lärarna inte behöver fortbilda sig eller planera den pedagogiska verksamheten de kommande 1,5 åren.”

    – Det känns nonchalant mot lärarkåren som minsann redan känt av inbesparingarna under tidigare år. Det är mycket annat än lärarnas lektioner som ska planeras under fortbildnings- och planeringsdagar. Beslutet signalerar att stadens ledning anser att lärarna inte behöver fortbilda sig eller planera den pedagogiska verksamheten de kommande 1,5 åren.

    Att ta bort lärarnas planeringsdagar leder till att andra arbetsuppgifter blir ogjorda och att man inte hinner förbereda sig lika väl för eventuella perioder med specialarrangemang.

    – Jag hoppas verkligen att vi inte behöver återgå till distansundervisning i skolorna i detta läge, säger Teir.

    Kontakta oss:

    Inger Damlin, förbundsordförande, 040 089 7300, inger.damlin@fsl.fi

    Jenny Teir, ordförande för Vasa svenska lärarförening, 050 533 83 76, jenny.teir@abo.fi

    Fredrik Sundell, rektor för Gerby skola, 040 581 3147, fredrik.sundell@vaasa.fi 

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

     

  • Väck en fråga, skapa debatt!

    På våren måste vi bromsa era motioner och initiativ eftersom mötet förkortades till en dag, nu hoppas vi att ni tar igen det och aktivt sänder in era förslag! FSL:s fullmäktige sammanträder i mitten av november. Deadline för initiativ är den fjärde november, deadlinen för motionerna har gått ut. 

  • Ansiktsmask i skolan – “Kniviga situationer kan uppstå”

    THL:s senaste rekommendation om ansiktsmask i skolorna innebär att myndigheterna på regionalt eller lokalt plan kan fatta beslut, utgående från epidemiläget, om ansiktsmasker ska rekommenderas i skolan. Utbildningsanordnarna ska överväga hur rekommendationen ska tillämpas i praktiken, skriver Utbildningsstyrelsen. Man kan inte förutsätta att lärarna ständigt ska övervaka det här, det skulle sluka för mycket värdefull tid, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

  • Ansiktsmask i skolan – “Kniviga situationer kan uppstå”

    Ansiktsmask i skolan – “Kniviga situationer kan uppstå”

     

    En rekommendation är inget tvång, konstaterar UBS. “Det är ändå skäl att uppmuntra till att använda ansiktsmask och instruera hur masken används, för att man så effektivt som möjligt ska kunna förhindra att epidemin sprids.” I huvudstadsregionen har fler kommuner nu meddelat att man följer rekommendationen om ansiktsmask i andra stadiets skolor och läroverk.

    Eftersom direktiven nu är att utbildningsanordnarna och skolorna ska börja planera och förbereda sig på att använda ansiktsmasker skulle det behövas tydligare direktiv kring bland annat övervakningen av om och hur maskerna används.

    “Man kan inte förutsätta att lärarna ständigt ska övervaka det här, det skulle sluka för mycket värdefull tid.”

    En porträttbild på Inger Damlin med allvarlig min.
    – För att ansiktsmaskerna ska ha en skyddande effekt måste de användas korrekt och helst av alla, vilket nog är utopistiskt i en skolmiljö med barn och unga i olika åldrar där olika typer av läroämnen undervisas. Man kan inte förutsätta att lärarna ständigt ska övervaka det här, det skulle sluka för mycket värdefull tid, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

    Eleverna och studerandena (i praktiken vårdnadshavarna alltså) fattar själva beslut om man använder ansiktsmask i skolan eller inte. Eftersom det i vissa familjer är en ekonomisk fråga är det viktigt att utbildningsanordnarna tydligt informerar om vem som bekostar ansiktsmaskerna för eleverna och studerandena.

    – Det är inte en helt okomplicerad fråga eftersom vårdnadshavarnas val inte kanske är vad eleven själv skulle önska eller vad man i skolan förespråkar. Kniviga situationer kan uppstå, säger Damlin.

    Utgångspunkten är att studerandena på andra stadiet skaffar och betalar för maskerna själva medan utbildningsanordnaren bekostar maskerna för elever i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen och i påbyggnadsundervisningen. Kommunerna bör se till att ansiktsmasker finns tillgängliga avgiftsfritt för dem som är i mest sårbar ställning, man kan också välja att erbjuda ansiktsmasker avgiftsfritt till alla studerande på andra stadiet.

    FSL förutsätter att arbetsgivaren tillhandahåller ansiktsmasker åt personalen om ett beslut om ansiktsmask i skolan fattas.

    Är ni beredda?

    Vi är nu på väg in i ett andra skede av coronavirusepidemin och därför är det skäl att se över planerna för specialarrangemangen, till exempel om en klass eller en del av kollegiet måste övergå till distansarbete en period.

    “Ingen vet när och om coronaviruset når den egna skolan och arbetsplatsen men med en bra plan kan man undvika en del onödigt strul.”

    En porträttbild på ombudsman Jens Mattfolk.
    – Det är skäl att planera och förbereda sig väl så att en övergång till distansundervisning för hela eller en del av skolan kan ske så smidigt som möjligt. Ingen vet när och om coronaviruset når den egna skolan och arbetsplatsen men med en bra plan kan man undvika en del onödigt strul, säger ombudsman Jens Mattfolk.

  • Hörnan på Educa 2021 blir digital

    Intresset bland utställarna har varit rekordstort i år och redan under sommaren bokades alla kvadratmetrar i det svenskspråkiga kvarteret Hörnan på Educamässan 2021. Nu när vi tyvärr inte kan genomföra mässan som planerat får vi tänka om men vågar lova att det svenskspråkiga programmet kommer att hålla hög kvalité, precis som vanligt. Temat för Hörnan 2021 är jämlik utbildning.

    För tillfället utformar styrgruppen bestående av FSL, Svenska kulturfonden, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, Utbildningsstyrelsen och Svenska folkskolans vänner den digitala versionen av Hörnan under Educa 2021. Vi publicerar mer information så fort vi kan. 

    Monter bokad i Hörnan på Educa 2021?

    FSL kontaktar alla organisationer som har bokat en monter under Educamässan 2021 med mer information om hur planeringen går vidare och svarar på frågor kring monterhyror och liknande. Vi tackar för er förståelse för att mässarrangemangen blir lite annorlunda den här gången och ert tålamod under den här osäkra hösten.

    Här kan du läsa Messukeskus vanliga frågor och svar.